EN BIBELKOLPORTÖR
SPANIEN. )
En lågande eld i Muros posada torkade
snart våra våta kläder och belönade oss i nå-
gon mån för de mödor vi hade utstitt då vi
kiättrade uppför berget. Denna posada i Mu-
ros var nögot egen i sitt slag. Det var ett
stort, vidlyftigt hus, med et stort kök eller
allmänt rum 1 nedra våningen; i den öfre var
en stor matsal, med ett ofantligt ekbord och
försedd med otympliga läderstolar med höga
karmar tydligen minst tre sekler gamla. 1
förbindelse med detta rum stod ett galleri,
öppet för vinden, hvilket förde till en liter
kammare, i hvilken jag skulle ligga och hvil-
ket inneböll en gammal urmodig säng med
spärlakan. Det var just ett af dessa virds-
hus, som romantörfattare tycka så mycket om
att införa i sina beskrifningar, då scenen för
händelserna är förlagd till Spanien. Värden
var en pratsam asturier. stormen tjöt ännu
och regnet föll i strömmar, Jag satt framför
elden mscket dutven och sömmg, men blef
snart upplitvad af värdens prat.
Sennuor, det är nu tre år sedan,, sade han
jag sist såg fremlisgar i mitt hus, Jag kom-
mer ihåg, det var ungefär vid denna tid på
året och just en sådan natt som denna, da
två män avkommo hit till häst. Hvad som
var konstigt, var att de kommo utan vägvi
sar, Två personer af mera besynnerligt ut-
seende har jag ännu aldrig sett med mina
ögon. Jag skall aldrig glömma dem. Den ens
var lång som en ätte med stora, mörkbruna
mnstascher, I ka-borsten på ett gräfsvin, väv-
ande omkring munnen. Han häade ett stort,
) Se A.B. AM 155, 156, 158, 160, 161 och 163—-169.-