mm— —— BISTRA TIDER ). AF Charles Dickens. Deras skuggor aftecknade sig på väggen, men skuggorna af de höga skåpen i rummet sammanblandades i en massa på väggarne och i taket, som om brodern och systern öfverskyggats af en mörk håla. Eller också kunde en liflig fantasi — ifall en sådan förrädare kunde funnits der — föreställt sig, att det var skuggan af föremålet för deras samtal och dess dystra samband med deras framtid. Hvilken är då din stora metod att handtera och tämja honom? Är det en hemlighet? Åh,, sade Tom, är det en hemlighet, så är den icke långt borta. Det är du. Du är hans lilla gunstling; han gör allt hvad du vill. När han säger mig något som jag inte tycker om, skall jag säga till honom: Min syster Lou skall känna sig mycket stött och bedragen i sin tanke om er, mr BouuderbyHon brukade alltid säga mig, att hon var viss på att ni skulle bemöta mig bättre än så här, Detta skall bita på honom, om något. Sedan han väntat på svar, men ej fått något, sjönk Tom uttröttad tillbaka i nutiden och vred sig gäspande fram och tillbaka på stolen och tilltofvade sitt hår allt mer och mer tills han plötsligt såg upp och frågade: Sofver du, Lou? Nej Tom, jag ser på elden. Du tycks finna mer i den att se på, än jag någonsin kunnat finna, sade Tom. Annu en fördel af att vara flicka., Tomp, frågade hans syster långsamt och med ett eget uttryck i rösten, alldeles som om hon i elden läste hvad hon frågade, men s So A, B. n:o 200, 202, 303, 206, 208 och 209.