STOCEHOLE, acn 21 Sept.
Såsom läsaren af våra riksdagsunderrät-
telser inhemtat, förevar sistlidne gårdag frågan
om fondsystemet hos ridderskapet och adein,
samt borgare- och bor den. På riddar-
huset voro meningarr sak skarpare
ätskiljda än man v förmoda, och uti
diskussionen derstädes lågo utan tvifvel de
talare, hvilka bestridde statens skuldsättning,
såsom ett slags allmän princip, d.v.s. enligt
utskottets förslag, öfver dem som försvarade
det sednare. Fondsystemets motståndare hade
äfven den klokheten att icke absolut bestrida
möjligheten att nödgas låna för anläggningar
af jernvägar, och inskränkte sig således egent-
ligen till ett afslag å den allmänna grund-
satsen och ett uppskof af beslutet intill dess
de ändamål, för hvilka statslån borde upptagas,
blifvit bestämda och beslutade samt någon an-
nan utväg att finna medel dertill icke vore
för handen. Denna åsigt utvecklades förnäm-
ligast af hr L. J. Hjerta, hvilken derigenom
drog på sin sida icke mindre än 33 röster
mot 35, så att det endast var med 2 röster
utskottet segrade. Af ministerens medlem-
mar yttrade sig endast hr Gripenstedt, den nu-
mera 8. k. finansministern in spe. Äfven han
deltog i klandret mot statsutskottet för det
förvända, sätt, hvarpå ärendet blifvit behand-
ladt, då förslaget om statslån blifvit satt i
spetsen innan man ännu beslutat något angå-
ende de föremål hvartill lån torde behöfvas.
Han ansåg fördenskull den första punkten i
betänkandet, såsom en allmän sats, betyda
stort ingenting, och ville således ej inlåta sig
i någon omständlig utveckling angående fond-
systemets fördelar eller olägenheter. Han ville
endast tillkännagifva, att han ansåge de förra
öfvervägande, likväl städse under förutsätt-
ning att de ändamål, hvariör lån upptoges, voro
af hög vigt för fosterlandets framtid eller dess
sjelfbestånd. Hr G. hade således ansett ut-
skottet i betänkandet om fondsystemet endast
hafva bort afhandla och underställa Rikets
Ständer de vilkor, eller den metod, som borde
stadgas för den händelse statslån komme i
fråga. Emellertid ville han icke motsätta sig
bifall äfven till första punkten, likväl med
yrkande att några fonderade statslån icke finge
upptagas utan Kongl. Maj:ts sanktion. En
ifrig försvarare af statslånesystemet var der-
emot landshöfdingen v. Troil, med hvilken hr
B. G. Bildt var ense. Vi hänvisa i öfrigt till
debatten.
Uti borgareståndet var meningen d-eremot
nästan enhällig att godkänna statsutskottets
förslag om nyttan och nödvändigheten af
statslån för jernvägsanläggningar och andra
större nyttiga företag, endast med det förtyd-
ligande, satt efter nyttiga ställdes ordet
produktiva. I detta stånd bifölls således grund-
satsen med 30 röster mot 9, hvilket läsa-
ren närmare får inhemta af redogörelsen för
diskussionen. Beträffande de öfriga punkterna
i betänkandet eller lånesättet och lånevilko-
ren, så blefvo dessa hos adeln äfvensom hos
borgareståndet dels godkända, dels åt-rremit-
terade; och vi uppskjuta således tills vidare
att derför redov:sa.
Uti bondeståndet blef hela betänkandet, utan
votering, afslaget efter en debatt, som varade
nära hela dagen,
Afgörandet beror således nu, som så ofta
tillförene i de större mera brännbara frågorna,
på högvördiga presteständet, som då ofta vet
ställa så till att det kommer i queuen. Viäro
långt ifrån att klandra detta, emedan natur-
ligtvis saken alltid måste vinna på, att isista
hand pröfvas af män med förmaga att-äfven
teoretiskt bedöma en vigtig politisk och finan-
ciel fråga och att, om de ärligt vilja, inse
vigten af da skäl, hvilka å ömse sidor blifvit
anförda, samt giva utslaget genom att välja
de bista. Det höglärda ståndet har visser-
ligen icke gifvit många exemp-l på, att det
följer denna metod af en skarssyntare gransk-
ning och ett noggrannare öfvervägande; nå-
gon gång har det likväl händt, och man kan
säledes äfven tillsvidare hoppas detsamma för
denza gången. Vi taga oss i detta hänseen-
det dena frheten fästa uppmärksamheten på
det rationella och billiga uti det anspråk, att
man i lagstiftande församlingar icke företager
sig att, såsom i debatterende sällskaper, rösta
öfver nakna principer, utan i ett sammanbang
behandlar grundsatsen och dess tillämpning.
Det är för närvarande ingenting annat frågan
här gäller. Ty chura vi, såsom vi i en före-
gående uppsats yttrat, längt ifrån äro af den
mening, som af rondsystemet !ofvar samhället
guld och gröna skogar,, så äro vi deremot
icke så uteslutande motståndare till lån för
det allmännas räkning, likazom för den en-
skildes, att vi vilja tillstyrka, att t. ex. så-
dana för nationens framtid u oraordentligt vig-
tiga företag, som jernvägar, skulle försummas
eller ens till en oviss tid uppskjutas af far-
håga för de pol tiska eller financiella följderna
af ett statslånssystem. Tvertom, och derest
något annat rasdel icke finnes, eller Rikets
Ständer om ett sådant icke skulle kunna öf-
verenskomma, skola vi upprigtigt tillstyrka
att för ett sådant ändamål upptaga statslån:
men att i allmänhet, och innan beslut om
anläggning af några jernvägar fattas, dekre-
tera antagandet af ett fondsystem utan ett
bestämdt och gifvet ändamäl, kunna vi för
vår del icke anse hvarken förnuftigt eller af
något slags nödvändighet eller nytta påkalladt.
nen -——
— Under den 5 innevarande månad har
Kongl. Maj:t, enligt P. T., uppä derom gjorda an-