BLANDADE ÄMNEN.
— Den i Ekesjö utkommande tidningen
Hvad Nytt? meddelar följande prof på höst-
rågs ovanliga fruktbarhet:
För att profva rägens fröbarhet, sattes förliden
höst 30 korn hvilka, sedan de uppkommit och fått
stalka ut sig, delades i 120 st. plantor, hvilka seder-
mera utplanterades med ett qvarters afständ från
hvarandra. Vid skörden af dessa plantor erhöllos 2:ne
ordinära necker som vid aftröskning gäfvo 3 fulla
qvarter, hvilka uppräknade innehöllo 24,500 korn eller
816:de kornet. Härutaf ser man att om rågen kunde
på detta sätt utplanteras, skulle mycken säd be-
Sparas.
— Artificiel marmor till gjutning af bild-
huggeriarbeten m. m, (ur Athenxumd. 26 Au-
gusti 1854.)
Det har länge varit önskligt, så väl för tillämp-
ningen af de sköna konsterna på hvardagslifvets för-
finade behofver, som för vetenskapliga ändamäl, att
bildhuggeriarbeten skulle kunna produceras till bil-
ligt pris. Mänga medel hafva försökts för att göra
gipsen solid; men intet bar ännu fullkomligt lyckats,
emedan man ej kunnat erhålla den tillräckliga ge-
nomskinligheten. Dr Emil Braun har äntligen upp-
funnit ett sätt att producera ett till modellering pas-
sande ämne, som erbjuder samma bestämdhet i kon-
turerna som gipsen, nästan lika hvithet somj den
finaste marmor och som i ytans ogenomtränglighet
till och med öfverträffar densamma; den är fullkom-
ligt otillgänglig för väta, och i stånd attemotstå alla
väderlekens omvexlingar. Uppfinnaren har redan fö-
revisat ätskilliga byster och statyer af denna kompo-
sition, som beskädats af Roms bildhuggare och ar-
tister, hvilka enhälligt prisa skönheten och värdet af
detta ämne, som till och med är af krystallinisk
byggnad. Det egnar sig likaväl för de finaste och
minsta, som för kolossala arbeten; de förra utföras
med den utmärktaste finhet, de sednare visa att det
är iständ att emotstå hela den massans tryckning,
som föremäålens storlek medför. Af detta ämne
kunna facsimiles af de skönaste monumenter från nu-
tid och forntid produceras till ett pris, som föga öf-
verstiger gipsens. Sålunda kunna ej blott hus och
musger utan äfven trädgärdar, parker och gärdar
prydas med skulpturens herrligaste mästerverk.
— Fördelen af Decimalräkningens införande
i myntråkning. Ur Atheneum d. 9:de Scpt.
1854. (Proceedings of decimal association.)
Det är ej endast kontorets beqvämlighet, som de-
cimalsystemets försvarare afse. Värt nuvarande sy-
stem af mynt, mått, mål och vigt är en förebråelse för
ett sä praktiskt handlande folk som engelsmännen.
Det vore lika klokt att försvara de romerska siffror-
na, i stället för våra nu brukliga arabiska, som att
förorda värt nuvarande system af mynt, mätt, mäl
och vigt i stället för det enkla dicimalsystemet. Det
vore ej endast besparing af mycket arbete på kon-
torer, som af detta systems införande vunnes; det
skulle äfven vara händelsen i hvarje skola, i besvä-
ret för hvarje arbetare att räkna sin lön, antingen
för styckarbete eller för dagar och delar af dagar.
Arbetet skulle äfven ganska betydligt minskas för
skrifvarne på tullkamrarne, hvilka nu medelst en
föreskrifven och träkig rutin af reglor, uträkna
tullen för ätskilliga qvantiteter gods. I korthet äro
19 af 20 utaf alla vära beräkningar, i penningar, och
skulle genom decimalsystemets. införande ej kosta
mer än en fjerdedel så mycket besvär som den nu-
varande mynt- mått- mål- och vigt-räkningen fordrar.
— Utplånandet af trycksvårta från papper.
(Ur ett bref till tidskriften the Atheneum d. 12 Aug.)
En korrespondent, som uppgifver sin adress, skrifver:
Som jag sett i er tidskrift, att uppfinningen af ett
sätt hvarpå trycksvärtan kan borttagas frän papperet
vore något önskligt under pappershandelns nuvarande
kritiska tillstånd, föll jag på den tanken att detta
ganska lätt kunde verkställas genom en simpel ke-
misk process. Jag gjorde försöket och lyckades. Det
inlagda profvet var ett oktavark, tryckt på bäda sidor,
som förvandlades till en ren massa; men emedan jag
icke har att tillgå någon verksam apparat kan jag ej
pressa och fullända det. Detta är ej af någon vigt
emedan hvarje fabrikant kan ersätta denna brist;
mitt experiment visar emellertid att svärtan kan så
borttagas, och att papperet kan änyo begagnas till tryck.
Det prof vår korrespondent skickar är, som han be-
skrifver det, fritt från bläck och visas vid vår byrå
på Wellington Street för dem som intressera sig för
saken.
— Ytterligare om borttagandet af tryck-
svärta från papper, som varit begagnadt till
bek- eller tlidningstryck, (Ur Athencum för
d. 26 Augusti.) Hr C. M. Archer har till-
sändt oss följande: Som jag i Athenxzum för den
12 Augusti läst ett meddelande af en anonym
korrespondent, hvilken uppgifver att han är i besittning
af ett medel att borttaga svärta från papper, sä att
papperet kan äter begagnas till nytt bruk, tager
jag mig friheten anföra det jag, allt sedan tillkänna-
gifvandet af den tilltagande pappersbristen, fästat min
uppmärksamhet på detta ämne och genom experimen-
ter lyckats upptäcka en vacker, billig och kraftig
metod att förvandla makulatur till nytt papper; en
sak, som under pappershandelns nuvarande tillstånd
skall blifva af nästan lika stor vigt som papperets
uppfinning. Sedan jag bragt min process till den
erforderliga punkten, begärde jag den 18 sistlidne
Juli patent på uppfinningen af alla sätt att behandla
tryckt papper så att trycket fullkomligt utplånas och
att det antingen kan åter nyttjas i ark eller omar-
betas till den ursprungliga massan samt nytt papper
tillverkas deraf. I anseende till vigten af det så
mycket önskade, vbilliga papperet torde dessa om-
ständigheter vara af intresse för den litterära verl-
den, hvars organ är Athengum.
— En ny Binaldini, Från Breslau skrifves
under den 15 dennes, att en röfvare vid namn Kahle,
som länge drifvit sitt ofog på österrikiska gränsen, nu
äntligen blifvit tillfångatagen. Kahle har till alla de-
lar och icke utan framgång imiterat de i flera roma-
ner skildrade stora röfvarehöfdingarne och har utfört
flera handlingar, som med skäl kunna sättas vid sidan
af de största, som tillskrifvas en Rinaldo Rinaldini
m. fl. Liksom dessa plundrade Kahle den rike, men
var frikostig mot den fattige, hvarföre han äfven af
den fattiga befolkningen var utomordentligt älskad
och ofta i kojorna erhöll skydd mot sina förföljare.
Huru fintligt han gick till väga vid sina plundringar