legium tillhanda samtidigt med underrättelsen a!
postängfartyget Nagler, säsom saknande rent sundhets
betyg, blifvit, till följd af kollegii sistnämnde kungö
relse, förlagdt i karantän, jemte tjugonio medföl
jande passagerare; hvarefter koilegium den 22:dr
Juli från bemälde konsul erhöll en den 19:de i samm;
månad daterad och med nämnde ängfartyg afsän
skrifvelse, hvaraf inhemtades att sex ytterligare ko
Jerasjukdomsfall inträffat i Stettin, men att hvarkei
sistnämnde dag, eller den närmast föregående, nägo
sådant fall ägt rum, samt att äldre läkare ansåg
sjukdomen icke vara kolqra, utan rödsot, som vic
ifrågavarande ärstid vanligen inträffade i Stettin oc
ofta slutade med döden. I anledning af dessa rap
porter, och då generalkonsuln i Helsingör uti en lika
ledes den 22:dra Juli ankommen skrifvelse förmält
att fem sjukdomsfall inträffat i staden Nyekjöbing
på Falster, af hvilka ätminstone det ena ansetts var:
asiatisk kolera, förklarade kollegium säväl denna stac
som Stettin smittade af kolera och att öfrige hamna
å ön Falster samt Swinemände äfvensom hamnarnt
ä den intill Nyekjöbing närbelägne ön Laaland skull
anses för kolera misstänkta. I saknad af närmare
kännedom om verkliga beskaffenheten af de i Stettir
och Nyekjöbing inträffade sjukdomsfall, och då alle
de från generalkonsulerna i Hamburg och Kiel sam
konsulerna i Aalborg, Flensburg, Rönne på Born
holm, Lybeck, Stralsund, Danzig och Königsberg tic
efter annan ingångna underrättelser utvisade, at
helsotillståndet inom deras distrikter och i dessas grann.
skap var fullkomligen godt, ägde kollegium fullt skäl
att icke anse någon del af berörde distrikter miss
tänkt för kolera i vidsträcktare mån, än att de i kol
legii oftanämnde kungörelse om sundhetsbetyg och
karantänsundersökning föreskrifna åtgärder skulle :
afseende å alla från dessa distrikter ankommande
fartyg tillämpas.
Det af justitiekanslersembetet omförmälda förhål-
lande, att ångbätsfart vid ifrågavarande tid ägde rum
emellan Köpenhamn och Lybeck, samt emellan denna
stad och Sverge, kunde icke berättiga kollegium att,
med afseende å kolerans utbrott i Köpenhamn, för-
klara Läbeck för sjukdomen misst5nkt. Den emellan
dessa begge städer underhållna ångfartygsförbindelse
har hvarje sommar oafbrutet ägt rum redan innan
kongl. kungörelserna af den 22:dra Februaril 1834
och 12:te November 1847 utfärdades, och hvarken
dessa kengl. kungörelser, eller andra författningar,
innehålla nägot stadgande, som antyder att dylika
förhällanden må af kollegium tagas i betraktande, då
fråga är att bestämma hvilka orter, som skola anses
för kolera misstänkta. Vid intet af de flera tillfällen,
då kolera funnits i Libeck, Trawemiände eller andra
orter, emellan hvilka och Köpenhamn ångbätsfart
bedrifves, har sistnämnde stad förklarats misstänkt,
hvilket icke ens ansågs böra ske då sjukdomen är
1850 utbröt i Malmö, och oaktadt en daglig kommu-
nikation ägde rum emellan denna stad och Köpen-
hamn så väl med ängfartyg som på annat sätt. Skulle
afseende fästas vid dylika förbindelser emellan mer
eller mindre aflägsna orter, blefve deraf en följd, att
alla från Finland, Norge, Danmark, Tyskland och
England till Sverge gående fartyg underkastades en
lävgvarig karantän, så snart kolera utbrutit på någon
ort, hvarifrån en resande kan öfver dessa länder, med
begagnande dels af jernvägar, dels af ångfartyg, an-
komma till Sverge på kortare tid än tio dygn. I så-
dant fall och då ifrägavarande sjukdom, i strängare
eller lindrigare form, ofta förefinnes på någon af dessa
mänga orter, skulle nämnde länder alltid, eller ät-
minstone under sommarmånaderna, anses misstänkta
för kolera, helst erfarenheten i främmande länder,
äfvensom här i riket, visat huru läkares meningar
äro delade om beskaffenheten af de så kallade spo-
radiska sjukdomsfall med kolera-symptomer, som först
inträffa, och huru länge under sådane förhållanden,
vederbörande auktoriteter vanligen dröja med förkla-
rTandet att epidemisk kolera utbrutit. i
Med anledning af hvad justitiekanslers-embetet i
öfrigt förmält och anfört derom att kollegium icke
bort uteslutande trygga sig vid de från konsuln i Lä-
beck inkomne rapporter, då han aldrig skall omför-
malt annat, än hvad som blifvit honom bekant genom
mer eller mindre officiella meddelanden, och emedan
samme konsul skall år 1850 utfärdat rent sundhets-
betyg för ett till Malmö afgäende ängfartyg nägra
timmar förr än kolerasjukdomen offentligen förklara-
des vara i Läbeck utbruten, får kollegium i under-
dänighet anmäla att, i saknad af kännedom om för-
hållandet med ifrågavarande sundhetsbetyg, kollegium
icke är i tillfälle derom meddela något yttrande; att
kollegium ingalunda, på sätt justitiekanslersembetet
antydt, uteslutande tryggat sig vid bemälde konsuls
rapporter, dä alla, från de på några få mils afstånd
frän Läbeck stationerade generalkonsulerna i Ham-
burg och Kiel samt konsuln i Stralsund ständigt in-
gående rapporter sammanstämmande utvisade , att
helsotillständet i dessa trakter var fullkomligen godt,
och då icke någon underrättelse af motsatt innehåll
kommit kollegium tillhanda; att kollegium så mycket
mindre ägde rätt ifrågasätta tillförlitligheten af kon-
sul Nöltings uppgifter, som de ofta voro grundade på
behöriga myndigheters och sakkunnige personers med-
delanden i ämnet och ej blott på konsulns enskilda
dfvertygelse; att karantänskommissionerna i Göthe-
borg och Malmö, hvarken i anledning af kolerans ut-
brott i Köpenhamn, eller sedermera, förklarade Lä-
beck misstänkt för kolera; att en sådan förklaring af
!kollegium utfärdades den. 2:dra, sistlidne Augusti, då
underrättelse ingick om kolerans. utbrott inom Flens-
burgs konsuls distrikt; att kongl. norska regeringen
först den 15:de i nämnde månad päbjöd karantän för
de från Läbeck kommande fartyg; samt att kolle-
gium, vid fullgörandet af det i 1 af kongl. kungö-
relsen den 12:te November 1847 omförmälda uppdrag,
icke fästat afseende å de olika meningar som kunna
förefinnas angående kolerasjukdomens smittbarhet,
eller möjligheten att genom karantänsanstalter hindra
densammas utbrott; men att, då kollegium derjemte
äger det icke mindre ansvarsfulla åliggandet att, i
hvad på kollegium kan ankomma, tillse det obehöriga
hinder icke må ligga i vägen för upprätthällandet
och befrämjandet af Sverges handels och sjöfartsför-
bindelser med andra länder, kollegii synnerliga upp-
märksamhet bör egnas deråt, att de åtgärder, som,
till förekommande af sjukdomars införande vidtagas,
icke, till mehbn för ofvannämnde allmänna och vig-
tiga intressen, utsträckas längre än hvad som öfver-
ensstämmer med den uppfattning af gällande före-
skrifter, som en längre tid legat till grund för kol-
legii i detta afseende fattade beslut och hvaremot
nägon anmärkning hittills icke förekommit.
Den nädiga remissen återställes i underdånighet, och
kollegium framhärdar c. 8c.
C. D Skogman.
T. Willerding. (L. 8.)
OP Iman