tills så hufvudsakligen förrättat; i samwmanhang med
hvilken framställvivg hr statsrådet i underdänighet
äberopade, bland anoat, den underdäniga skrifvelse
den 28 Juni 1848, hbvaruti Rikets Ständer anhällit,
dels att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för
Rikets Ständer framlägga förslag om åtgärders vid-
tagande, hvarigenim penningerörelsen i landet på
säkrare och mera bestiende grunder mätte kunna så
ordoas, att, vid de för privatbankerna stadgade ok
trojtidernas slut, dessa bavker, utan olägenbet för
det allmänna, kunde; upphöra, dels ock att, under
tiden tiil nästinfaliande eiler 1850 ärs riksdag, oktro-
jer för vya pr vatbauiker ej måtte meddelas; hvilken
underdån:ga framställning Kongl. Maj:t, vid föredrag-
ning den 27 Oktober 1848, i näder förklarat sig vilja
frar deles taga under nådist öfvervägande; och till
styrkte, på vidare avförda skäl, hr statsrädetiunder
dånighet, att, för uppgörande och framläggande a:
ett fullständigt förslag till ordnande af ritets kredit
väsende och låne-anstalter, en kommitte mätte för
Ordvas, sammansatt af sakkunniga män, hvilka, ge-
nom egeuskapen af de embeten de förvaltat, eller
geuom behandling af bandels- och penninge-transak-
tioner eller utöfvande af näringsyrken, samfaldt för-
värfvat det förräd af insigter och ertarenhet, som
svårligen skulle kunna hos en person förenas; och
borde denna kommitte, bestående af en ordförande
och fyra ledamöter, undfå nådigt uppdrag att, efier
mogen pröfning af ämnet, till Kongl. Maj:t inkom
ma med underdånigt betänkande och förslag till s3-
dant ordnande af kredit förhållandena och läne-anstal
teroa uti riket, som, med fästadt afseende ä Rikets
Stwänders genom gruodlagarne förvarade rätt i be
stämmandet af förvaltningen utaf Rikets Siänders
bank, afsäge de tjedligaste utvägarne att befordra
penninge cirkulationen -oeh-att bidraga till våra nö-
ringars säkra utveckling.
Sedan Kongl. Maj:t samma dag i nåder bifallt
denna hemstållan samt ti:l ordförande och ledamöter
i kommiuceen förordnvat de af förbdraganden tillika
föreslagna persoder, hade den sältnda bildade kom
mitt under den 8 April 1853 afgitvit underdänigt
betänkande, vid hvars föredragning den 13 påföljde
Maj Kongl. Maj:t dels förordnade om tryckning och
utdelning af samma hetänkande jemte bilagor, dels
ock, uppå anmälan af chefen för justitiedepartemen-
tet, hans excellens justitiestatsministern br grefve
Sparre, till hvårs föredragning betänkandet i afseen-
de på vissa deruti gjorda framställningar öfverlem-
nades, biföll hr justitiestatsministeros underdäniga
hemställan, att förslag säväl till inrättande af han-
delsdomstolar, med noggrävnt bestämmande af före
mälen för deras verksamhet och af rättegången der-
städes, som äfven till de: ändringar i konkurslager
eller öfriga kreditlagar, bvilka i: sammanhang med
iorättandet af nämnde slags domstolar elter eljest
kunde anses vara erforderliga och af behofvet päkal-
lade, skulle i justitiedepartementet upprättas, samt
att för sådant ändåmal hr justitiestatsministern egde
tillkalla två eller tre sakkunniga: personer, att vid ut-
arbetandet af dessa förslag biträda; hvarefter samme
förslag, sedan vederbörlig granskning föregått, borde
underställas Kongl. Maj:ts nädiga pröfvande; hvar
jemte Kongl. Maj:t, hvad angick frågan om lagen
för enskilda banker, förklarade sig vilja, wppå sär
skild underdänig föredragning, framdeles taga den
samma i nädigt öfvervägande.
Vid ytterligare : underdsnig föredragning den 21
Oktober sistlidet är af ofvanbemälda kommitie3 be-
tänkande, tillstyrkte chefen för finansdepartetnentet,
hr frib. Palmstjerna, deh nådiga skrifvelse Rikets nu
församlade Ständer fått emoitaga, deruti Kona M:t,
med öfverlemnande af nämndessbetäukånde, och få
stande Rikets Ständers uppmåirksambet pi angel j
genheten deraf, att riksbankens verksamhet måtte sä
Orinas, att all den littnad för allmenna rörelsen be-
reddes, som med dess betydiga tillgängar kundt
ästadkommas, förklarat sig vilja afvakta de beslut,
som i berörde bänseendeckommo att af Rikets Stön
der vistagas, innan Kongl. Maj:t till, slutligt safgö
rande företoge dessa på rikets pennmngeställning i s-
hög grad ioverkande frågor.
I afseende p: detta ärendes bebandliog har kon-
stiiutionsutsk ttet funnit sig böra anmärka:
att starsrådet hr frib. Palmstjerna, som den 21
Oktober 1851 till embetet utnämndes och efter hvad
hans underdäniga yttrande till statsräds protokullet)
ådsgalägger, sjelf nogsamt insett ärendets mer äv!
iga v gt och angelsgenberen af skyndsamma äv
iers vidtagande till förekommande af de:svärasie
olägenheter för allmänna penningerörelsen, tnidoc
fördröjt all bandläggning at ärendet intill den 9 Juli
1852; i afseende hvarå utsko:tet anser nägon till
fredsställande förklaringsgrund icke kunna sökas i
den mungd af ärender, hvilka vid br stavrädets till
träde af embetet fordrade bans ätgärd, enår uppen-
bart är, att departementschefs första äliggande måste
vara, att noga urskilja de till bonom öfverlemnvade
ärenders beskaftenhet, sä att icke vigtigare ärender
komina att för mindre vigtiga ligga neder;
att, ehuru det icke bör anses bafva kunnat und-
falla bemälde herr statsrads uppmärksamhet, att de
ifrägaställda ätgärderna till ordvande af kreditförhål-
landena skulle förr eller sednare erfordra förslag, till
hvilkas uppgörande vidsträcktare insigter och erfaren-
het i allmänna lagarne och deras tillämpning vore
oundgänglig, herr statsrådet likväl, dä ban föreslog
antal ledamöter och personer i kommitteen, icke fä
stade Kongl. Maj:ts höga uppmärksambet på ange
lägenheten, det kommitten så bildades, att behöfliga
lagförslag jemväl kunde af densamma utarbetas, hvar-
igenom den nu för sädant ändamäls vinnande upp-
konma tidsutdrägt kunnat undvikas;
att samme statsräd sedermera, efter det kommitteens
underdåniga betänkande inkommit, och föranledt nå-
diga föreskrifter om de ätgärder äjustitiedepartemen-
tets sida, som i vissa delar påkallades, icke bered:
ärendet i öfrigt till sådan behandling, att förslag til:
erforderliga föreskrifter i de delar at ämnet, hvilka ej
voro att till egenskap af civillag hänföras, kunnat, säson:
Rikets Ständer redan är 1848 begärt, af Kongl. Mäj:.
till ledning för Rikets Ständers ätgärder för det vig-
tiga ändamälet i nåder aflåtas;
att hans excellens Justitiestatsministen herr grefve
Sparre, som öfvervarit alla ofvan omförmälda rådslag
i denna fräga, och likaledes mäst inse behofvet af lag-
kunniga personers deltagande i den förordnade kom-
mitteen, men icke eller fästat Kongl. Maj:ts nädiga
uppmärksamhet derä, under den tid, som efter emot-
tagandet af den nädiga befallniogen om lagförslagens
upprättande förflutit till och med den dag, den 28
November 1853, som utgjort gränsen för utskottets
granskning af statsrådsprotokollen öfver justitie-
departementsärenden, icke, sä vidt dessa protokoll
utmärka, inför Kongl. Maj t anmält nägot till följa
af nämnde befallning uppgjordt lagförslag; vid hvil-
ket förhbällande och då ej eller under de: nu längre
framskridna tid af riksdagen nägon från Kongl. Maj:t
i näder aflåten propositon med lagförslag i ofvan-
omförmälda ämnen till Rikets Ständer inkommit, all
anledning synes vara till den farhäga, att detta vig-
tiga lagstiftningsvärf icke kan uuder denna riksdag
blifva fullbordådt, hvaraf följden vore antingen sak-
naden af det såsom oudgänglgt erkända säkrare ord-
nandet af kreditförhällandena vid den tidpunkt, d
privatbankernas verksamhet skulle upphöra, eller ock
oktrojernas förlängning för dessa banker, eller kal
lelse å Rikets Ständer till nytt sammanträde tidigare
än eljest skolat ske.
—
17. Angående underlåtenhet att vidtaga åtgärder till
befrämjande af allmänna lagarnes förbätt-
ring.
Med hvad utskottet i nästföregäende punkt anmärkt
emot bans excellens justitiestatsministern herr grefv:
Sparre, iafseende på dröjsmål med åtgärder för der
del a Jagstiftniogen, som närmast inverkar på kre.
diförhällandena, står i nära samband den erinran,
hvartill utskottet, vid granskningen af statsräds-proto
kollen öfver ,Jtitie-departemens-ärenden, särskildt
kommit, nemligen, att under den tidrymd, sanmsö
granskning omfattar, nägon verksamhet icke synes
hafva ä herr justie-statsministerns ida egt rum för
fullföljande af det bemödande till allmänvare för
bättring af civillagarne i öfriga delar och af krimi
Dålaren com redan är 1S1l! böriat Ant — a