don och vände ansigtet mot sin beskyddare. Hela sällskapet märkte den plötsliga förändringen och drogo allesammans ett djupt andetag, som tydligen sade: Han går! Betänk väl, hvad du gör, Jupe, varnade mr Gradgrind; jag säger icke mer. Betänk väl hvad du gör! Men huru skall pappa, utropade flickan, i det hon efter en minuts tystnad ånyo brast i gråt, när han kommer igen, finna mig, om jag går bort härifrån. I det hänseendet kan du vara fullkomligt lugn, sade mr Gradgrind, som uppgjorde hela saken som ett aritmetiskt tal. Din far skall säkert i sådant fall söka upp mr — Tleary. Det är mitt namn, tquire; tkäms ej för det. Kändt öfver hela England och antedt att ha god klang i tig. Skall säkert söka upp mr Sleary, som då skall åta honom veta hvar du finnes. Jag skulle ej kunna qvarhålla dig mot hans vilja, och han skulle ej ha svårt att när som helst få reda på mr Thomas Grädgrind af Coketown. Jag är väl känd. ; Väl känd, instämde mr Sleary, rullande sitt rörliga öga. Ni är af det tlags folket, tquire, tom håller en hel hop pengar ute ur vår katta. Men det kan nu göra det tamma. Det uppstod nu en ny tystnad, hvarefter hon snyftande med händerna för ansigtet utropade: Ö gif mig mina kläder, gif mig mina kläder och låt mig gå förr än mitt hjerta brister. Qvinnorna skyndade nu att samla hennes kläder — det var snart gjordt, ty de voro ej många — och packade ned dem i en korg, som ofta varit på resor med dem. Sissy satt hela tiden på golfvet ännu snyftande och med händerna för ögonen. Mr Gradgrind och hans vän Bounderby stodo nära dörren färdiga att taga henne med sig. Mr Sleary stod midt i rummet med sällkaspets manliga medlemmar omkring sig, alldeles som han brukade stå