EN BIBELKOLPORTÖR SPANIEN. ) En lågande eld i Muros posada torkade snart våra våta kläder och belönade oss i någon mån för de mödor vi hade utstitt då vi kiättrade uppför berget. Denna posada i Muros var nögot egen i sitt slag. Det var ett stort, vidlyftigt hus, med et stort kök eller allmänt rum 1 nedra våningen; i den öfre var en stor matsal, med ett ofantligt ekbord och försedd med otympliga läderstolar med höga karmar tydligen minst tre sekler gamla. 1 förbindelse med detta rum stod ett galleri, öppet för vinden, hvilket förde till en liter kammare, i hvilken jag skulle ligga och hvilket inneböll en gammal urmodig säng med spärlakan. Det var just ett af dessa virdshus, som romantörfattare tycka så mycket om att införa i sina beskrifningar, då scenen för händelserna är förlagd till Spanien. Värden var en pratsam asturier. stormen tjöt ännu och regnet föll i strömmar, Jag satt framför elden mscket dutven och sömmg, men blef snart upplitvad af värdens prat. Sennuor, det är nu tre år sedan,, sade han jag sist såg fremlisgar i mitt hus, Jag kommer ihåg, det var ungefär vid denna tid på året och just en sådan natt som denna, da två män avkommo hit till häst. Hvad som var konstigt, var att de kommo utan vägvi sar, Två personer af mera besynnerligt utseende har jag ännu aldrig sett med mina ögon. Jag skall aldrig glömma dem. Den ens var lång som en ätte med stora, mörkbruna mnstascher, I ka-borsten på ett gräfsvin, vävande omkring munnen. Han häade ett stort, ) Se A.B. AM 155, 156, 158, 160, 161 och 163—-169.