Dechargebetänkandet. (Forts. fr. n:o 139.) 7. Angående fastställande af nya aflöningsstater för bergskollegium och bergslagsstaterra.: Af Kongl. Maj:ts vid innevarande riksdag afiåtna nådiga proposition, angående statsverkets tillstånd och behof, jemte det dervid fogade statsrädsprotokoll öfver civilärenden den 14 Oktober sistl. år, hafva Rikets Ständer undfått kännedom om Kongl. Maj:ts, nämnde dag, fattade nädiga beslut, angående förändrad organisation af bergslagsstaterna i landsorterna, jemte styrelsen för Fahlu grufva och bergslagsstyrelsen för Sala silfververk, samt de af Kongl. Maj:t i sammanhang dermed fastställda nya aflöningsstater för bergskollegium och bergslagsstaterna; och för den framställning i afseende härå, hvartill konstitutionsutskottet finner sig föranlåtet, lärer säledes icke erfordras, att nu omständligare redogöra för hvad i dessa ärender blifvit förordnadt; utan får utskottet endast päminna derom, att regleringen af bergslagsstaterna, till följd hvaraf, jemlikt Rikets Ständers önskan, bergsfogde-tjensterna kommo att indragas, skulle träda i verkställighet vid 1855 års ingång; att aflöningsstaterna för bergskollegium och bergsslagsstaterna uppgingo till ett totalbelopp af 28,400 rdr; hvadan, vid jemförelse med förut gällande stater, denna nya reglering, enligt hvad i ofvannämnde nädiga proposition förmäles, skulle lemna ett öfverskott af 13 rdr 43 sk. 4 rst., hvarförutan ljuspenningeanslaget för bergskollegium besparades; men att likväl den nya regleringen af bergskollegii stat komme endast att successivt bringas till verkställighet, i den mån de tjenstemän afgingo, hvilkas befattningar voro ämnade att indragas. Det åberopade statsrådsprotokollet upplyser, huru som föredragande statsrädet, chefen för civildepartementet hr Fåhreus, med hvilken statsrådets öfriga närvarande ledamöter, hans exc. justitiestatsministern hr grefve Sparre samt statsråden hr friherre Palmstjerna, hr Gripenstedt, hr grefve Mörner, hr Ulner, hr Reuterdahl och hr grefve Gyldenstolpe instämt, afgifvit det underd. yttrande att, sedan frägan om förändrad organisation af bergslagsstaterna och dertill hörande befattningar redan i 23 år utgjort föremål för behandling, hade Rikets sednast församlade Ständer, uti sin underd. skrifvelse angående reglering af uigifterna under riksstatens sjette hufvudtitel, med öfverlemnande till Kongl. Maj:ts bepröfvande att vidtaga den indragning i bergskollegii tjenstemannapersonal, som, i följd af då beslutad nedsättning i an sagssumman, kunde blifva nödig och utan olägenhet läte sig verkställas, anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till nästsammanträdande Ständer afiåta nådig proposition om den förändrade reglering af bergslagssia terna, som af omständigheterna kunde påkallas; men statsrådet ansåge att, om bergskollegium vch bergs lagsstaterna, med iakttagande at möjlig förenkling, kunde ordnas icom totalbeloppet af de för nämnde embetsverk redan tillgängliga aflöningsanslag, vore Kongl Meaj:t med stöd. bland annat, af 45 i 1823 rs riksdagsbeslut, i tillfälle att befordra en sådan reglering till verkställighet, oberoende af de beslut, som Rikets Ständer kommo att fatta i de särskilda, med det normala ordnandet af berörde embetsverk icke ovilkorlig. samband egande frågor, hvilka Kongl. Maj:t, i sammanhang med detta ärende, kunde finna godt att-till Rikets Ständers pröfning hänskjuta. Utskottet, som härvid bör i minnet äterkalla, huruledes föredraganden, jemte andra bland konungens