deles vinstgifvande, i följd af de många förluster
som uppstodo. Bland flera andra talare, som delade
denna åsigt, uppträdde hr Arnberg i Hera särskilda
föredrag och skildrade med verklig rörelse den stora
våda som låg deri att en låneanstalt funnes der
nybörjaren och den obemediade, utan annan valuta
än sitt namn, kunde erhälla penningar, som oftast
obetänksamt anv ndes. Detta system ansäg talaren
lika skadligt som bruket af starka drycker. Hr
Ekenman hade ett långt anförande i samma syftning.
Hr Björck, som icke delade de föregående talarnes
äsigt om bankens stora förluster af diskontväsendet,
hvilka förluster talaren funnit i medeltal hafva upp-
gått endast till en femtedel af den influtna räntan,
slöt sig likväl till deras äsigt som önskade diskon-
ternas upphörande. Mera bankmessighet, hvar-
med talaren förstod möjligheten för långifvaren
att när som helst äterfå sina penningar och löf-
tesmännen sina namn, vore högeligen att önska; i
följd hvaraf ett nytt system småningom borde införas.
Andra sidans anhängare, som förnämligast repre-
senterades af hrr Rydin, Henschen och Hörnstein, an-
sågo bankens diskontrörelse vara under närvarande
förhållande nödvändig. Den mindre låntagaren hade
icke nägot annat håll att vända sig till. Det lätt
sinniga begagnande af diskontlån, som de föregående
talarne omtalat, vore vederlagdt genom de ringa för-
luster bankodiskonten fått vidkännas. De vore nu,
såsom alltid, en strid emellan fattigdomen och rike
domen. Den rike anser sig ensam berättigad att på
sina valutor låna penningar; den fattige bör hafsa
samma rättighet på sitt ärliga namn, då han genom
arbete och redlighet lyckats förskaffa sig borgen. —
Då nu diskussionen ändtligen var slutad, afslogs ut-
skottets hemställan med 21 röster emot 18. Emot
detta beslut anmältes många reservationer. Före-
dragningen afbröts härmed.
Förmiddagens plenum.
Föredragningen af bankoutskottets utlåtande J4 48,
apgående reglering af lankens läne- och kreditivrö-
relse, fortsattes och afslutades. Sedan ständet, i lik-
het med presteständet, beslutat, att 4 momentet
i 50 punkten af förslaget skulle utgå, öfvergick stän-
det, med godkännande af öfrige hemställanden, till
öfverläggning om förslaget till författning rörande
filialbankerna. Vid mom. 2 uppstod en temligen vid-
lyftig diskussion, föranledd af hr Wallenbergs yrkan
de, att detta moment skulle undergå den redaktions-
förändring som talaren i sin reservation föresla-
git och af ridderskapet och adeln vore beslu-
tad, nemligen att 1,300,000 rdr skulle ansläs till
fond för filialbanker, oberoende deraf huruvida pri-
vatbankerna komme att upphöra. Då Rikets Ständer
afslagit den väckta frägan om privatbankernas upp-
hörande, vore momentet, sådant det af utskottet blif-
vit föreslaget, en oegentlighet. Arr Ekenman, Hörn-
stein och Rydin understödde hr Wallenbergs förslag,
hvaremot hrr Palander och Kock talade för bifall till
utskottets förslag, att dessa medel skulle utgå endast
i den mån privatbankerna upphörde. Säsom skäl
dertill åberopade de hufvudsakligen vådan att med
denna nya summa öka bankens nog stora sedelstock.
Samma betänkligheter hyste äfven hr Björck i afso-
ende på sedelstockens-förökande, men ville likväl ej
motsätta sig hr Wallenbergs förslag. Detta förslag
blef äfven genom votering antaget med 33 röster
emot 15.
I 3 mom. litt. h. yrkade hr Wallenberg jemväl en
redaktionsförändriog i öfverensstämmelse med det be-
slut, ridderskapet och adeln fattat, att nemligen der-
ifrän skulle uteslutas den del som stadgar begräns-
ning af räntan ä filialbankernas utlånings- och kre-
ditivrörelse till likhet med den, som för bankodiskon-
terna vore föreskrifven. Hrr Björck, Kock och Hörn-
stein, m. fl. talare, förenade sig i samma yrkande
om fri ränta under det i Jagen bestämda maximum,
emedan under vissa tider den högsta räntan kunde
erhällas, då deremot andra omständigheter kunna in-
träffa, då det vore fördelaktigt för banken att ut-
lemna penningar mot 3 eller 4 procent. Hr Wallenbergs
sörslag i denna punkt blef äfvenledes utan votering
antaget.
4:de mom. undergick de redaktionsförändringar,
som blefvo en följd af ständets i öfriga punkter fat-
tade beslut; hvarjemte ute löts stadgandet derom, att
bankofullmäktige skulle ega använda de medel, som
till förstärkning af filialbankernas fonder voro afsedda,
till diskontering för handel och näringar intilldess de
kunde för filialbankerna behöfvas.
Talmannen tillkännagaf, att en underrättelse från
statsutskottet vore meddelad, att i morgon afton kl. 5
ett försök med en fältbroslagning vid Carlberg skulle
komma att anställas, hvilken de af förstärkta stats-
utskottets ledamöter, som sädant önskade, egde att
öfvervara.
——
Bondeståndet.
Plenum i går afton.
Efter en längre protokollsjustering upplästes ett an-
förande af Petter Jönsson med anledning af kongl.
roposition om anslag till Norbergs jernväg. Petter
önsson afstyrkte i detsamma bifall till den kongl.
propositionen. Förre talmannen . Nils Persson och
många som med honom voro af samma tanke in-
stämde med Petter Jönsson. Dessa anmärkningar re-
mitterades.
Derefter föredrogos åtskillige konstitutionsutskottets
memorialer med förslag till voteringspropositioner och
biföllos utan diskussion.
Statsutskottets utlåtanden från och med n:o 226
kill och med n:o 237 biföllos utan diskussion, utom
n:o 227, vid hvilket förre talmannen Nils Persson ge- 1
nom ett yttrande föranledde några ledamöter att ut-
ala sig. Förre talmannen ville nemligen protesterar
emot upphäfvandet af rättigheten att få göra natura-
prestationer och införandet af skyldigheten att lösa
med penningar samt önskade att ståndet skulle med
gillande lägga utlåtandet till handlingarne. MNägra
alare yttrade sig i samma syfte, men Erik Ers-
jon från Gefleborgs län yttrade sig deremot; med nä-
ra få ord, i hvilka talaren tycktes uttala en inre
örtrytelse öfver förre talmannens förslag, erinrade
van om hvad man yrkat i längliga tider och frågade
om man nu ville ogilla hvad man så länge önskat;
lott få uttalade att de instämde med Erik Ersson,
nen vid proposition på bifall till utskottets förslag
uttalades ett så öfvervägande ja, att förre talmannen
ler hans anhängare icke ens begärde votering.
Stats- och ekonomiutskottets memorial n:ris 3, 4
ch 5 biföllos äfven utan diskussion.
Plenum i dag f. m.
Ständet har i dag diskuterat om det skulle företaga
ler uppskjuta ett par frågor, som funnos på före-
Iragningslistan, och uppskofsmeningen har segrat. Vi-
lare har det bestämt ett vite för det härad, som hade
flidne riksdagsfullmäktigen Rutberg till representant,
ör underlåtenhet att ställa annan riksdagsman efter
ans död. Slutligen har det vidblifvit sina förra be-
lut i ett par frågor och laggt betänkanderna derom
ill handlingarne.
— tt