BLANDADE ÄMNEN. — Den i Ekesjö utkommande tidningen Hvad Nytt? meddelar följande prof på höstrågs ovanliga fruktbarhet: För att profva rägens fröbarhet, sattes förliden höst 30 korn hvilka, sedan de uppkommit och fått stalka ut sig, delades i 120 st. plantor, hvilka sedermera utplanterades med ett qvarters afständ från hvarandra. Vid skörden af dessa plantor erhöllos 2:ne ordinära necker som vid aftröskning gäfvo 3 fulla qvarter, hvilka uppräknade innehöllo 24,500 korn eller 816:de kornet. Härutaf ser man att om rågen kunde på detta sätt utplanteras, skulle mycken säd beSparas. — Artificiel marmor till gjutning af bildhuggeriarbeten m. m, (ur Athenxumd. 26 Augusti 1854.) Det har länge varit önskligt, så väl för tillämpningen af de sköna konsterna på hvardagslifvets förfinade behofver, som för vetenskapliga ändamäl, att bildhuggeriarbeten skulle kunna produceras till billigt pris. Mänga medel hafva försökts för att göra gipsen solid; men intet bar ännu fullkomligt lyckats, emedan man ej kunnat erhålla den tillräckliga genomskinligheten. Dr Emil Braun har äntligen uppfunnit ett sätt att producera ett till modellering passande ämne, som erbjuder samma bestämdhet i konturerna som gipsen, nästan lika hvithet somj den finaste marmor och som i ytans ogenomtränglighet till och med öfverträffar densamma; den är fullkomligt otillgänglig för väta, och i stånd attemotstå alla väderlekens omvexlingar. Uppfinnaren har redan förevisat ätskilliga byster och statyer af denna komposition, som beskädats af Roms bildhuggare och artister, hvilka enhälligt prisa skönheten och värdet af detta ämne, som till och med är af krystallinisk byggnad. Det egnar sig likaväl för de finaste och minsta, som för kolossala arbeten; de förra utföras med den utmärktaste finhet, de sednare visa att det är iständ att emotstå hela den massans tryckning, som föremäålens storlek medför. Af detta ämne kunna facsimiles af de skönaste monumenter från nutid och forntid produceras till ett pris, som föga öfverstiger gipsens. Sålunda kunna ej blott hus och musger utan äfven trädgärdar, parker och gärdar prydas med skulpturens herrligaste mästerverk. — Fördelen af Decimalräkningens införande i myntråkning. Ur Atheneum d. 9:de Scpt. 1854. (Proceedings of decimal association.) Det är ej endast kontorets beqvämlighet, som decimalsystemets försvarare afse. Värt nuvarande system af mynt, mått, mål och vigt är en förebråelse för ett sä praktiskt handlande folk som engelsmännen. Det vore lika klokt att försvara de romerska siffrorna, i stället för våra nu brukliga arabiska, som att förorda värt nuvarande system af mynt, mätt, mäl och vigt i stället för det enkla dicimalsystemet. Det vore ej endast besparing af mycket arbete på kontorer, som af detta systems införande vunnes; det skulle äfven vara händelsen i hvarje skola, i besväret för hvarje arbetare att räkna sin lön, antingen för styckarbete eller för dagar och delar af dagar. Arbetet skulle äfven ganska betydligt minskas för skrifvarne på tullkamrarne, hvilka nu medelst en föreskrifven och träkig rutin af reglor, uträkna tullen för ätskilliga qvantiteter gods. I korthet äro 19 af 20 utaf alla vära beräkningar, i penningar, och skulle genom decimalsystemets. införande ej kosta mer än en fjerdedel så mycket besvär som den nuvarande myntmåttmåloch vigt-räkningen fordrar. — Utplånandet af trycksvårta från papper. (Ur ett bref till tidskriften the Atheneum d. 12 Aug.) En korrespondent, som uppgifver sin adress, skrifver: Som jag sett i er tidskrift, att uppfinningen af ett sätt hvarpå trycksvärtan kan borttagas frän papperet vore något önskligt under pappershandelns nuvarande kritiska tillstånd, föll jag på den tanken att detta ganska lätt kunde verkställas genom en simpel kemisk process. Jag gjorde försöket och lyckades. Det inlagda profvet var ett oktavark, tryckt på bäda sidor, som förvandlades till en ren massa; men emedan jag icke har att tillgå någon verksam apparat kan jag ej pressa och fullända det. Detta är ej af någon vigt emedan hvarje fabrikant kan ersätta denna brist; mitt experiment visar emellertid att svärtan kan så borttagas, och att papperet kan änyo begagnas till tryck. Det prof vår korrespondent skickar är, som han beskrifver det, fritt från bläck och visas vid vår byrå på Wellington Street för dem som intressera sig för saken. — Ytterligare om borttagandet af trycksvärta från papper, som varit begagnadt till bekeller tlidningstryck, (Ur Athencum för d. 26 Augusti.) Hr C. M. Archer har tillsändt oss följande: Som jag i Athenxzum för den 12 Augusti läst ett meddelande af en anonym korrespondent, hvilken uppgifver att han är i besittning af ett medel att borttaga svärta från papper, sä att papperet kan äter begagnas till nytt bruk, tager jag mig friheten anföra det jag, allt sedan tillkännagifvandet af den tilltagande pappersbristen, fästat min uppmärksamhet på detta ämne och genom experimenter lyckats upptäcka en vacker, billig och kraftig metod att förvandla makulatur till nytt papper; en sak, som under pappershandelns nuvarande tillstånd skall blifva af nästan lika stor vigt som papperets uppfinning. Sedan jag bragt min process till den erforderliga punkten, begärde jag den 18 sistlidne Juli patent på uppfinningen af alla sätt att behandla tryckt papper så att trycket fullkomligt utplånas och att det antingen kan åter nyttjas i ark eller omarbetas till den ursprungliga massan samt nytt papper tillverkas deraf. I anseende till vigten af det så mycket önskade, vbilliga papperet torde dessa omständigheter vara af intresse för den litterära verlden, hvars organ är Athengum. — En ny Binaldini, Från Breslau skrifves under den 15 dennes, att en röfvare vid namn Kahle, som länge drifvit sitt ofog på österrikiska gränsen, nu äntligen blifvit tillfångatagen. Kahle har till alla delar och icke utan framgång imiterat de i flera romaner skildrade stora röfvarehöfdingarne och har utfört flera handlingar, som med skäl kunna sättas vid sidan af de största, som tillskrifvas en Rinaldo Rinaldini m. fl. Liksom dessa plundrade Kahle den rike, men var frikostig mot den fattige, hvarföre han äfven af den fattiga befolkningen var utomordentligt älskad och ofta i kojorna erhöll skydd mot sina förföljare. Huru fintligt han gick till väga vid sina plundringar