sen annan motivering än följande platta och nakna fras: Den förnämsta och till utförande angelägnaste af nämnde hufvudbanor är naslurligen den som afser förbindelsen mellan Stockholm och Göteborg; intet ett ord vilare. Således ingen jemnförelse, intet afvägande af fördelarne å ena eller andra sidan, om man börjar arbetet åt norr, vester eller söder! Ingen den ringaste ledning för omlömet hos dem som möjligen tveka, ännu mindre, som vi nyss sade, någon undersökning eller bevisning. Betrakta vi derefter den punkt af betänkandet som rörer det af regeringen föreslagna fondsystemet, Bå finna vi derför inga andra motiver, än att medel för hufvudjernvägar böra beredas vare sig medelst direkta statsanslag, ,då sådant utan svårighet låter sig göra, eller ome lelst utfärdande af statsobligationer, och vatt om jernvägen utöfver omkostnaderna ,lemnar någon behållen inkomst, denna kan vanvändas till liqviderande af räntor för statspobligationerna och till dessas successiva inplösen, samt vidare: I Sverge, som i industrielt afseende eger flera källor till ökade pinkomster ännu obegagnade, medel för ändamålet kunna, utan betungande skatter, tillpvägabringas hufvudsakligen genom bildande paf ett inhemskt fondsystem. Statens uppträdande på penningemarknaden vid detta tillpfälle genom införande af ett måttligt belopp pcirkulerande statspapper kan på ett välgörande sätt ställas i förbindelse med de åtpgärder, som vårt kreditväsende och våra myntförhållanden påkalla. Dessa löst framkastade meningar om hvad som kan ske utgör hela planen och motiveringen från regeringens sida för införande här i landet af någonting så nytt som ett inhemskt fondsystem. Man måtte säga att regeringen lärer hafva ett särdeles stort förtroende till Rikets Ständer och deras statsutskott, då hon anser sig icke behöfva mer än dunkelt antyda sin mening för att derefter få från ständerna emottaga fullständigt utarbetade och utförbara förslag äfven uti så kinkiga ämnen som de financiella. Lyckan har emellertid härutinnan stått regeringen bi i flera föregående frågor, såsom t. ex. tullfrågan och skatteförenklingsfrågan, uti hvilka begge Rikets Ständer frälsat regeringen utur de oöfvervinnerliga svårigheter oeh olägenheter, som både för henne sjelf och för landet otvifvelaktigt skulle hafva uppstått, om hennes egna propositioner gått igenom, eller icke blifvit ordnade efter en bättre metod än de föreslagna. Måhända går det nu lika lyckligt i afseende på planen för ett fondsystem, hvilken i så embryoniskt skick blifvit öfverlemnad till Rikets Ständer; men mer än beklagligt, och i sanning oursägtligt vore det om, till följd af den bristande utredning regeringen gifvit åt jernvägsfrågan, denna skulle helt och hållet förfalla vid innevarande riksdag och hänskjutas till en framtid, hvars utseende är i detta ögonblick mer än någonsin töckenhöljdt och outransakligt.