från på tvenne veckor. Emellertid kom denna
resa dock ganska lägligt och torde äfven för
er icke bli utan intresse, då den just förde
mig i de trakter, som äro händelsernas egent-
liga skådeplats härnere, in uti Wallachiet.
Jag var från den 16 till den 21 dennes i
Bucharest, för att ordna några familjeangelä-
genheter med der boende slägtingar, och jag
har under denna tid sett och hört ganska
mycket.
Jag hade icke varit i Bucharest sedan som-
maren 1849; men hvilken skilnad mellan då
och nu. Äfven då — ty det var kort tid efter )
det general Liiders genom Tömös-passet hade
ryckt. in i Siebenbiärgen, för att hjelpa till
att bekämpa den ungerska revolutionen — träf-
fade jag på min resa en mängd marsche-
rande trupper; men huru obetydliga fö-
reföllo icke dessa truppmarscher mig, då
jag nu kom i närheten af Kimpina och såg
dessa massor, isynnerhet de särski!da afdel-
ningarne af en väldig a:tilleritrain, med den
största brädska marschera i den ena eller an-
dra riktningen. Det var just den 15 Juli och
måhända hade just några timmar förut an-
ländt till lägret vid Kimpina Gortschakoffs
order att i största hast med största delen af
kavalleriet och ridande artilleriet sätta sig i
marsch mot söder. Ingen af mina resekam-
rater på diligensen kunde begripa hvad detta
lägrets plötslga uppbrytande skulle betyda.
Först i Bucharest erforo vi, att furst Gort-
schakoff den 14 vid Frateschti bes!öt att draga
till sig förstärkningar från alla håll, för att
kunna ; möta det väntade anfallet af turkiska
styrkan vid Giurgewo, till hvilken nya auxi-
liärtrupper oupphörligt anlände. Jag fann så-
ledes hela vägen mellan Kimpina och Bucha-
rest betäckt med marscherande truppafdel-
ningar, som betydligt hämmade diligensens
fart. Skilnaden visade sig äfven nu mel-
lan 1849 och 1854; då voro ryssarne vänliga
mot den resande; visserligen blef ätven dål
d:ligensen ofta anhållen, men endast af de
påflugna kossackerna, som egentligen blott
togo sig en förevändning, för att få tigga om
Wutki (bränvin). Nu deremot ropades vi
an af hvarje trupp och förhördes mycket barskt
af officerare, isynnerhet stabsofficerare, öfver
Neånys (tyskarnes) rörelser, hvarvid också,
då de erforo, att flertalet af resesällskapet
hörde till dessa Neåny och icke till de rätt-
trogna, icke fattades sura miner och prätt-
trogna skällsord; somliga officerare räckte
till och med ut tungan åt oss, hvilket tog sig
särdeles eget ut på beväpnade krigsmän i full
och lysande rustning. Föröfrigt gjorde rys-
sarne nu mera ingen skillnad mellan rätt-
trogna och icke rättrogna i Wallachiet, sär-
deles sedan baron Budberg erhållit den an-
visningen från Nesselrode, att det vore kej-
sarens vilja att man förfore riktigt strängt
mot dessa laglösa, wallacher, ju strängare
desto bättre. Ja, ryssarne ha verkligen gjort
turkarne en stor tjenst; de ha:moraliskt åter-
eröfrat Moldau och Wallachiet åt turkarne;
moldau-wallacherna ha genom ryssarne blif-
vit mera turkiskt sinnade än de någonsin varit.
I hvilket tillstånd fann jag icke detta el-
jest så rikt välsignade: land! Man kan knappt
göra sig ett begrepp om huru utsuget det har
blifvit. Vi brukade eljest erhålla ungkrea-
tur i tusental från Wallachiet; nu har — hvad
ingen meaniska förr upplefvat — slagtboskap
blifvit utförd från Siebenbärgen till Walla-
chiet. Och likväl uppsattes i Bucharest en
tacksägelseadress tll czaren för den nåd, som
han visat Wallachiet genom att besätta det-
samma. : Denna adress är ett allt för märkvär-
digt dokument, att jag icke skulte meddela
cr en authentik öfversättning deraf:
Aller- stormäktigste czar och herre! Till tusenfal-
dig tacksägelse måste vi wallacher känna oss förplig-
tade för den nåd, som eders helgade majestät skänkt
oss emot de råa otrogna turkarne, som sedan ärhun-
draden trampat under fötterna värt bögsta goda, vår
religion och våra rättigbeter, men som nu af fruktan I
för eders majestäts vrede icke väga tillfoga oss det
onda, som de föra i skölden mot oss och alla rät-
trogna kristne. Mäåätte himlen välsigna eders maje-
stäts vapen och förläna dem en rättvis seger öfver de
barbariska turkarne och deras bundsförvandter. Vi
undertecknade äro städse beredda att utgjuta värt blod
för eders majestät och med värt arbete och vår för-
mögenbet hjelpa eders majestät till seger öfver vära
fiender.
Men denna tacksägelseadress har redan blif-
vit lagd ad acta, ty oaktadt all ansträngning
var det icke möjligt att erhålla mer än tre (3)
underskrifter af underordnade bojarer.
:äDen 16 på aftonen ankommo vi till Bucha-
rest. Den 17, 18 och 19 märkte man, att
det gick lifligt till längre ned emot Donau,
ehuru icke så särdeles långt borta. Jemnt
och ständigt drogo ryska trupper genom Bucha-
rest på vägen till Frateschti och Kalugureni;
men till ersättning bragte man, isynnerhet se-
dan det börjat. mörkna på aftnarne, hela rader
af vagnar, uppfyllda med sårade tillbaka in
j staden. Jag har sjelf en afton räknat 150
gådana vagnar.
Den 16 egde. vid Frateschti en häftig fäkt-
ning rum, hvars. kanonad mycket tydligt hör-
des i Bucharest. På mig, som nyss hade an-
kommit, gjorde det ett lifligt intryck. Äfven
i denna. fäktning ha-två högre ryska office-
rare blifvit blesserade, generalqvartermästaren
Buturlin och kosackhetmanen Orloff Demis-
soff. Den sednare såg jag sjelf, då han i
vanmäktigt tillstånd blef bragt till Bucharest.
Ända till den 21, då jag !emnade Bucharest,
hade det ej xommit till någon hufvudbatalj,
men å ryssarnes sida syntes alla förberedelser
träffas dertill. Dagligen såg man truppmas-
sor, efter några få timmars rast, draga mot
söder och hörde talas om storartade rekogno-
sceringar, som ofta förvandlades till häftiga
fäktningar. Nästan oupphörligt hörde man
doft kanondunder och på aftnarne såg man
sjuktransporter.
Kost oc k— JR - - KA KK RS KA AA LL
SA et a
På återresan den 21 och 22 hade vi många l
svårigheter genom de truppmassor, som kom-
mo från Kimpina och Plojeschti, och vi kunde
äfven märka att ryssarnes stämning mot oss
österrikare på de få dagarne blifvit ännu mera
fiendtlig. Vi måste ofta hålla hela timmar,
för att underkastas den strängaste visitation.
På flera ställen funno vi vägen på de sma-
laste ställena genomskuren af tvära, djupa öpp-
ningar, öfver hvilka man provisoriskt hade
lagt några broar, som lätt kunde borttagas;
