STOCKHOLM, ien 29 Ang.
Korrespondens-artikel.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Paris den 21 Aug.
Bland alla praktiska sanningar är den en
af de mest oemotsägliga som Montecuculi ut-
tryckte med de orden, att för att föra krig er-
fordrades 1:o pengar, 2:0 pengar, 3:0 pengar.
De turkiska finansernas ställning ärsåledes ej
bland de minsta svårigheterna i afseende på
den orientaliska frågan. Pays gifver i dag
i sin korrespondens från Konstantinopel af den
10 Augusti föga tillfredsställande upplysnin-
r i detta afseende. Den berättar att
det turkiska lånet ännu alltid vore oafslutadt,
och att man tviflade om framgången af her-
rar Blacks och Durands nnderhandlingar;
Pays korrespondent tillägger att det är fråga
om ett annat låneförslag, hvartill franska och
engelska regeringarne beslutit medverka, a!
150 millioner för Porten, under vilkor att
franska och engelska kommissarier skulle
hafva uppsigt öfver denna summas användan-
de, men turkiska regeringen hade funnit detta
vilkor förödmjukande, och förslaget hade blif-
vit tillbakavisadt.
Om denna nyhet bekräftar sig, — och nå-
gra andra bref från Orienten gifva anledning:
att misstänka något dylikt, — så förebrår Pays
med rätta den turkiska regeringen dess ömtå-
lighet. Om Frankrike och England i afseende
på det turkiska lånet icke iklädt sig någon
annan ansvarighet än den moraliska, är det
klart att en sådan ansvarighet skulle vara nog
att auktorisera dem till en dylik uppsigt.
Så mycket mera blir detta förhållandet, om
dessa makters bemedling innebär någon posi-
tiv förbindelse, och ännu mera rättmätig sy-
nes den ifrågavarande uppsigten, då man be-
tänker att, såsom Pays anmärker, försnill-
ning och falhet olyckligtvis utgöra hufvuddra-
-get i de turkiska tjenstemännens administra-
tiva och finansiella seder, trots alla regerin-
gens ansträngningar att utrota dessa sekel-
gamla missbruk. Man har således skäl att
vänta sig ett återupptagande af detta förslag.
Den omtalade korrespondenten ger för öfrigt
en sorglig målning af den ottomanska skatt-
kammarens belägenhet. Det fanns enligt denna
beskrifvare ej en gång nödiga tillgångar att
bestrida utgifterna för sultans dotters bröllop,
ooh de turkiska trupperna hade ej fått sin
sold.
Vid samma datum, den 10 Augusti, var
expeditionen mot Krim ej vidare en hemlig-
het för någon i Konstantinopel. Mellan denna
stad och Varna rådde en liflig rörelse. Den
franska generalen hade begärt och erhållit 50
belägringskanoner och en massa materialier
för konstruerande af flottbroar; man uppköpte
så många små ångbåtar som funnos, och man
arbetade natt och dag på byggande af prå-
mar, hvilka dagligen afskickades till Svarta
hafvet. Med expedition mot Krim förstod
man der såsom här en expedition mot Seba-
stopol, och i Konstantinopel trodde man på
dess framgång liksom i Paris, hvarest män-
nen af facket äro af den öfvertygelse att den
platsen nu är tillräckligt studerad, för att man,
så vidt ej oförutsedda omständigheter komma
emellan, kan förutsäga dess fall på bestämd
dag. Så mycket rörande Svarta hafvet.
Hvad Östersjön angår, så har intagandet af
Bomarsund blifvit ur enahanda synpunkt be-
traktadt både af allmänheten och af tidnin:
garne, och det är ur svensk synpunkt. D:-:
eröfriug har framför allt synts vigtig deri
att den, i det den åt Sverge erbjöd hopp:
att åter inträda i besittning af en för utveck-
lingen af dess sjöfart så vigtig punkt, kan
tjena till knut i ett förbund mellan denna
tappra nation samt Frankrike och England
På Donausidan taga vi i detta ögonblick för
gifvet att österrikarne gått öfver gränsen till
furstendömena.
Kriget mot Ryssland börjar således antaga
de stora proportioner, som dess ärelystnad
måste medföra, och denna ärelystnad skall
blifva motad så framt de allierade makterna
ej upphöra att rätt uppskatta det oberäkneliga
intresse de hafva att mota den, så väl för det
närvarande som för framtiden. Hvarföre måste
då, uti detta höga skådespel som erbjuder
verlden en bild af hvad man kunde kalla den
europeiska patriotismen, en stor nation synas
fläcka faflan? Fastän så många grunder böra
bestämma Preussen för den stora politi-
ken, synes denna stat mer och mer hän-
gifva sig åt den lilla. De artiklar, som
sedan några dagar varit synliga i Preussische
Correspondenz, göra ett smärtsamt intryck,
och det sätt, hvarpå detta blad tolkar de af
deltagarne i Wienerkonfetensernäå för Preussen
härflytande förberedelserna, tyckes antyda att
dess regering, i afseende på Ryssland, tagit
sitt parti för detta slags politik, som ingen-
ting upplöser, ingenting afgör, och som ut-
sätter en stat för att få änyo börja kriget må-
hända dazen efter sedan den undertecknat fre-
den. I öfrigt smärtar detta förhållande utan
att förvåna. Personer, som äro något invigda
i ställningen, hafva, i trots af skenet, betrak-
tat såsom säkert, att sedan undertecknandet
af den österrikiskt-preussiska konventionen af
den 20 April, djupa misshälligheter intet ögon-
blick upphört att framstå mellan de bådå ty-
ska stormakternas kabinetter. Man fruktar ej
utan skäl, att ryssarses återtåg utur Dohau-
färstendömena gifver ny näring åt den pteus-
siska politiken. Det är sannolikt att Byss-