kom till regeringen, var saken sålunda redan
så förberedd, att den nya författningen kunde
utfärdas redan den 22 i samma månad, celler
blott fyra dagar sedan ständernas skrifvelse
hade inkommit.
För närvarande äro mer än åtta månader
förflutna, sedan motion vid riksdagen väcktes
i samma ämne, mer än tre månader sedan
diskussionen inom stånden i anledning deraf
e;de rum, och en och en half månad sedan
ständernas skrifvelse till Kongl. Maj:t expe-
dierades ), men ännu i denna stund lärer frå-
gan om de inre spärrningarnes upphörande
icke vara färdig till föredragning för konun-
gen. Och likväl har ämnet under det sist-
förflutna året. mer än någonsin förut i vårt
land varit föremål för en offentlig diskussion,
som längesedan ådagalagt att det allmänna
tänkesättet är tillräckligt förberedt på emot-
trgandet af de förväntade nya författningarne.
Koleran har under tiden fortfarande härjat i
fera delar af Europa, och under tre fjerde-
dels år knappast en vecka förflutit utan att
spridda fall deraf äfven inom vår egen huf-
stad egt rum. Anledningar hafva sålunda
v sserligen icke saknats att äfven denna gång
kinna vänta en något skyndsammare behand-
ling af detta ärende, än den eljest hos våra
embetsverk vanliga.
Emellertid vilja vi icke alltför högt klaga
öfver dröjsmålet, om blott de nya författnin-
garne, när de en gång komma, blifva desto
mera tillfredsställande. Vi hafva visserligen
i dag mottagit en insänd artikel, som uttiryc-
ker några nya tvifvelsmål i detta afseende;
men då vi icke kunna föreställa oss annat,
än att åtminstone de önskningar, som stän-
derna uttalat, måste uti den nya författningen
vinna fullkomligt afseende, vilja vi icke ännu
hysa något misstroende i detta fall.
För att nu återkomma till frågan om huf-
vudstadens förklarande för smittad och til!
den påföljd som ett sådant förklarande möj-
ligen i närvarande stund, då den nya författ
ningen icke ännu utkommit, skulle kunna
hafva på den inre trafiken i allmänhet och
på resandes fortkomst i synnerhet, vilja vi
ännu blott tillägga en liten erinran för lands-
orterna. Vi hafva redan uttryckt vår på lä-
kares yttranden grundade förhoppning, att
Stockholm icke skall behöfva förklaras för
smittadt. Men äfven i värsta fallet, om sö
olyckligt skulle vara, att allmänna sundhets-
nämnden genom inträffade kolerafall af svå-
rare art skulle finna sig nödsakad att vidtaga
ett sådant steg innan ännu den nya författ-
ningen hunnit utfärdas, så vore det utan tvif-
vel det orådligaste tilltag af vare sig städer
eller andra kommuner att under nuvarande
förhållanden spärra sig, enär de sannolikt
knappast skulle hinna att med mycken kost-
nad och besvär inrätta sina spärrningsanstal-
ter, innan den nya författningen, som otvif-
velaktigt kommer att förbjuda alla inrikes
spärrningar, vore utfärdad och nödgade dem
att åter genast upphäfva hvad de knappast
hunnit inrätta, sannolikt utan annan påföljd
än att derigenom endast hafva onödigtvis upp-
skrämt sina invånare till lättare mottaglighe:
för sjukdomen. Vi hoppas således att i alla
händelser någ.a inre spärrningar icke vidare
i vårt land skola ifrågakomma, och det desto
hellre, som det numera torde finnas ganska
få orter i vårt land, der pluraliteten af invå-
narne ens hyser någon benägenhet för vidta-
gande af nya spärrningsidrotter, äfven om de
vore tillåtna.
) Denna skrifvelse, daterad den 21 Juli, expedie-
rades till Kongl. Maj:t den 26 Juli.
a sag a Ra