Hvad vill det säga? sade jag; jag trodde
du och Perico voren båda uttröttade och ön-
skaden hvila här öfver natten; j hafven snart
blifvit befriade från er trötthet.
Jag har tänkt på saken närmare, sade man,
nen, och min husbon e skulle blifva ond om jag
dröjde här; betala oss derföre och låt oss gå.
Utan tvifvel, sade jag, om du önskar det.
Äro alla mina saker tillrätta ?
Fullkomligt, sade han. Jag lemnade allt
till er betjent.
Det är här alltsamman,, sade Antonio,
med undäntag af lädergjorden.
Jag har den ej, sade vägvisaren.
Mycket möjligt,, sade jag; låt oss gå till
stallet, vi skola kanske finna den der.
Vi gingo till stallet och sökte igenom det,
men ingen gjord syntes till.
Han har vecklat den rundt omkring sitt
lif under sina pantalonger, mon maitre, sade
Antonio, hvilkens ögon spejade omkring åt
alla sidor såsom ett lodjurs; jag såg den af
upphöjningen utanpå kläderna, då vi gingo
ned. Låtom oss hikväl låtsa om ingenting;
han är här omgifven af sina landsmän, som,
om vi bemäktigade oss honom, kanske togo
hans parti. Han är, såsom jag sade förut, i
vår makt, emedan vi ej hafva beta!i honom.
Mannen började nu tala på galliciska med
de omkringstående (flere personer hade sam-
lats) och önskade att Denho skulle taga ho-
nom, om han visste något om den saknade
gjorden. Ingen syntes likväl böjd att taga
hans parti och de som hörde på ryckte alle-
nast på axlarne. Vi återvände till posadans
port och vägvisaren följde oss, ropande på
betalning och propina. Vi svarade honom
ingenting och slutligen gick han bort ve
botade att tillkalla justician; efter Omkring
tio minuter kom han dock springande tillbaka
med sadelgjorden i handen. . sJag har,, sade