npptager en vägsträckning af åtta mil, är lå-
webidrag begärdt. För den sednare, som är
beräknad till omkring 14 mil, har anslag blif-
vit äskadt. Utskottet har likväl icke kunnat
bestämma sig för någotdera af dessa förslag,
utan tillstyrkt att Rikets Ständer må öfverlemna
it regeringen att bestämma hvilketdera före-
tag bör af staten understödjas. Viåterkomma
härtill.
— Hr professor A. Geffroy, från Frankrike,
om hvars vistelse härstädes på ett litterärt
uppdrag af sin regering vi flera gånger haft
tillfälle att tala, har till oss framställt en an-
hållan, som det är oss en sann tillfredsstäl-
lelse att uppfylla, nemligen att genom denna
tidning få, 1 det ögonblick han lemnar vårt
land, offentligen erkänna den beredvillighet
och den liberalitet, hvarmed de svenska bi-
bliotekerna och samlingarne, isynnerhet de i
Stockholm, Upsala och Lund, varit tillgäng-
liga för honom under hans tre månaders up-
pehåll härstädes. Han har tänkt, skrifver
van till oss, att bästa sättet att aflägga sin
tacksägelse hos herrar bibliotekarier, arkifs-
chefer och sjelfva svenska regeringen, hvars
välvilliga afsigter de hafva tolkat, vore att
visa, det han uti de åt deras vaksamhet an-
förtrodda rika samlingarne funnit nyttiga ur-
kunder, hvilka utan tvifvel skola sprida en
ny dager öfver personer och händelser som
gemensamt tillhöra Frankrikes och Sverges
historia.
Det uppdrag, som i sistlidne Maj månad
anförtroddes hr Geffroy af franska regeringen,
hade till ändamål att efterforska och genom
en eatalogue raissonn samt genom utdrag och
dertill fogade noter bekantgöra de förnämst:
i vårt lands biblioteker och samlingar befint-
liga handskrifter, som kunde tjena att belysa
Frankrikes litterära och politiska historia, sär-
deles i dess sammanhang med Sverges histo-
ria. Redan hade flera dylika beskickningar
blifvit utförda i Sverge på uppdrag af preus-
siska och österrikiska regeringarne. Doktor
Prowe och benediktinerpatern dr Dudik besökte
Stockholm, den förre 1852 den sednare året
förut, för att, hvar och en ur sin särskilda syn-
punkt, studera denna hufvudstads rika sam-
lingar. Man förundrade sig öfver att Frau!
rike, detta land som sedan femtonhun-
dratalet befunnit sig i så oafbrutna förbindel-
ser med oss, ej ännu för sin del anbefallt en
dylik undersökning. Man känner att Gustaf Wasa
var Frans I:s stänviga bundsförvandt mot det
regiriga österrikiska huset, hvars religiöse
och politiska despotism hotade att förqväfva
statslifvet i Europa; man vet att det innerliga
förståndet mellan Richelieu och Gustaf II
Adolf grundlade i Europa på samma gång
len kontinentala jemvigten och den religiös
fördragsamhetens och frihetens heliga grund-
sats; dyrbara och välsignelserika förbund,
som således knöts emellan de båda folken
ör häfdandet af de renaste och rättvisaste
srundsatser som alstrats af den moderna ci-
vilisationen.
Professor Geffroy har till en början velat
visa. sina landsmän huru oundgängligt det är för
rankrikes historiska författare att rådfråga
våra svenska samlingar. Han har uppgjori
:n diger och, ehuru ännu visserligen ej full-
ständig, dock särdeles vigtig katalog öfver
alla franska eller Frankrike angående hand-
skrifter som viega här. Antingen de äro för-
fattade på franska, svenska eller tyska.
ler till och med någon gång på latin, ha
nan gifvit en notis om deras innehåll, med
så många bifogade utdrag som möjligt; denna
katalog kommer oförtöfvadt att tryckas i Frank-
rike. Den skall börja med en öfversigt at
le vigtigaste franska manuskripter i riksbi
slioteket härstädes, öfver hvilka redan, såsom
vekant, den lärde och af vårt lands litteratur-
nistoria så högt förtjente, ehuru beklagligtvis
för en fortsatt verksamhet bland oss förlorade,
orofessor George Stephens upprättat katalog.
Ar Geffroy tänker derefter genom rikhaltiga
utdrag bekautgöra korrespondensen mellan de
ranska generalerna i trettioåriga kriget och
fälkmarskalken Carl Gustaf Wrangel (biblio-
teket på Skokloster innehåller i detta afseende
54 originalskrifvelser från Turenne, hvaribland
i egenhändiga, omkrin- ett dussin bref från
den berömde franske sjöbjelten Du Quesne;
och dessutom många andra dokumenter); ett
stort antal originalbref från Ludvig XIV, Anna
af Österrike och kardinal Mazarin, dels till
våra regenter, dels till befälbafvarne öfver
våra armeer; anteckningar öfver fältoperatio-
nerna under Trettioåriga kriget, uppsatta i
samråd med franska regeringen, äfvensom ö:-
ver 1648 års underhandlingar; den namnkun-
ige Johan Lidens bibliogr-fiska resa till
Paris 1769 och 1770, hvilket intressanta do-
kument finnes i Upsala universitets bibliotek,
och som innehåller högst dyrbara detaljer an-
gående biblioteken i Paris, emedan dessa 19
år sednare förskingrades genom revolutionen.
Men det är isynnerhet för Gustaf III:s tid
som professor Geffroy i våra samlingar gjort
en rik skörd af dyrbara urkunder, hvilka han
genast efter sin återkomst till Paris ämnar
begagna uti ett arbete öfver Förhållandena
emellan Frankrike och Sverge under sednare hälften
af adertonde seklet. Den dyrbara samlingen i
Upsala af de s. k. Gustafvianska papperen
har i detta afseende, utom speciela uppsatser,
uppfattade på konungens befallning och nägon
gång af honom sjelf, äfven rörande de vigti-
gaste regeringsangelöge nheter, erbjudit honom
vigtiga korrespondenser, betröfiande på en
gång tidens diplomatiska och litterära förhål-
tanden. Fr Geffroy ärnar efter sin återkomst
till Frankrike utgifva nästan en hel volym
egenhändiga politiska bref och berättelser af
den namnkunniga madame Staöl, hvilka hon
afgaf till Gustaf IIl åren 1786 och 87. Han
är dessutom i tillfälle att för första gån.en
i Frankrike och Sverge offentliggöra grefvin-
nan Dela Marks spirituella korrespondens och
grefvinnan af Egmonts snillrika och djuptänkta
bref. Man ser af dessa nya urkunder, som
datera sig från sjelfva revolutionsåret 1772,
säger oss hr Geffroy, att det vid denna tid i
Paris högsta umgävgeskretsar började bilda
sig detta I:berala parti, hvilket, om det kun-