RIKSDAGEN.
Ridderskapet och Adeln.
Förmiddagens plenum.
Val till förstärkt bankoutskott utföll sålunda: till
ledamöter : frih. C. Akerhjelm, grefvarne Lagerbjelke,
E. Sparre, Puke, Björnstjerna, hr D. G. Bildt, frih.
Rehbinder, Manderström, R. Cederström, Ahlsirömer,
af Ugglas, grefve E. A. Lewenhaupt, frih. Hierta,
grefve A. E. K. Mörner, hrr Carleson, v. Troil, S.
G., 0. Törnebladh, M. Brakel, E. v. Troil, friherre
Wrede, hr Rosensvärd; och till suppleanter: hr Th.
Munch af Rosenschöld, frih. Lejonhufvud, grefve G.
F. v. Rosen, hrr Odencrantz och Braunerbjelm.
Statsutskottets memorial n:o 257, med förslag till
jemkning af besluten i skatteförenklingsfrågan, bi-
fölls. D:o n:o 264, tillstyrkande det Örebro stad till
en teknisk skola beviljade anslags användande, första
äret som bidrag till anskaffande af lokal och andra
äret till anskaffande af läro-aparater, bifölls med det
tillägg att Rikets Ständer i underdänig skrifvelse för-
klara att de för sin del medgifva detta. Bevillnings-
utskottes memorial med voteringspropositioner angä-
ende allmänna bevillningen bifölls, och antog rid-
derskapet och adeln inbjudningen i punkterna 6 och 11.
Bankoutskottets utlåtande n:o 56, tillstyrkande ef-
tergift af en öfverränta, n:o 57, tillstyrkande en er-
sättning af 1,200 rdr åt förre bokhållaren Billmans-
son, n:o 58, tillstyrkande afskrifning af öfverränta å
Dihlströms skuld till diskontverket, biföllos. Lagut-
skottets betänkande n:o 42, deri föresläs en lag för
kyrkomöten, föranledde först diskussion om uppskof till
dess presteståndet fattat sitt beslut, för hvilken me
ning grefvarne Sparre E., och Lagerbjelke, frih. Åker-
hjelm och R. Cederström samt hr D. G. Bildt ytt-
rade sig, hvaremot hrr v. Hartmansdorff, Printzen-
sköld och Liljenstolpe samt grefve Liljencerantz och
frih. Creutz yrkade frågans företagande genast, som
ock skedde. Vid föredragning af 1 S yrkades afslag
ä densamma jemte förklarande af samma yrkande vid
alla de öfriga SS af grefvarne Lagerbjelke och E.
Sparre, frih. R. Cederström och hr Carleson, emedan
de ansägo det vara olämpligt att, dä Kongl. Maj:t
eger rätt att sammankalla kyrkomöten, derför sätta
några former, alldenstund dessa kunna blifva hinder-
liga för de ärenden, som Kongl. Maj:t skulle vilja
dertill öfverlemna. Skulle deremot kyrkomöten, sä-
som hr v. Hartmansdorff föreslagit, på bestämda ti-
der sammanträda, så blefve följden en ny represen-
tation för kyrkan, som skulle komma i strid med den
nuvarande. Deremot anhöll hr v. Hartmansdorff om en
förändring afS:n, ungefär sälunda: A. Till lagtima kyrko-
möte sammanträde svenska kyrkans ombud hvart 6:e
år å tid och ort som konungen bestämmer, minst 3
mänader före tiden för lagtima riksdag, och ege rätt
att räcka 6 veckor. — B. Till. urtima kyrkomöte
kalle konupgen, dä han så pröfvar nödigt, och före-
lägger de ärenden, som skola afgöras. Urtima möte
kan. konungen. upplösa, dä han för godt finner, dock
utan rubbning i tiden för lagtima kyrkomöte. — I
denna: mening understöddes han af grefve Liljen-