don och vände ansigtet mot sin beskyddare.
Hela sällskapet märkte den plötsliga förän-
dringen och drogo allesammans ett djupt an-
detag, som tydligen sade: Han går!
Betänk väl, hvad du gör, Jupe, varnade
mr Gradgrind; jag säger icke mer. Betänk
väl hvad du gör!
Men huru skall pappa, utropade flickan,
i det hon efter en minuts tystnad ånyo brast
i gråt, när han kommer igen, finna mig, om
jag går bort härifrån.
I det hänseendet kan du vara fullkomligt
lugn, sade mr Gradgrind, som uppgjorde
hela saken som ett aritmetiskt tal. Din far
skall säkert i sådant fall söka upp mr —
Tleary. - Det är mitt namn, tquire; tkäms
ej för det. Kändt öfver hela England och
antedt att ha god klang i tig.
Skall säkert söka upp mr Sleary, som då skall
åta honom veta hvar du finnes. Jag skulle ej kun-
na qvarhålla dig mot hans vilja, och han skulle
ej ha svårt att när som helst få reda på mr Tho-
mas Grädgrind af Coketown. Jag är väl känd.
; Väl känd, instämde mr Sleary, rullande
sitt rörliga öga. Ni är af det tlags folket,
tquire, tom håller en hel hop pengar ute ur
vår katta. Men det kan nu göra det tamma.
Det uppstod nu en ny tystnad, hvarefter
hon snyftande med händerna för ansigtet ut-
ropade: Ö gif mig mina kläder, gif mig mina
kläder och låt mig gå förr än mitt hjerta brister.
Qvinnorna skyndade nu att samla hennes
kläder — det var snart gjordt, ty de voro ej
många — och packade ned dem i en korg,
som ofta varit på resor med dem. Sissy satt
hela tiden på golfvet ännu snyftande och med
händerna för ögonen. Mr Gradgrind och hans
vän Bounderby stodo nära dörren färdiga att
taga henne med sig. Mr Sleary stod midt i
rummet med sällkaspets manliga medlemmar
omkring sig, alldeles som han brukade stå