MH Bremers arbete visar oss på hvarje sid
den skärande kontrasten mellan sådana rege
ringsåsigter och cen inom de sedliga lagarn
nästan alldeles obegränsade fördel som de
nordamerikanska statsväsendet lemnar hvarj
individ, att ordna sina egna angelägenhet
och tillsammans med sina medborgare ordn
kommunens ach det allmännas. Främst oc
starkast visar oss författarinnan denna frih
på det andliga området. Statens och kyrkan
absoluta oberoeude af hvarandra daterar si
Jer, såsom man vet, från Jeffersons tid, hvil
ken, sjelf snarare en rationell tänkare än e
positiv kristen, först afskaffade statskyrkovä
sendet i Virginien, mera af intresse för de
allmänna friheten än för den positiva kristn
dogmen, ehuru följderna varit i lika hög gra
fruktbärande för båda delarne. I Förenta Sta
terna fanns det ingen herrskande och i sta
tens intressen intrasslad kyrka, men deremo
en mängd kyrkor som voro vana vid ömse
sidig fördragsamhet. Ej heller fanns det nå
gon särskild presterlig kast eller prebendarier
som voro godsinnehafvare och bildade ett sär
skildt stånd inom nationen. Här fanns såle
des hos den absoluta religionsfrihetens vän
ner intet skäl till politisk hätskhet mot kyr
kan eller det andliga ståndet, medan de ame
rikanska kyrkorna å sin sida icke heller be
höfde sätta sig på tvären mot tidsandan oci
stämplas såsom politiska partichefer, då de icke
hade några privilegier att försvara eller be.
gråta. Man beslöt sig att lefva under. frihe
tens välde, och med hvarje dag lärer erfaren.
heten, att gudaktighet, dygd och kristlig ord:
ning 1 denna frihet först funnit sin rätta och
fruktbaraste jordmån.
Den åsigt vi här uttalat är ej mera inskränk
till Amerika eller det radikala partiet i någrs
europeiska riken, utan den börjar fast me
ingå i hela den bildade verldens enhälliga öf-
vertygelse. Såsom ett bevis derpå anföra vi
här hvad en katolik hr E. Laboulaye, som i
Journal des Debats, — en tidning som ge-
nom sin vördnad för makten och det bestå-
ende i alla dess former ej kan misstänkas för
några rabulistiska fallenheter — nyligen an-
mält mll Bremers arbete, härom yttrar. Denna
politiska skiljsmässa och kyrkornas dermed
förbundna inre frihet, säger nämnde förfat-
tare, vhar medfört lika märkvärdiga, som föru!
oberäknade följder. Från det ögonblick, dö
de troende allena hade att sörja för upprätt-
hållandet af sin gudstjenst och uttalandet at
sin bekännelse, har en hvar fattat det mest
lefvande intresse för sin religion, har en hvar
gjort sig till apostel, har en hvar tillika, ge-
nom en naturlig verkan af all rätt förstådd
frihet, i samma mån högre aktat andras fri-
heter, ju månare han var att häfda sin egen.
Deraf detta märkvärdiga fenomen i Amerika,
der hvarje kyrka är lika full af ifver för sin
egen sak som lifvad af oinskränkt tolerans.
Utom katolicismen, som till följe af sin grund-
sats bildar ett orörligt och exklusift samhälle,
har mellan de särskilda protestantiska försam-
ingarne uppstått ett i sanning broderligt band.
Då man i bekännelsernas mångfald endast fin-
ner en naturlig verkan af den menskliga or-
sanisationens olikhet, så vet man ingenting
om det så kallade teologiska hatet, och utan
utt allt för strängt se på symbolen, fördrage:
nan lätt med hvar och en, som öfverhufvud
ir relisiös. Menniskokärleken vinner på denna
.ndrägt lika mycket som den dogmatiska ofel-
arbeten måhända förlorar. Detta är den re-
igiösa förvandling som mången ensidigt kon-
essionell icke begriper, men som hänryckt
len icke så ensidiga mll Bremer, hvilken
ned sina amerikanska vänner högt öfver sten-
och träkyrkor ställer det osynliga tempel,
warest alla välsinnade menniskor förena sig
Christi namn. 5)
Denna gemensamma verksamhet har gjort
inderverk af menniskokärlek : missionssäll-
skapen, själavården för de fattiga, fängelse-
eformen och nykterhetssällskapen. Ingenstä-
les är Jikväl det kristliga sinne, som genom-
ränger det amerikanska samfundet, synbarare
in i den institution som utgör Förenta Sta-
ernas makt och ära, vi mena deras skolor.
Ios oss katoliker är det företrädesvis hjertat,
om leder oss i religiösa handlingar. Hvad
eligionen hos oss hufvudsakligen inskärper
r, välgörenheten. Den förer våra rikaste och
örnämaste qvinnor till den fattiges sjuksäng
ch dödsbädd. I Förenta Staterna anstränger
nan sig långt mer att förebygga eländet än
nildra det, och då religionsbekännelsens na-
ur och vanan vid friheten der låta individens
nakt och ansvarighet starkare komma i da-
en, så bemöda sig fromma kristne, liksom
tatsmännen, att utveckla och stärka indivi-
ualiteten. :Deraf dessa söndagsskolor, hvari
jen rikare och mera upplysta hälften af
amhället meddelar religiös och moralisk
ndervisning åt den andra hälften, deraf
jenna de genom rikedom och talent utmärk-
aste männers religiösa hänförelse för skolor-
as förökande och utvidgande af deras verk-
) En som kallar sig svensk prest i Amerika, sjelf
affälling frän sin ursprungliga bekännelse, har visat
sin tacksamhet mot den utmärkta frikostighet och
kärleksfullhet hvarmed amerikanare af alla konfes-
sioner gyvnat och understödt honom och hans för-
samling, genom att bär i landet utösa de gröfsta
och sanningslösaste af den officiella prelaturen och
dess trälar applåderade smädel-er mot Nordameri-
kas religiositet. fräckt pästående att de olika kyr-
kornas nit endast är ett lumpet brödkif, och der-
med omedvetet röjande väsendet af sin egen s. k.
presterligbet. Denne äreförgätne man har i Ame-
rika blifvit af allmänna rösten tillrattavisad såsom
ban förtjent; men det är emellertid i hög grad
tillfredsställande att en ädel och snillrik qvinna,
som genom sitt kön stär öfver och utom lycksöke
riet och genom sin karakters renhet står öfver och
utom den politiska macchiavellismen, gifvit ett san-
nare och mera häccsinnadt vittneshörd om det reli-