tills så hufvudsakligen förrättat; i samwmanhang med hvilken framställvivg hr statsrådet i underdänighet äberopade, bland anoat, den underdäniga skrifvelse den 28 Juni 1848, hbvaruti Rikets Ständer anhällit, dels att Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Rikets Ständer framlägga förslag om åtgärders vidtagande, hvarigenim penningerörelsen i landet på säkrare och mera bestiende grunder mätte kunna så ordoas, att, vid de för privatbankerna stadgade ok trojtidernas slut, dessa bavker, utan olägenbet för det allmänna, kunde; upphöra, dels ock att, under tiden tiil nästinfaliande eiler 1850 ärs riksdag, oktrojer för vya pr vatbauiker ej måtte meddelas; hvilken underdån:ga framställning Kongl. Maj:t, vid föredragning den 27 Oktober 1848, i näder förklarat sig vilja frar deles taga under nådist öfvervägande; och till styrkte, på vidare avförda skäl, hr statsrädetiunder dånighet, att, för uppgörande och framläggande a: ett fullständigt förslag till ordnande af ritets kredit väsende och låne-anstalter, en kommitte mätte för Ordvas, sammansatt af sakkunniga män, hvilka, genom egeuskapen af de embeten de förvaltat, eller geuom behandling af bandelsoch penninge-transaktioner eller utöfvande af näringsyrken, samfaldt förvärfvat det förräd af insigter och ertarenhet, som svårligen skulle kunna hos en person förenas; och borde denna kommitte, bestående af en ordförande och fyra ledamöter, undfå nådigt uppdrag att, efier mogen pröfning af ämnet, till Kongl. Maj:t inkom ma med underdånigt betänkande och förslag till s3dant ordnande af kredit förhållandena och läne-anstal teroa uti riket, som, med fästadt afseende ä Rikets Stwänders genom gruodlagarne förvarade rätt i be stämmandet af förvaltningen utaf Rikets Siänders bank, afsäge de tjedligaste utvägarne att befordra penninge cirkulationen -oeh-att bidraga till våra nöringars säkra utveckling. Sedan Kongl. Maj:t samma dag i nåder bifallt denna hemstållan samt ti:l ordförande och ledamöter i kommiuceen förordnvat de af förbdraganden tillika föreslagna persoder, hade den sältnda bildade kom mitt under den 8 April 1853 afgitvit underdänigt betänkande, vid hvars föredragning den 13 påföljde Maj Kongl. Maj:t dels förordnade om tryckning och utdelning af samma hetänkande jemte bilagor, dels ock, uppå anmälan af chefen för justitiedepartementet, hans excellens justitiestatsministern br grefve Sparre, till hvårs föredragning betänkandet i afseende på vissa deruti gjorda framställningar öfverlemnades, biföll hr justitiestatsministeros underdäniga hemställan, att förslag säväl till inrättande af handelsdomstolar, med noggrävnt bestämmande af före mälen för deras verksamhet och af rättegången derstädes, som äfven till de: ändringar i konkurslager eller öfriga kreditlagar, bvilka i: sammanhang med iorättandet af nämnde slags domstolar elter eljest kunde anses vara erforderliga och af behofvet päkallade, skulle i justitiedepartementet upprättas, samt att för sådant ändåmal hr justitiestatsministern egde tillkalla två eller tre sakkunniga: personer, att vid utarbetandet af dessa förslag biträda; hvarefter samme förslag, sedan vederbörlig granskning föregått, borde underställas Kongl. Maj:ts nädiga pröfvande; hvar jemte Kongl. Maj:t, hvad angick frågan om lagen för enskilda banker, förklarade sig vilja, wppå sär skild underdänig föredragning, framdeles taga den samma i nädigt öfvervägande. Vid ytterligare : underdsnig föredragning den 21 Oktober sistlidet är af ofvanbemälda kommitie3 betänkande, tillstyrkte chefen för finansdepartetnentet, hr frib. Palmstjerna, deh nådiga skrifvelse Rikets nu församlade Ständer fått emoitaga, deruti Kona M:t, med öfverlemnande af nämndessbetäukånde, och få stande Rikets Ständers uppmåirksambet pi angel j genheten deraf, att riksbankens verksamhet måtte sä Orinas, att all den littnad för allmenna rörelsen bereddes, som med dess betydiga tillgängar kundt ästadkommas, förklarat sig vilja afvakta de beslut, som i berörde bänseendeckommo att af Rikets Stön der vistagas, innan Kongl. Maj:t till, slutligt safgö rande företoge dessa på rikets pennmngeställning i shög grad ioverkande frågor. I afseende p: detta ärendes bebandliog har konstiiutionsutsk ttet funnit sig böra anmärka: att starsrådet hr frib. Palmstjerna, som den 21 Oktober 1851 till embetet utnämndes och efter hvad hans underdäniga yttrande till statsräds protokullet) ådsgalägger, sjelf nogsamt insett ärendets mer äv! iga v gt och angelsgenberen af skyndsamma äv iers vidtagande till förekommande af de:svärasie olägenheter för allmänna penningerörelsen, tnidoc fördröjt all bandläggning at ärendet intill den 9 Juli 1852; i afseende hvarå utsko:tet anser nägon till fredsställande förklaringsgrund icke kunna sökas i den mungd af ärender, hvilka vid br stavrädets till träde af embetet fordrade bans ätgärd, enår uppenbart är, att departementschefs första äliggande måste vara, att noga urskilja de till bonom öfverlemnvade ärenders beskaftenhet, sä att icke vigtigare ärender komina att för mindre vigtiga ligga neder; att, ehuru det icke bör anses bafva kunnat undfalla bemälde herr statsrads uppmärksamhet, att de ifrägaställda ätgärderna till ordvande af kreditförhållandena skulle förr eller sednare erfordra förslag, till hvilkas uppgörande vidsträcktare insigter och erfarenhet i allmänna lagarne och deras tillämpning vore oundgänglig, herr statsrådet likväl, dä ban föreslog antal ledamöter och personer i kommitteen, icke fä stade Kongl. Maj:ts höga uppmärksambet på ange lägenheten, det kommitten så bildades, att behöfliga lagförslag jemväl kunde af densamma utarbetas, hvarigenom den nu för sädant ändamäls vinnande uppkonma tidsutdrägt kunnat undvikas; att samme statsräd sedermera, efter det kommitteens underdåniga betänkande inkommit, och föranledt nådiga föreskrifter om de ätgärder äjustitiedepartementets sida, som i vissa delar påkallades, icke bered: ärendet i öfrigt till sådan behandling, att förslag til: erforderliga föreskrifter i de delar at ämnet, hvilka ej voro att till egenskap af civillag hänföras, kunnat, säson: Rikets Ständer redan är 1848 begärt, af Kongl. Mäj:. till ledning för Rikets Ständers ätgärder för det vigtiga ändamälet i nåder aflåtas; att hans excellens Justitiestatsministen herr grefve Sparre, som öfvervarit alla ofvan omförmälda rådslag i denna fräga, och likaledes mäst inse behofvet af lagkunniga personers deltagande i den förordnade kommitteen, men icke eller fästat Kongl. Maj:ts nädiga uppmärksamhet derä, under den tid, som efter emottagandet af den nädiga befallniogen om lagförslagens upprättande förflutit till och med den dag, den 28 November 1853, som utgjort gränsen för utskottets granskning af statsrådsprotokollen öfver justitiedepartementsärenden, icke, sä vidt dessa protokoll utmärka, inför Kongl. Maj t anmält nägot till följa af nämnde befallning uppgjordt lagförslag; vid hvilket förhbällande och då ej eller under de: nu längre framskridna tid af riksdagen nägon från Kongl. Maj:t i näder aflåten propositon med lagförslag i ofvanomförmälda ämnen till Rikets Ständer inkommit, all anledning synes vara till den farhäga, att detta vigtiga lagstiftningsvärf icke kan uuder denna riksdag blifva fullbordådt, hvaraf följden vore antingen saknaden af det såsom oudgänglgt erkända säkrare ordnandet af kreditförhällandena vid den tidpunkt, d privatbankernas verksamhet skulle upphöra, eller ock oktrojernas förlängning för dessa banker, eller kal lelse å Rikets Ständer till nytt sammanträde tidigare än eljest skolat ske. — 17. Angående underlåtenhet att vidtaga åtgärder till befrämjande af allmänna lagarnes förbättring. Med hvad utskottet i nästföregäende punkt anmärkt emot bans excellens justitiestatsministern herr grefv: Sparre, iafseende på dröjsmål med åtgärder för der del a Jagstiftniogen, som närmast inverkar på kre. diförhällandena, står i nära samband den erinran, hvartill utskottet, vid granskningen af statsräds-proto kollen öfver ,Jtitie-departemens-ärenden, särskildt kommit, nemligen, att under den tidrymd, sanmsö granskning omfattar, nägon verksamhet icke synes hafva ä herr justie-statsministerns ida egt rum för fullföljande af det bemödande till allmänvare för bättring af civillagarne i öfriga delar och af krimi Dålaren com redan är 1S1l! böriat Ant — a