Statsräd.
ÖRHOLH, 2o0x 28 Sept
Utrikes Horrespondens-artikel
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Frankfurt am Mayn, Sept. 1834.
Ven orientaliska krisen har i Tyskland fram-
kallat så många intriger och manövrer för att
förvilla den allmänna opinionen, specielt in-
om den preussiska pressen, att det icke är
utan intresse, ja till och med nödvändigt för
att förstå våra tidningar, att kasta ena blick
på pressens ställning, med hänseende till det
ministeriella iuflytandet på densamma, i den
största tyska staten, der dess förhållande un-
der den närvarande konflikten kommer att ha
och redan haft ett bedröfligt inflytande.
Ministeren Manteuffel, som sedan sin till-
komst icke haft några lysande diplomatiska
framgångar, räknar så många flera inom pres-
gen. För att förstå detta bör man erinra sig,
att en byrå för reglerande af allmänna opi-
nionen är fullständigt organiserad i Berlin och
att hr v. Manteuffel sjelf är medarbetare i en
hoptidningar, på det sätt att han med den största
sorgfällighet vakar öfver det hela, genomläser
och korrigerar alla artiklar af någon betyden-
het öfver regeringens politik, som skola fö-
rekomma i de tidningar, till hvilka denna
opinionsbyrå, det s. k. Centralstelle, har till-
träde.
Men detta tillträde har man slutligen vun-
nit öfverallt, i de konservativa bladen så väl
som i de liberala eller de som skola passera
för sådana. För hvar och en af de sednare
har man tillreds någon med centralbyrån i
samband stående korrespondent, som från
densamma har uppdrag och inspirationer, för
att berätta alla fakta i ministeriel anda och
mening, att helt enkelt och oförmärkt, utan
att ge sig ringaste min deraf, rättfärdiga re-
geringens politik och åtgärder, och att fram-
för allt neutralisera verkan af det som möj-
ligen i motsatt anda kan framställas af icke-
preussiska tidningar eller oppositionsblad. I
mer än en kris, som kunnat allvarsamt hota
hr v. Manteuffels existens eller åtminstone
den popularitet, som utgör hans styrka i för-
böllande till junkerpartiet, har den lifliga och
skickliga verksamhet, som utvecklats af den
ministeriella pressen, d. v. 8. den press som
man grundagt inom sjelfva de liberala tid-
ningarne och som, utan att mängden af lä-
gare derom har någon kännedom, utgör en
iategrerande del af dem, snart återställt det
goda förståndet mellan den ledande ministern
och medelklassen, der han söker sitt förnäm-
sta stöd. Denna press ledes på ett ganska
beundransvärdt sätt och är väl organiserad,
för att kunna framkalla missförstånd, åstad-
komma tjenliga diversioner och verka tvära
svängningar i den allmänna opinionen.
Så erinrar man sig t. ex. huru vid tiden
för den preussiska unionen och ministeren
Radowitz, de tidningar, som voro mer eller
mindre direkt inspirerade af hr Quehl, som
då var hr v. Manteufrels förnämsta agent, sade
och upprepade, att hr v. Manteuftel i kon-
seljen fordrade en definitiv union, då hr v.
Radowitz nöjde sig med en provisorisk. Men
detta hr v. Manteuffels definitivum var då
alliansen med Anhalt, Lippe etc., som då
till och med gynnades af Ryssland. Den
ministeriella pressen lekte med ord och till-
egnade hr v. Radowitz hvad som blifvit ytt-
radt af hr v. Manteuffel och omvändt; genom
en hop nyheter, som antingen voro falska
eiler försåtligt arrangerade, lyckades det slut-
ligen att beröfva hr v. Radowitz all popula-
vitet och att förbereda hans fall. I sista ögon-
blicket kunde hr v. Manteuffel i tidningarne
säga om sin rival: Han är afskydd af jun-
kxerpartiet, och det liberala partiet hyser ett
djupt misstroende för hans vacklande politik,
hins långsamhet och hans katolicism. Så-
som vittnesbörd kunde åberopas Constitutio-
nelle Zeitung, som var hans bittraste fiende;
ty i detta blad hade såsom okänd medarbe-
tire insmugit sig hr Quehl, hr v. Manteuffels
nyssnämnde agent. Sedan hr v. Radowitz
blifvit störtad och Olmitzhistorien var färdig,
bortdref man från Berlin redaktörerna iCon-
stitutionelle Zeitung som, sedan den någon
tid kämpat mot öfvermakten, måste upphöra.
De ministeriella pennor, som för närvarande
äro sysselsatta att uti den orientaliska frågan
arbeta incognito i den liberala eller så att säga
färglösa pressen — ty der ha de dock det
bästa svängrummet — äro för närvarande sys-
selsatta med att åstadkomma en ny omsväng-
ning, så framt det icke redan är gjordt, ge-
nom alldeles dylika medel. De ha isynner-
het företagit sig att vilja uppegga den natio-
nella oviljan med anledning af de skarpa sa-
ker som förekommit om Preussen i Times
och Lloyd. -
Den traditionella motviljan mot Österrike,
som hade blifvit undanträngd af det långt
mera lifliga och brinnande hatet mot Ryss-
Jand, lyckas man till en del att återuppväcka.