mellan församlingen och dess behöfvande bör hvila, sär förfelad. Ett konseqvent utdragande af den basis, på hvilken den moderna fattigfiläntropien Hvilar, le der till ett elände, sådant England med sina enorma fattigtaxor, eller Frankrike med sitt falavgstärlif, sitt kolonisationsförsök af fattiga,-visars -Då-skyldigheten att undefbåla då fattiga tillhör fåmiljen, har staten ej rätt att inblanda sig deruti. Ej för att bestrida det ideelt vackra uti-den föregående talarens: flere gänger uttalade åsigter öfver fattigvården, yttrade sig doktorerne Sandberg och Broman. ..Men då. fattigvårdsbestyret efter så långliga tiders förlopp frångått sin första kyrkliga och kärleksfulla Karakter, och någothopp ej fanns att det kunde återföras, befarade dessel talare att defattigas: tillstånd alltför mycket:skulle försämras, om skyldigheten att underhålla dem ej af staten ålades och kontrollerades, då detta underhållande, ifrån att vara en kär omsorg, förfallit till en juridisk skyldighet, och ansågo de derför bäst att låta närvarande förhällåan: den få fortgå under: bemödande att uti detta bestyr nedlägga så mycken. kärlek som möjligt. Uti första paragrafens 2:dra möment beslöts, påframställning af.lektor Sonden, införande af skyldigheten för barn och föräldrar att i mån af förmågac och -behof biträda med hvarandras underhåll. Andra paragrafen. föreslår rättighet. för församlingarne att indela sig uti fattigvårdsrotar.. . Mot detta förslag yttrade sig doktor: Sandberg, prosten P. C. Arosenius, doktor 4. Nordström samt hofpredikanten Lagergren af skäl att detta skulle försvåra flyttningen för de fattiga från den ena roten till den andra samt till församlingarne inbördes öfverflytta tvistigheter om behöfvandes underhåll, som nu utageras mellan olika församlingar, och sälunda inom socknen blott gifva anledning till. split och oenighet. För förslaget talade deremot prosten Althar, som troddeö att gendm fattigvårdensindelande i mindre kretsar, omtankan om geliken :skulle blifva större, och dymedelst fattigdomsanledningarne färre. Han yrkade bifall med vilkor att ingen krets skulle blifva mindre än att den kunde uppfylla sina skyldigheter, samt att en fördelning af kretsarne så på förhand skulle uppgöras att en krets ej finge underhällsskyldighet till andra än dem den förut var skyldig gifva underhåll till. Paragrafen afslogs. Vid 14 beslöts att af kringvandrande barnaföderska framfödt barn-skall,. då -modrens försörjningsort ej kan utredas, af allmänna medel underhållas. Borgareståndet, Plenum i går afton kl. 6 upptogs uteslutande af diskussionen om. konstitutionsutskottets memorial N:o 38, om ändring af riksdagsordningens 11 och 14 65, angående städernas-representationsrätt; och antog ståndet säsom sin gemensamma tanke följande af hr Wern förordade förändringar; nemligen: 1) att rösträtticke mä utöfvas at gemenskapen vid rikets landoch sjöförsvar samt allmänna och enskilda verks och korporationers vaktbetjening eller andra, som med dessa jemförlige eller ringare äro, samt 2) att valrätt icke mä medgifvas stadens tjenstemän, såsom sädane, så länge den ej kan medgifvas öfrige embetsoch tjenstemän. Hr Stolpe föreslog, att ståndet såsom sin gemensamma tanke äfven måtte besluta, att för fastighet, som till rösträttighet berättigar, skall bestämmas ett visst minimivärde, men vid anställd votering förkastades detta förslag med 21 röster mot 17. Ett förslag, att sådana kronans tjenstemän, som äro fastig hetsegare, skola uteslutas frän valrätt, förkastades likaledes med 21 röster mot 18. Slutligen blef :memorialet -.med 20 röster mot 18 återremitteradt med de nyssnämnda, såsom ståndets gemensamma tanke antagna förändringarne. Minoriteten röstade för äterremiss, med uttryckande af den gemensamma tanke, att förslaget hvärken vore nödigt eller nyttigt.