sam ra berömda Bettina som en gång, då mi-l:
nistern grefve Arnim von Boytzenburg, vid l:
ett besök såg några radikala tidningar fram-:
lagda hos henne och dervid utropade: Huru li:
kan en förnuftig menniska läsa något sådant!.
vårdslöst tillkakalutad i fåtöljen svarade: Nili
anser er således ej för förnuftig, hr grefvell.
För att återkomma till hofvet, så förstås
det af sig sjelft, att der föres ett annat språk.
Efter regeln höras der inga motsägelser. Då
hertigen af Coburg inträffade här — han hade l.
varit i Wien — sökte några personer af denj.
högsta omgifningen att förekomma ett längre
och intimare samtal mellan konungen och
hertigen, hvilken man käaner som en mycket
vestligt och liberalt sinnad man. Men konun-
gen wille efter middagen tala ensam med her-
tigen och frågade honom om man i Wien
verkligen menade allvar. Efter de underrättel-
ser man meddelat honom vore detta icke fal-
let. Hertigen svarade med vördnadsfull öp-
penhet: Sire, ni är falskt underrättad. Öster-
rike är fast i sitt beslutv. I detta hänseende
måste sålunda samtalet i det natursköna
Tetschen, i Guds friska natur och vid strän-
derna af den tyska floden, som vattnar preus-
siskt och österrikiskt omräde, bära sina hel-
sosamma frukter. Huru tvifvelaktig också
Österrikes politik ännu i många enskiltheter
kan synas, synes det dock bestämdt i sin
föresats att verkställa Åprilfördraget och blott
till en viss grad tåla Rysslands öfvermod. 1
det fall fördraget kommer till verkställighet
hafva i Tetschen alla enskilta punkter blifvit
fastställda. Österrike hade fri hand åt Preus-
sen tll och kuade allvarsammare tänka på
att fatta posto vid Donau.
Mycket kommer nu mera att bero af Ryss-
lands svar, som enligt ett börsrykte redan i
går skulle hafva inträffat i Wien. Man be-
tecknade det såsom undvikande, och slöt af
general von Hess utnämning till öfverbefäl-
hafvare, att Österrike å sin sida alls icke äm-
nade gå undfallande tillväga, utan uppträda
med stor energi. Denna mening är hvad ge-
neral. von Hess angår icke utan grund. Då
han var här för att underhandla om fördra-
get af den 20 April, satte han våra feodal-
ryssar i förvåning genom sitt bestämda språk.
General Gerlach frågade honom, då det var
tal om österrikarnes inryckande i furstendö-.
mena: hvad skall ni göra, om ni der möter
fransmännen och engelsmännen ? Hess sva-
rade: nå, då få vi uppgöra med hvarandra,
hvilka städer och byar de skola besätta och
hvilka skola besättas af oss, på det att lan-
det ej må bli alltför mycket utsuget. Och
hvad skall inträffa, frågade Gerlach vidare,
om ni möter ryssarne ? Hess svarade : Då
skola vi med Guds hjelp söka knäppa dem på
fingrarne. — Gerlach trodde att han drömde,
när han hörde detta språk. Ni ser af denna
anekdot, för hvars trovärdighet jag tror mig
kunna ansvara, att man då gjorde sig hären
alldeles oriktig föreställning om Österrikes
afsigter. Det härvarande ryska partiet sätter
sitt hopp till den beslägtade fraktion, som äf-
ven finnes i Österrike. Men denna österri-
kisk-ryska fraktion, som i sina leder räknar
flera generaler, är i Wien långt mindre in-
I flytelserik än man inbillar sig på våra ryss-
vänliga tidningsbyråer. Kejsaren yttrade ny-
ligen till general Schlick, som man för ingen
del kan tillskrifva något energiskt rysshat, i
en ganska bestämd ton: en soldat bör ej re-
sonnera för mycket eller befatta sig med po-
litik; han måste lyda,. — Äfven till erkeher-
dtiginnan Sophie, som lär stå på Rysslands
I sida, har den unge kejsaren yttrat, visserligen
Imed den aktning han är skyldig sin mor,
men likväl med mycken fasthet, att han äm-
nade genomföra den politik han en gång be-
slutat sig för, utan att låta afleda sig derifrån.
Detta är nu allt mycket välkommet. Som ni
ser, hafva vi ej brist på berättelser ur bästa
I källa om Österrikes vestliga politik, och i
I detta hänseende kunde vi väl ännu hafva åt-
-Iskilligt otaladt med hr Sylvestre de Sacy i
-Å Journal des Debats. Vi vilja blott af hjertat
; önska att kanon- och gevärskott, om så skulle
behöfvas, rätt snart skola göra alla anekdo-
ter, politiska hofhistorier och artiklar öfver-
-sflödiga, och med denna hjertliga önskan,
torde ni tillåta mig taga afsked från alla
I dessa diplomatiska bidrag till dagens historia.
;i Om Bamberg har jag i dag icke talat med
-ler. Denna ryska intrig har gjort fullkomligt
1 I fiagco. Sedan sammankomsten i Tetschen gjort
- I Preussens och Österrikes öfverensstämmelsc
1 ) kunnig, var det slut med den bäjerska stor-
r I maktsdrömmen. Hr von Beust måste inne-