— Bland förslag, som vid denna riksdag
blifvit väckta, bör uppmärksamheten i synner-
lig män fästa sig vid det i konstitutionsutskot
tets memorial JM 11 framställda, angående
bildande af en särskild domstol, kallad rege-
ringsrätt, för att, i konungens namn, i sista
instansen afdöma besvärsmål. Det inflytande
denna nya institution kan och bör medföra på
allmänna ärendenas gång är lätt insedt. Be-
svärsmålen måste, derest regeringsrätten blif-
ver klokt organiserad och besatt med dugliga
ledamöter, komma att handläggas med vida
större omsorg än hvad nu kan vara fallet;
och den lättnad som, genom deras bortflyt-
tande från konseljen, beredes såväl statsrådets
medlemmar som statens högste chef, bör med-
föra både anspråk och förhoppning på en
större verksamhet i organisationsfrågor och
rent administrativa ärenden, än hvad hitintills
varit att förvänta hos regeringen. Men äm-
nets vigt och angelägenheten att det förslag,
som vid denna riksdag blifver hvilande, ej må,
genom någon först efteråt npptäckt felaktig-
het, framkalla sin egen dödsdom, föranleda
oss att granska detaljerna.
Om anledningen hvarföre ifrågavarande be-
svärsmål ej borde till allmän domstols pröf-
ning hänskjutas, yttrar sig konstitutions-
utskottet :
att de ekonomiska författningarnes rätta tillämp
ning fordrar sädan närmare bekantskap och förtro-
gen vana i statsförvaltningens många olika grenar,
den djupare kännedom af landets behof, i hvad till
den allmänna huskållningens och näringarnes befräm-
jande hörer, och den erfareohet i de dertill hörande
angelagenhoters praktiska behandling, som vanligen
icke genom de egentliga domarevärfvens handhafvande
vinnes ;
och i fråga huru regeringsrätten borde vara
organiserad säger utskottet, att denna myn-
dighet
borde utgöras af ett lämpligt antal ledamöter med
sådana egenskaper, som i allmänhet erfordras för be
klädande af högre embeten inom statsförvaltningen,
hvarigenom tillfälle vore att låta dessa till deras be-
skaffenhet mångfaldiga mål komma under pröfning
af män med sämlad mångsidig kunskap och erfaren-
het i statsförvaltningens alla grenar; och hvilken auk-
toritet, om ledamöternas antal blefve sådant att der-
uti äfven kunde inrymmas det högre måttet af juri-
di k kunskap och erfarenhet, skulle kunna tillfreds
stilla anspråken på ärendenas bedömande icke alie-
nast med närmare kännedom af de förhältanden, som
bestämma riktningen ät dea ekonomiska lagstiftnin-
gen, utan ock med den säkrare vana vid lagbuds nog-
granna tydning samt vid rättegångsformers tillämp-
ning och bestutens uppfattniog med nödig säkerhet
och klarhet, som i allmänhet anses i synnerlig mån
genom den juridiska embetsmannabildningen och do-
marekallets handhafvande förvärfvas.
Finnande dessa åsigter antagliga, vilja vi
nu tillse, huruvida förslaget i sina detaljer
verkligen innehåller de bestämmelser, som
leda till det af utskottet uppgifna mål, nem-
ligen att inom regeringsrätten förena och sam-
rmanföra juridisk kunskap och vana vid lag-
buds och rättegångsformers tillämpning med
kännedomen om statsförvaltningens många
o!ika grenar, om allmänna hushållningen och
näringarne, och om dertill hörande angelägen-
heters praktiska behandling.
Utskottet har föreslagit regeringsrådens an-
tal till 7; och rörande deras qvalifikation ej
velat hafva annat stadgande än att de skola
vara ;kunnige, erfarne, redlige och allmänt
aktade män, och att bland de sju ledamö-
terha minst fem böra hafva förvaltat civil be-
ställning. :
Häraf synes att utskottet anselt två bland
dessa domareplatser kunna, utan: skada, be-
ttas med personer som aldrig ens bestridt
gon civil tjenst; och i afseenite -å de öf-
a regeringsråden har utskottet ansett något