STOCKHOLM, den I Juli.
— Sistlidne lördag afgjordes genom tre
stånds sammanstämmande beslut frågan om
decimalindelningens införande uti mått, mål
och vigt. Redan på förhand hade vi förkla-
rat vår åsigt vara, att, ehuru mera afseende
bort fästas på de internationella förhållandena
vid förslagets afgifvande, det under nuvarande
omständigheter icke borde uppstå någon särdeles
tvekan emellan att antaga det erbjudna eller
att genom ett afslag ställa äfven denna re-
formfråga på en aflägsen, oviss framtid. Men
i sammanhang med detta beslut återstår frå-
gan om decimalindelningens införande i mynt-
räkningen. Som man vet finnas icke mindre
än 3:ne förslag att välja? på: regeringens,
som till enhet antager en rdr rgs, delad i 100
ören; baron MWredes, redan för länge sedan
väckta förslag att !g specie skulle till enhet
antagasfoch likaledes delas uti 100 ören; samt
hr Wallenbergs, hvarmed åsyftas dels en för-
bättring i lojeringen, dels ock att både sjelfva
enheten och tiondedelen skulle blifva förut
bekanta värden.
Bankoutskottets betänkande tillstyrker K.
M:ts nådiga proposition, men gifver inga sär-
deles välgrundade skäl hvarken för detta sitt
tillstyrkande eller för det afslag hvarmed öf-
riga motioner drabbats. Inom ridderskapet
och adeln har detta utskottets betänkande blif-
vit gilladt, men af preste- och borgarestånden
är detsamma återremitteradt. Bondeståndet
har utan gensägelse förfarit rigtigast, som be-
slutat uppskof med myntfrågans behandling
till dess frågan om mått, mål och vigt blifvit
afgjord, ty det är alldeles i omvänd ordning
att först afgöra om myntenheten, innan man
beslutat hvarken om sammanhang emellan
mått, mål, vigt och mynt-enheterna skall ega
rum, eller om huru beskaffad sjelfva vigt-
enheten kommer att blifva. Nu då detta är
afgjordt är rätta tidpunkten att taga under
ompröfning myntfrågan. Det visar sig då att
af de 3:ne förslagen är regeringens det som
tillkommit på de lösaste grunderna.
Friherre Wredes förslag har till enhet en
lika väl som riksgäldsriksdalern känd enhet,
nemligen halfva riksgäldsriksdalern, gör der-
jemte möjligt bibehållandet af ett allmänt
tillämpligt värdebegrepp, nemligen 6 sk. rgs;
med bibehållande af nuvarande lojering kom-
mer sjelfva myntstycket att väga Yo, af ett
skålpund eller 100 riksort lika med 1 v. v.
Hr Wallenbergs förslag har i afseende på
lätthet i -öfvergången samma fördelar som
frih. Wredes, men derjemte den af en för-
bättrad lojering, hvaremot, sedan viktualie-
skålpundet blifvit till vigtenhet antaget, hans
förslag icke eger fördelen att såsom friherre
Wredes stå uti ett centesimalt förhållande till
vigtenheten.
Regeringens förslag innebär hvarken en för-
bättring i lojeringen ej heller något så be-
skaffadt sammanhang med vigtenheten som
frih. Wredes, utan afser uteslutande fördelen
af att bibehålla den välbekanta riksgäldsriks-
dalern. Denna fördel torde vid närmare be-
grundande icke vara så särdeles stor, då man
besinnar, att förslaget utan all barmhertighet
bortkastar skillingen, hvilken i den mindre
rörelsen tusentals gånger oftare förekommer
än riksdalern. Den nya tiondelen såsom blif:
vande 4 sk. 93, rst. rgs passar ej heller sär:
deles väl in med nuvarande värden då der
emot, om 40 sk. bko blir enheten, tiondedeler
är 4 sk. bko, hvilket mycket lättar öfver
gången. Enligt det kungliga förslaget skulle
man om det blir antaget ej kunna betala jemnt
Å sk. bko, hvilket är särdeles olämpligt bland
annat derföre att det är att hoppas att vi få
ett uniformt postporto å 4 sk. bko, som sagt är,
2 stånd hafva redan återremitterat betänkan-
det, hvilket verkligen synes tåla omarbetning,
och det vore derföre önskvärdt om Bonde-
ståndet äfven återremitterade detsamma, utan
att med återremissen förknippa andra vilkor
än decimalindelningens tillämpning på mynt-
räkningen.