SK U UM UM, UC 10 SA.
——e
Utrikes Korrespondens-artikel.
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Paris d. 9 Juli.
Ingen väntade från ryska kejsarens sida ett
svar, som kunde tillfredsställa stormakterna.
Hvad som nu förljudes om detta svar väcker .
således ingen förvåning.
Se här 1 korthet hvilka re9exioner detta
svar framkallar hos det ringa antal personer,
som ännu tala någonting om politiken:
Den innersta tanken hos Ryssland, säger
man, är alltjemnt densamma. Czaren utgår
från den synpunkten, att han har ett slags
suveränitetsrätt öfver Porten. Denna rätt vill
han utöfva under den religiösa formen, hvil-
ket otvifvelaktigt skulle leda till .n utöfning
deraf äfven i afseende på andra förhållanden.
Sådana äro hans anspråk. Om man antager.
denna synpunkt och dessa anspråk, så är
czarens beteende mycket logiskt och följd-
riktigt. Sultanen vägrar honom utöfningen afl
hans rätt; czaren bemäktigar sig ett stycke
af sultanens landområde. Ingenting är mera
rätt och billigt. Sultanen och hans allierade,
som vilja hjelpa honom, underhandla med
czaren; de uppmana honom att gå sin väg
från sultanens territorium. OCzaren svarar:
gån bort sjelfva, så skall jag också gå; in-
genting är mera logiskt, så snart man sätter
sig in i czarens system och ställer sig på
hans ståndpunkt. Om sultanens allierade ha
haft rätt att komma in på sultanens om-
råde, så har czaren också rätt dertill.
Om han skall uppoffra denna sin rätt, så
är det billigt att äfven de offra sin. Sådan
är hela denna transaktion. Alltsammans är
riktigt, utom utgångspunkten. I afseende på
denna upprepar man hvad som redan blifvit
sagdt hundra gånger. När har likheten i re-
ligion begynnt att gifva en suverän rätt att
vara protektor för en annan suveräns under-
såter? Om nu sultanen skulle vilja spela
samma roll med de muselmän, som finnas i
Ryssland? ty hvarföre skulle icke detsamma
anses lofligt för sultanen från czarens sida,
som från sultanens sida för czaren? Quia
nominor leo. Något annat skäl är omöjligt att
uppgifva. Czaren kan icke dölja för sig att
hans system och räsonnement i denna fråga
äro stridande mot och trampa under fötterna
all politisk rätt. Han vill derföre också ha
en annan grund för sin påstådda rätt; det är
tron, hans religiösa medvetande, som icke
tillåta honom att afstå härifrån; med andra
ord czaren ställer sig helt och hållet på den
avtokratiska, öfverstepresterliga ståndpunkten.
Sådan är källan och grunden för hans rätt;
men hvilken europeisk makt kan då smickra
sig med att undgå utöfningen af de ryska sjelf-
herrskarnes rätt? Det är icke blott Turkiet,
som hotas af denna påstådda rätt, detär hela
den icke ortodoza menskligheten.
Ni vet, att det är mindre riktigt att säga,
att kejsar Nicolaus, om de allierade draga
sig tillbaka, vill utrymma det ottomaniska om-
rådet, alldenstund han vill hålla Serethlinien
besatt och sålunda fortfarande besätta Moldau.
Det är lätt att gissa vigten ooh betydelsen af
denna strategiska linie, då man erinrar sig
hvad som förut skett.
Hvad detta de krigförandes samtidiga åter-
tåg, som fordras af kejsar Nicolaus, angår,
så finnes knappt någon som på allvar vill
jemföra den ryska våldsockupationen med den
på Portens begäran och med bifall skedda
ockupation, som har till afsigt att upphäfva
den förra och hindra att den icke oftare upp-
repas.
Ingen tror sålunda här, att några nya för-
handlingar skola öppnas på grund af kejsar
Nicolai svar.
De trupper, som under Baraguay dHilliers
afsändas till Östersjön skola enligt åtskilliga
uppgifter uppgå ända till 25,000. I förtroende
sagdt tror jag denna siffra vara något öfver-
drifven.
Man begynner nu afstå från sin förväntan
att under detta års kampanj få se några stor-
verk utförda i ert grannskap. Napier, säger
man, vill icke angripa Kronstadt, innan man
fått i stånd en reservflotta, som England skall
uppställa.
Deremot väntar man i Svarta hafvet några
allvarsamma affärer, angrepp mot Odessa el-
ler Sebastopol.
De offentliga arbetena fortgå här oafbrutet.
Industripalatset har, som ni vet, varit utsatt
för ett missöde; skadan är nu i det närmaste
reparerad; det visar redan ofvanom elyseiska
fältens träd sina stora och vackra kupoler.
Allt ger anledning att förmoda, det 1855 års
exposition skall förtjena namnet af verlds-
exposition. Den kommission, som skall be-
döma alstren, har blifvit sammansatt i en helt
och hållet opartisk anda och företer i afse-
ende på specialkunskaper alla möjliga garan-
tier. Hvad angår det mottagande, som den
stora massan af fremlingar här skall röna, så
är tillräcklig borgen härför i den fransyska
karakteren.
Från alla verldens trakter har man redan
anmält sitt deltagande i expositionen. Jag
vill i detta hänseende endast åberopa en skrif-
velse från kommissionen för expositionen. i
Sydenham, hvilken också erhållit uppdrag att
träffa nödiga anordningar för Englands delta-
gande i 1855 års verldsexposition. Man fin-
ner af denna skrifvelse: .
att Liverpool, Glasgow, Greenock och Bir-