mellan församlingen och dess behöfvande bör hvila,
sär förfelad. Ett konseqvent utdragande af den basis,
på hvilken den moderna fattigfiläntropien Hvilar, le
der till ett elände, sådant England med sina enorma
fattigtaxor, eller Frankrike med sitt falavgstärlif, sitt
kolonisationsförsök af fattiga,-visars -Då-skyldigheten
att undefbåla då fattiga tillhör fåmiljen, har staten
ej rätt att inblanda sig deruti.
Ej för att bestrida det ideelt vackra uti-den före-
gående talarens: flere gänger uttalade åsigter öfver
fattigvården, yttrade sig doktorerne Sandberg och Bro-
man. ..Men då. fattigvårdsbestyret efter så långliga
tiders förlopp frångått sin första kyrkliga och kärleks-
fulla Karakter, och någothopp ej fanns att det kunde
återföras, befarade dessel talare att de- fattigas: till-
stånd alltför mycket:skulle försämras, om skyldighe-
ten att underhålla dem ej af staten ålades och kon-
trollerades, då detta underhållande, ifrån att vara en
kär omsorg, förfallit till en juridisk skyldighet, och
ansågo de derför bäst att låta närvarande förhällåan:
den få fortgå under: bemödande att uti detta bestyr
nedlägga så mycken. kärlek som möjligt.
Uti första paragrafens 2:dra möment beslöts, på-
framställning af.lektor Sonden, införande af skyldig-
heten för barn och föräldrar att i mån af förmågac
och -behof biträda med hvarandras underhåll. Andra
paragrafen. föreslår rättighet. för församlingarne att
indela sig uti fattigvårdsrotar.. . Mot detta förslag yt-
trade sig doktor: Sandberg, prosten P. C. Arosenius,
doktor 4. Nordström samt hofpredikanten Lagergren
af skäl att detta skulle försvåra flyttningen för de
fattiga från den ena roten till den andra samt till
församlingarne inbördes öfverflytta tvistigheter om be-
höfvandes underhåll, som nu utageras mellan olika
församlingar, och sälunda inom - socknen blott gifva
anledning till. split och oenighet.
För förslaget talade deremot prosten Althar, som
troddeö att gendm fattigvårdens- indelande i mindre
kretsar, omtankan om geliken :skulle blifva större, och
dymedelst fattigdomsanledningarne färre. Han yr-
kade bifall med vilkor att ingen krets skulle blifva
mindre än att den kunde uppfylla sina skyldigheter,
samt att en fördelning af kretsarne så på förhand
skulle uppgöras att en krets ej finge underhällsskyl-
dighet till andra än dem den förut var skyldig gifva
underhåll till. - Paragrafen afslogs.
Vid 14 beslöts att af kringvandrande barnaföder-
ska framfödt barn-skall,. då -modrens försörjningsort
ej kan utredas, af allmänna medel underhållas.
Borgareståndet,
Plenum i går afton kl. 6 upptogs uteslutande af
diskussionen om. konstitutionsutskottets memorial N:o
38, om ändring af riksdagsordningens 11 och 14 65,
angående - städernas-- representationsrätt; och antog
ståndet säsom sin gemensamma tanke följande af hr
Wern förordade förändringar; nemligen:
1) att rösträtticke mä utöfvas at gemenskapen vid
rikets land- och sjöförsvar samt allmänna och enskilda
verks och korporationers vaktbetjening eller andra,
som med dessa jemförlige eller ringare äro, samt 2)
att valrätt icke mä medgifvas stadens tjenstemän, såsom
sädane, så länge den ej kan medgifvas öfrige embets-
och tjenstemän.
Hr Stolpe föreslog, att ståndet såsom sin gemen-
samma tanke äfven måtte besluta, att för fastighet,
som till rösträttighet berättigar, skall bestämmas ett
visst minimivärde, men vid anställd votering förka-
stades detta förslag med 21 röster mot 17. Ett för-
slag, att sådana kronans tjenstemän, som äro fastig
hetsegare, skola uteslutas frän valrätt, förkastades
likaledes med 21 röster mot 18.
Slutligen blef :memorialet -.med 20 röster mot 18
återremitteradt med de nyssnämnda, såsom ståndets
gemensamma tanke antagna förändringarne. Minori-
teten röstade för äterremiss, med uttryckande af den
gemensamma tanke, att förslaget hvärken vore nödigt
eller nyttigt.