Ull dli5Rdllidillut al MERIGUIIAU VV ULPVvMIBR persedlar för beväringen, för hvilket sistnämnda ändamål vid innevarande riksdag redan förut beviljats 238,666 rdr 32 sk., 82,000 rdr till underhåll och komplettering af beväringsmanskapets vapenförråd, m. m. Det närvarande krigstillståndet i Europa är naturligtvis ytterst gynsamt för alla yrkanden om anslag åt militärväsendet; men man bör emellertid icke förbise, att de här ifrågavarande anslagen äro ämnade att utgå icke i år, utan åren 18353, 1856 och en del äfven under 18357, och således en tidsperiod, som till största delen väl med all sannolikhet kan anses komma efter upphörandet af det nuvarande krigstillståndet, så att anslagens behöflighet bör bedömas icke efter detta, utan efter deras lämplighet för öfrigt. För vår del ämna vi icke ingå i någon kritisk behandling af förenämnde utlåtanden Inom stånden lära nog åsigterna i dessa anslagsfrågor, hvaraf en stor del återkommer riksdag efter riksdag, så att de med mera skäl kunde hänföras till den ordinarie än till den extra ordinarie statsregleringen, redan vara fullt bestämda, och om de två främsta stånden säkerligen äro benägna att bevilja icke blott hvad statsutskottet tillstyrkt, utan äfven åtskilliga af de afstyrkta posterna, så är det väl också ganska troligt att borgareoch bondestånden, enligt deras vanligen visade berömvärda sparsamhet med de skattdragandes medel, icke he:ler denna gång kasta ut pengar till andra ändamål än de som anses vara nödvändiga. Hvad de särskilda anslagsposterna angår, skola vi här blott göra några erinringar vid två. Bland de saker som skola inköpas för det betydliga anslaget till beklädnad och utredningspersedlar åt beväringen befinnes äfven en del kläde, som dock, enligt krigsministerns plan, icke skall förr än behof deraf inträffar, användas till förfärdigande af klädesplagg, utan såsom kläde, kanske under en längre tid förvaras i förråden. Ett dylikt upplag af cirka 50,000 alnar kläde synes dock vara mindre ändamålsenligt; ty om behof af varan uppstår, torde den fortare än de flesta andra kunna anskaffas. Skulle våra egna fabriker icke hafva ett sådant qvantum färdigt i förråd, så behöfver man blott skicka en uppköpsordres till Tyskland, och de 50,000 alnarne kläde skola inom få dagar vara här, så länge ångbåtskommunikationen fortgår, och sedermera är det icke svårt att föra samma qvantum kläde hit öfver Danmark, med hvilket land vi väl få förblifva på fredlig fot, så att icke hinder af ett annat förhållande för transporten uppstår. Men om förestående förhållanden äro grundade, så är det ju onödigt att på förhand gifva ut penningar för att inköpa i förråd och der med besvär och kostnader förvara en artikel, hvilken när som helst, kan erhållas inom en ganska kort tid. Denna awmärkning vinner i vigt, om man dermed jenför det sätt hvarpå krigsministern föreslår att det för armåens behof nödvändiga antalet gevär skall anskaffas. Detta skall ske under loppet af sexton år. Men hvad vill det nu säga att så skynda med anskaffningen af uniformsoch equiperingspersedlar till beväringen, icke förglömmandes de glänsande pickelhufvorna, att man till och med till somliga af dessa persedlar vill inköpa kläde, för att magasineras i kronans förråder, kanske många år innan det lemnas till skräddaren, då man deremot går så lugnt tillväga i afseende på kompletterandet af det erforderliga gevärsförrådet, att man dertill använder 16 är? Att soldater kunna slåss, utan att uniformerna just äro så fullständiga, har erfarenheten ofta visat, men att det med någon framgång kan ske utan gevär, och sådana af bästa beskaffenhet, lärer väl hvar och en medgifva vara en omöjlighet. Och likväl brådstörtar vår regering med uniformerna och ämnena till desamma, men är en sengångare då fråga är om gevärem. Detta ärju en bakvänd ordning. Om emot all förmodan, vid en hastig uppsättning af beväringen, kläde icke skulle nog hastigt kunna anskaffas, är det ju fullkomlig! säkert, att beväringsynglingarne numera sjelfva ega byxor af ylletyg, med hvilka de till en början ganska väl kunde tjenstgöra, om de derföre erhål:a slitningspengar, samt tillika förses med erforderligt antal gevär. Om deremot samma ynglingar få prydliga uniformsbyxor, men brist uppstår på gevär, så torde denna brist blifva betänkligare. Enligt vår åsigt borde derföre styrelser hafva i främsta rummet skyndat med anskaffandet af de erforderliga gevären och först i det andra med uniformspersedlarne. Styrelsen har dock valt den motsatta metod:n och således ådagalagt att den anser uniformerna vara vigtigare än vapnen. Vår audra erinran rörer anslaget till iståndsättande af flottans fariyg och etablissementer. Enligt den angifna planen för flottans iståndsättande skulle dessa pengar komma att till aldrastörsta delen användas för att sätta nästan alla de gamla skrofven till våra seglande örlogsfartyg i så kalladt komplett skick. Men då nu erfarenheten väl ganska tydligen ådagalagt att gamla seglande linieskepp, om de uppfejas än aldrig så bra, dock icke äro af något värde i krig mot fiender som ha krigsångfartyg, utan endast duga såsom öfningsoch exercisskepp i fredliga vatten, är det temligen klart att en stor del af de medel, som skulle begagnas till kompletterande af de gamla segelskeppen, blifva helt och hållet onyttigt bortkastade. Ångkraften är numera oumbärlig såväl för små som stora krigsfartyg, och f. d. statsrådet Gyllengranats plan för flottans organisation måste nu efteråt (vi lemna här detaljerna åsido) erkännas vara den bästa af alla de som piå sednare tider varit framlagde. Den var bygd på den då blott anade men nu allmänt insedda sanningen, att seglande fartyg äro af intet värde mot ångfartyg, och att i följd deraf alla nationer som vilja hålla flottor, måste hafva sådana framdrifna af ånga. Då vi ej ha råd att bygga stora ångskepp, måste vi således tänka på att förskaffa oss 1 -iosånofartyg af mindre och för våra farvat—QR Am Sr Mt mA AA mA AA M MD FF VW Ö EK nr rm mo mm Lo Am AA LA