nura vi med Tullt skal skulle Sunna anse
en replik öfverflödig på Svenska Tidningens
genmäle, under den 27 och 28 Juli, på Af-
tonbladets frågor i anledning af konstitutions-
utskottets tillstyrkande af regeringens propo-
sition rörande tryckfriheten, vilja vi likväl icke
lemna detta genmäle utan all uppmärksamhet,
då ämnet är af så utomordentligt stor vigt,
och Sv. Tidningens svar på våra frågor up-
penbarligen åsyfta att förvilla allmänheten.
Vi skola härvid söka iakttaga den möjligen
största korthet.
1. Till svar på vår fråga: om den nya re-
daktionen af 86 R. F. ens ovilkorligen stad-
gar att tryckfrihet eger rum? anför Sv. Tidn.
att, då en föregående 53 (83?) i Regerings-
formen innehåller att en tryckfrihetslag skall
finnas, och en efterföljande, 108 S, att en kom-
mitt skall väljas till tryckfrihetens, vård,
detta ovilkorligen förutsätter att äfven tryck-
frihet skall ega rum.
Men äfven om detta antages, blir redaktions-
felet i en grundlag icke mindre oursäktligt, enär
en grundlag, som skall efter ordalydelsen ty-
das, icke får vara så författad, att man nöd-
gas genom långväga slutledningar och förut-
sättningar söka dess mening, utan måste den
ovillkorligt innehålla positiva stadganden, som
icke kunna genom någon advokatyr förtydas
utan återgifva tanken klar och bestämd. Uti rege-
ringsformens n. v. 85 S stadgas tydligen att
en allmän tryckfrihet skall ega rum enligt
en särskild förordning, hvilken skall vara
uppfattad i öfverensstämmelse med de grund-
satser, som iregeringsformen bestämmas, samt
tillika såsom grundlag anses. Vid sådant för-
hållande var det öfverflödigt att i påföljande
86 upprepa, att en allmäna tryckfrihet skulle
ega rum. Det erfordrades då icke något annat
än att i samma S bestämma hvad med tryck-
frihet förstods. Helt annat är det, då i sam-
ma 85 försäkran om en allmän tryckfrihet
blifvit utstruken ; då var det ovilkorligen nö-
digt att börja S på ett annat sätt, t. ex., li-
kasom i norska tryckfrihetslagen: Allmän
tryckfrihet eger rum. Dermed förstås etc.
Vi hafva hvarken föreställt oss eller påstått
att afsigten här varit att i redaktionen inlägga
någon snara för tryckfriheten; vi ha endast
ansett och anse i denna stund, att redaktions-
felet var så groft, att den kongl. propositio-
nen endast derföre måste anses oantaglig så-
som grundlag.
2. Vid vår fråga: om det kan vara be-
tryggande att grundlagen, som förbjuder cen-
sur af tryckta skrifter samt annat i förväg
lagdt hinder för deras utgifvande, likväl hän-
visar till en särskild lag, som d-remot skulle
kunna uppställa hvilka binder som helst? er-
inrar Sv. T., att de hinder, som af den sär
skilda lagen skulle kunna föreskrifvas, åtmin-
stone icke kunna härleda sig från en på för-
hand anställd granskning eller innefatta cen-
sur, i hvilket hänseende det nya förslaget
till och med skulle innefatta en förbättring a
nu gällasde grundlag.
Vi erkänna, att vi icke förr än ru obser-
verat, ait uti ingressen till 1812 ärs tryckfri-
hetsförordning, en alldeles oriktig citation f.n-
nes af 86 regeringsformen, så att när den
sednare uttryckligen stadgar hvarje svensk
pmans rättighet att, utan några af den offent-
pliga makten i förväg lagda hnder, utgifva
skrifter,, så har, vid citationen af nämnd:
S uti ingressen till tryckfrihetsförordningen.
blifvit, efter orden: i förväg lagdav, helt
behändigt införda: af tryckfrihetslagen ej
föreskrifna hinder... Ehuru vi, som sagdt
är, icke kunnat föreställa oss att, när en lag
endast citerar en annan, den skulle deruwi
göra åtskilliga tillägg, erinra vi l:kväl, dels
att det nu anmärkta tillägget finnes endast i
en ingress, och att den ursprungliga lagen,
(86 S regeringsformen) som der är citerad,
icke kan genom en dylik orktighet förlora
sin gällande kraft, dels att i öfrigt tryckfri-
hetsförordningen icke innehåller nögot stad-
gande om censur, och att ej heller ett så-
dant undantagsstadg.nde skulle kunna i nämn-
de förordning införas i annan ordning än som
för förändringar i grundlagen är föreskrifvet,
hvarföre nägon våda för öfverrumpling i dstta
fall hvarken egt eliter eger rum. Helt annat
blifver förhållandet när det skall bero af en
särskild lag, som icke är grundlag, utan kan
både stiftas, förändras och förklaras, såsom
allmän civil- och kriminallag, att uppställa
hinder mot skrifters utgifvande, Det må vara
godt och väl och ätven af oss erkännas såsom
ett slags förtydligande i redaktionen, att der ut-
tryckligen nämns, att sblandde hinder, som af
tryckfrihetslagen kunna föreskrifvas, ej får ingå
något som härledes från en föregående gransk-
ning (censur). Men redan den nuvarande
86 S förbjuder ju uttryckligen alla slags hin-
der, och således äfven dem som härleda sig
från censur. Den föreslagna nya inskränker
deremot grundlagsgarantien ensamt till dessa.
Nekas kan likväl icke, att hinder i alla fall
kunna vara mångahanda och af den beskaf-
fenhef att de icke blott försvåra, utan snart
sagdt omöjliggöra tryckta skrifters utgifvande.
Det är denna inskränkning af ett grundlags-
stadgande medelst undantagsstadganden i en
särskild lag, som kan i helt annan ordning
tillkomma, hvilken vi klandrat och fortfarande
klandra.
Uti vår kritik har aldrig varit fråga om att
undersöka huruvida de förändringar i tryck-
frihetsförordningen, som kunna komma att i
en framtid erbjudas, skulle gifva oss en
förbättrad tryckfrihetslagstiftning emo: den
nuvarande, eller om det är mera betryg-
gande för lagstiftningen att högsta domstolen
skall deröfver höras, hvilket skall ske rö-
rande allmänna lagfrågor, men icke iakttages
i grundlagsfrågor. 1 förra fallet hade det lik-
väl varit nyttigt om regeringen låtit oss få
någon aning om burn beskaffad den nya
tryckfrihetslagstiftningen skulle blifva; innan
dess är det svårt att opinera hvarken det ena
eller det andra. I sednare hänseendet med-
gifva vi att det är ganska illa att högsta
domstolen icke höres jemväl vid Kongl. M:ts
förslag till grundlagsförändringar; ty i sådant
fall kunna vi göra oss temligen förvissade att
en så beskaffad grundlagsproposition, som
den nu ifrågavarande, icke rimligtvis kunnat
framkarama tll riketg ständer. Men om vi
(mm 1 -— ÅA ÅA -
nt -— ÅA — VR AR AA -