RIKSDAGEN.
Ridderskapet och Adeln.
Gårdagens plena.
Då tiden hindrade oss att redogöra för den diskus-
sion angäende princip, som i gärdagens förmiddags-
plenum uppstod vid anslaget till Ystads hamn, så fs
vi nu i korthet referera densamma. Frih. Raab, A. C.,,
ansåg utskottets svar hafva utfallit olika på de af K..
M:t äskade och de af enskilde begärda anslag. Dett
vore svärt att se, huruvida utskottet kunnat afvägsa
nyttan och företrädet af alla anslagen. Det som vidi
förra riksdagar blifvit sagdt, att en inflytelserik leda-
mot åstadkommit utgången, skulle möjligen kunna nu
ock anföras. Det borde ej kunna sägas så, och und-
vikes, om, såsom lämpligast är, EK. M:t föresloge de
understöd som behöfvas. Ty om äfven politiskt för
troende till regeringen saknas, så vore tal. dock öf-
vertygad att häri kunna dess medlemmar ej i minsta
grad sakna detsamma. Ville derföre återremittera
punkten, eller afslå den med hänvisning till K. M:t;
eller ock anslä en rund summa till K. M:ts disposi-
tion för dessa ändamål. Men ville tal. ej neka an-
slaget till Ystads hamn, utan endast höra ståndet:s
mening om denna grundsats.
Till understöd för denna åsigt yttrade sig hrr Rib--
bing, v. Hartmansdorff, A., Adelborg och Fåhreus. Da
jemförelse göres mellan de beviljade och afslagn:a
anspråken på understöd, har man svårt att se hvilka
grunder utskottet följt. Det skulle tyckas som dte
orter, hvilka lyckats i utskottet hafva sin represem
tant, haft bättre tur än andra. Följden deraf skulle
ock blifva, att hvarje ort skulle till representant välj:a
den, som troddes kunna hafva nog inflytande att ge-
nomdrifva anslag för samma ort, hvaraf ock den men-
liga följden blifva ett ackorderande representanterna
emellan, att för sådana anslags erhållande bjelpa hvar-
andra. Derigenom beror på slumpen, om den ena
eller andra orten får åtnjuta ett sådant. Utskottet
kan ej heller vara i tillfälle att pröfva allt noga, och
något sammanhang i kanalers m. m. anläggning kom-
mer att saknas; men stora summor utgå af statsver-
ket, som med mera plan kunde bättre användas och
derigenom för landet vigtigare resultater erhällas. Då
något understöd behöfves, böra kommunerna ingå med
anhållan derom till K. M:t, hvilken då af vederbörande
embetsverk infordrar alla de upplysningar de kunna
afgifva, och är regeringen i följd af sin upphöjda
ställning i tillfälle att bedöma nyttan, nödvändighete:n
och företrädet af den ena anläggningen framför de:n
andra, samt ansvarig för sitt åtgörande härvid, hvill-
ket ansvar den enskilde representanten icke är underr-
kastad. Derigenom är ej betagen någon represem-
tant hans rätt att motionera ett anslag, men frågan er-
hölle annan utredning och garanti. Vid flere af dle
beviljade anslagen saknas utlåtande af styrelsen för
väg- och vattenbyggnader. Visserligen finnas af ve-
derbörande distriktschefer afgifna utlåtanden, men d
dessa äro stationerade i orterna, så har något sam-
manhang ej häraf åstadkommits. Då man sälunda
förbigår och förbigått detta embetsverk, såsom t. ex.
vid jernvägen mellan Örebro och Hult, så vore väl
skäl att utskottet inkomme med förslag om detta en-
betsverks upphörande. Detta embetsverk är bäst i
tillfälle att afgifva ett förslag öfver de, så att säga,
pulsådror inom landet, som bäst och först förtjema
understöd. Hvad serskildt beträffar Ystads hamn, :så
vore ingen sinnad neka understöd dertill, men sätttet
för detsammas beviljande borde vara annorlundia.
Mot denna äsigt uppträdde hrr von Troil, S., Bilddt,
D. G., Montgommery, Blomstedt, C. J., och greffve
Rosen, A., erkännande visserligen önskligheten aati
regefingen framlade förslag efter en fullständig uut-
a RA UV mr