Krim och Sebastopol).
Jag hade det infallet att söka upptäcka ge-
nom hvilket brott han ådragit sig detta stränga
straff, men jag fick icke två gånger samma
svar. Skälet till czarens vrede var tydligen
en hemlighet för hela verlden, och mer för
den dömde än för någon annan. Enligt all-
männa tanken hade den. olycklige, insöfd i
en bedräglig säkerhet och troende sigiskydd
för hvarje uppsigt i denna aflägsna landsort,
vid emottagandet af sina mutor och andra
gportler försummat den försigtighet, som man
aldrig i Ryssland får förglömma, då man in-
nehar en högre plats. Utan denna oaflåtliga
egenskap bör man försaka att intaga en högre
grad i armeen eller att länge innebafva en
guvernörsbefattning. Det bör tilläggas att
utgifterna, som äro oundvikliga vid denna
plats, äro gränslösa, och att innehafvarne af
embeten aldrig få visa sig hvarken för fog-
liga eller för spotska. Custine, tror jag, på-
står att ryssarne icke känna någon måtta i
slöseri. Om en förvaltande embetsman, un-
der hela tiden han innehaft sina befattnin-
gar, icke haft skicklighet att rikta sig till-
räckligt för att köpa de domare, som skola
afgöra öfver hans öde, så kan han vara säker
att sluta sina dagar i Siberien. General
hade räknat på den vanliga undersöknings-
domstolen, och han väntade sig icke herr-
skarens summariska rättvisa.
Emellertid återtogo vi vår plats emellan
hösäckarne och skakades utom Sebastopol.
Vi lemnade bakom oss de ryktbara dockorna,
som äro uppförda under den skicklige öfver-
ste Upons öfverinseende, och det dröjde icke
länge innan vi sågo den charmanta Inkerman-
dalen, med hvilken dessa dockor äro förenade
— LL
an Sa AA B. n:o 224 och 2925