nerhjelm, som på annan väg än utskottet ville fördyra
krogbränvinet, ehuru han ansåg de föreslagna minima
vara för höga.
I stället för 15:e föreslog hr Braunerhjelm en ny,
af innehåll att kyrkoherden skulle inlemna de ansök-
ningar, som blifvit gjorda om försäljningsrätt, till
taxeriogskommitte, som skulle bestämma det antal
kannor dessa personer skulle skatta för.
Detta mötte motstånd af flere och grefve Mörner,
R. A., begärde förslaget på bordet, hvilket föranledde
hr v. Hartmansdorff erinra om sin anhållan i förra
plenum att, då man gått ifrån grunden för utskottets
förslag, ej på stående fot lagstifta, utan då heldre
äterremittera, hvartill tal. fann så mycket mera skäl,
som den, som voterat med majoriteten, nu ansett sig
böra begära bordläggning. Förslaget bordlades.
—
Presteståndet.
Plenum den 8 Aug., kl. 6 e. m.
Särskilda utskottets betänkande S6 11 och 12 gil-
lades.
13. Prosten Melander önskade härvid antagande
af friherre Raabs reservation, dock med nägon ändring,
på så sätt nemligen att sockennämnden ensam skulle
vara den priliminära auktoritet som, ionan frågans
afgörande hos konungens befallningshafvande, skulle
behandla densamma. Talaren ansäg att då socken-
nämnden har fått så många uppdrag, hade det varit
bäst att till dess bestämmande öfverlemna frägan,
huruvida och på hvilka ställen inom socknen utminu-
tering af bränvin må ega rum. Härigenom kunna
många olägenheter undvikas och många ledsamheter
besparas pastor, hvilka bäda skulle inträffa om denna
fråga skall förekomma på sockenstämma. En likhet
vunnes äfven mellan stad och land, då pastor i stad
är frän dessa angelägenheter helt och hållet befriad.
Talaren ansäg hvarje fråga om krogar skola finnas
eller icke finnas inom socknen för farlig, man bör ej
väcka björnen som sofver. På dessa grunder fram-
ställer talaren ett förslag till redaktion af paragrafen.
Prosten Cnattingius var af samma öfvertygelse och
önskade återremiss för att få paragrafen i öfverens-
stämmelse med friberre Raabs reservation.
Doktor Säve erkände företrädet i det Raabska för-
slaget, mem kunde ej gå in på prosten Melanders,
eller frägans hela dragande från sockenstämman.
Pastor blefve derigenom helt och hållet skiljd frän
denna angelägenhet; men tal. ansåg nyttigt i mänga
hänseenden att pastors åsigt äfven komme till konun-
gens befallningshafvandes kunskap. Han önskade der-
för antagandet af friherre Raabs reservation.
Lektor Sonden och hofpredikanten Hasselrot föror-
dade äfven det Raabska förslaget, dock med den än-
dring, att lektor Sonden ville hafva orden 3:ne vec-
kor utbytte till ofördröjligen, och hofpredikanten Has-
selrot dessa 3:ne veckor till 6 veckor, säsom den mis-
sivtid, inom hvilken pastor bör till konungens befall-
ningshafvande insända sockenstämmans protokoll. Hvad
det öfverklagade obehaget för pastor vidkom, kunde
det icke förnekas, men desse talare trodde att en
pastor, som inser att han härigenom kunde gagna sin
församling, ej för besvärligheternas skull ville undan-
draga det allmänna bästa sitt understöd.
Vid votering antogs friherre Raabs reservation med
24 röster mot 12, som voro för återremiss.
14. Doktor Säve önskade friherre Raabs reservation
antagen. Den skiljer sig så till vida från utskottets
förslag, att auktionstiden kunde utsträckas till 3:ne
är i stället för af utskottet föreslagen tid af blott
1 är.
Prosten P. C. Arosenius trodde attauktionssystemet
till den högstbjudande skall uppmana till ett omätt-
ligt utprånglande af bränvin. Talaren ansäg en viss
bestämd skatt bättre än denna täflan att sälja så
mycket som möjligt, hvarigenom det goda man velat
afse med förslaget skall gå förloradt.
Prosten Melen yrkade antagande af S:n. Olägenhe-
ten af auktionssystemet har man insett, men ej kännt
nägot som vore bättre att sätta i stället.
Första momentet af friherre Raabs reservation och
andra momentet af utskottets förslag antogs såsom den
14 8.
15 godkändes. Ständet beslöt härefter föredra-
gandet af 17 framför den 16:de då på antagandet
af skatten pr kanna berodde bestämmandet af minimi
kannebeloppet.
17. Professor Carlsson ville att uti denna para-
graf skulle införas bestämmelsen att den skatt hvar-
om här är fråga skall erläggas oberäknad den, hvil-
ken som bevillning bör utgå. I afseende på skatten
önskade talaren den lika för minutören som krögaren.
En kanna bränvin blifver aldrig annat än en kanna
bränvin, den må köpas på magasinet eller krogen,
och bör derför draga lika skatt. Effekten blir äfven
densamma, ty bestämmande af minimibeloppet kom-
mer att bero af skatten då auktionssumman å kanne-
talet blir så mycket mindre på krogen, som skatten
pr kanna på densamma är högre än minutställets.
Talaren föreslog 8 sk. skatt för bädadera.
Prostarne Gahne och Melin instämde.
Doktor Säve kunde ej medgifva denna skattelikhet;
krögaren förtjenar 2 å 3 gånger mer på sin vara än
minutören, och kan derföre betala mer i skatt. En
lika skatt skulle blott lemna en alltför stor fördel åt
krögaren, hvilket förslaget ingalunda har afsett att
befrämja.
Hofpredikanterne Hasselrot och Euren instämde.
Lektor Sonden instämde med doktor Säve, men fä-
stade uppmärksamheten derpå att förslaget blott af-
ser de nya minutörerna. De gamla skola af taxe-
ringskommitterna beskattas, men, om då minutören,
hvad han äfven gör, säljer mer än krögaren, mäste
kommitteen högre beskatta den förre än den sednare,
hvilket icke är förslagets mening, då man önskar un-
derlätta handeln i minut för att blifva qvitt kroglif-
vet.
Professor Agardh ansåg det obilligt att den fattige,
som ej har råd att köpa större qvantitet på en gäng,
och derför måste på krogen förse sig med varan, skall
betala mer för sitt bränvin än den förmögne, som i
en större post furnerar sig på magasinet, der priset
blir så mycket lägre, som den hundra procents lägre
skatten understiger den på krogen lagda hundra pro-
cents högre beskattningen.
Prosten P. C. Arosenius var af samma öfvertygelse.
Prosten Almqvist tyckte äfven att skatten var för
hög. Den borde vara lika för minutören och kröga-
ren och tagas i betraktande vid bestämmandet af mi-
nimibeloppet.
Hofpredikanten Hasselrot instämde med lektor Son-
den och önskade paragrafen bibehållen sådan den är:
Hofpredikanten Wensice ansäg att det borde vara
skillnad i skatt mellan minutören och krögaren, men
trodde den föreslagna för hög. Talaren ville hafva
skatten satt till 4 sk. för den förra och 8 sk. för den
sednare å hvarje kanna.
Komminister Beckman instämde häruti.
Doktor Sandberg: man har yrkat nedsättning af
skatten för att motverka lönkrögeri; skall detta lyc-
kas miste man väl låta de privilegierade försäljnings-
ställena röra sig skattefritt. Tillika har man bekla-
gat den fattige att han skulle nödgas köpa sitt brän-
vin sä dyrt; jag har i många är varit bekymrad öf-
ver att brödet för den fattige varit dyrt, men brän-
vinet billigt; jag för min del skulle ej klaga, om den
fattige finge brödet för billigare pris, äfven om han
skulle betala mer än vanligt för bränvinet.
Talmannen ansäg att frågan om bevillningen ej
borde förekomma förr än vid den 23 .
Vid votering mellan utskottets förslag och professor
Carlsons eller 8 sk. lika skatt för bäda, segrade det
förra med 15 röster mot 10.
S 17. Prosten Almqvist ville hafva minimibeloppet
för minuthandlanden nedsatt till 1000 kannor och för
krögaren till 800 kannor, då båda äro boende i stad;
på landet till 400 kannor.
Prosten Melin önskade utskottets förslag antaget.
Hofpredikanten Hasselrot ville hafva minimibelop-
pet för minutör och krögare i stad lika till 1000 k:r
samt på landet 400 kannor.
Professor Carlson 1000 kannor för minutören, 600
kannor för krögaren samt 400 kannor ä landet, likaså
komminister Beckman.
Vid votering mellan hofpredikanten Hasselrots för-
Fn