— Bland förslag, som vid denna riksdag blifvit väckta, bör uppmärksamheten i synnerlig män fästa sig vid det i konstitutionsutskot tets memorial JM 11 framställda, angående bildande af en särskild domstol, kallad regeringsrätt, för att, i konungens namn, i sista instansen afdöma besvärsmål. Det inflytande denna nya institution kan och bör medföra på allmänna ärendenas gång är lätt insedt. Besvärsmålen måste, derest regeringsrätten blifver klokt organiserad och besatt med dugliga ledamöter, komma att handläggas med vida större omsorg än hvad nu kan vara fallet; och den lättnad som, genom deras bortflyttande från konseljen, beredes såväl statsrådets medlemmar som statens högste chef, bör medföra både anspråk och förhoppning på en större verksamhet i organisationsfrågor och rent administrativa ärenden, än hvad hitintills varit att förvänta hos regeringen. Men ämnets vigt och angelägenheten att det förslag, som vid denna riksdag blifver hvilande, ej må, genom någon först efteråt npptäckt felaktighet, framkalla sin egen dödsdom, föranleda oss att granska detaljerna. Om anledningen hvarföre ifrågavarande besvärsmål ej borde till allmän domstols pröfning hänskjutas, yttrar sig konstitutionsutskottet : att de ekonomiska författningarnes rätta tillämp ning fordrar sädan närmare bekantskap och förtrogen vana i statsförvaltningens många olika grenar, den djupare kännedom af landets behof, i hvad till den allmänna huskållningens och näringarnes befrämjande hörer, och den erfareohet i de dertill hörande angelagenhoters praktiska behandling, som vanligen icke genom de egentliga domarevärfvens handhafvande vinnes ; och i fråga huru regeringsrätten borde vara organiserad säger utskottet, att denna myndighet borde utgöras af ett lämpligt antal ledamöter med sådana egenskaper, som i allmänhet erfordras för be klädande af högre embeten inom statsförvaltningen, hvarigenom tillfälle vore att låta dessa till deras beskaffenhet mångfaldiga mål komma under pröfning af män med sämlad mångsidig kunskap och erfarenhet i statsförvaltningens alla grenar; och hvilken auktoritet, om ledamöternas antal blefve sådant att deruti äfven kunde inrymmas det högre måttet af juridi k kunskap och erfarenhet, skulle kunna tillfreds stilla anspråken på ärendenas bedömande icke alienast med närmare kännedom af de förhältanden, som bestämma riktningen ät dea ekonomiska lagstiftningen, utan ock med den säkrare vana vid lagbuds noggranna tydning samt vid rättegångsformers tillämpning och bestutens uppfattniog med nödig säkerhet och klarhet, som i allmänhet anses i synnerlig mån genom den juridiska embetsmannabildningen och domarekallets handhafvande förvärfvas. Finnande dessa åsigter antagliga, vilja vi nu tillse, huruvida förslaget i sina detaljer verkligen innehåller de bestämmelser, som leda till det af utskottet uppgifna mål, nemligen att inom regeringsrätten förena och samrmanföra juridisk kunskap och vana vid lagbuds och rättegångsformers tillämpning med kännedomen om statsförvaltningens många o!ika grenar, om allmänna hushållningen och näringarne, och om dertill hörande angelägenheters praktiska behandling. Utskottet har föreslagit regeringsrådens antal till 7; och rörande deras qvalifikation ej velat hafva annat stadgande än att de skola vara ;kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade män, och att bland de sju ledamöterha minst fem böra hafva förvaltat civil beställning. : Häraf synes att utskottet anselt två bland dessa domareplatser kunna, utan: skada, bettas med personer som aldrig ens bestridt gon civil tjenst; och i afseenite -å de öfa regeringsråden har utskottet ansett något