tigheten, som stundom kommer (de magra
trakterna till del. Men obegripliggt blir det
för hvar och en, som ej sett det ii verklig-
heten.
Sjelfva Kapellshamns vik är em mot norr
alldeles öppen spetsvinklig inskärning i ku-
sten, som, med en längd af I mil, melian
sina båda yttersta uddar (bukarne) håller unge-
för samma bredd. Utanför denna vik säges
Östersjön hafva sitt största kända djup, och
ända innerst i den der smala bugten kuuna 18
fots djupgående fartyg ligga til invid land-
bryggorna. Ehuru den synes alldeles öpp n
för nordliga vindar skall dock dessas väld-
samhet neutraliseras, om ej alldeles häfvas,
genom vikens inåt hopdragna sidor, och den
torde nog i en framtid komma att anses så-
som en särdeles nautiskt vigtig punkt, då
Gotlands talrika vikar och hamniar bli mer
använda än nu är fallet.
På vestra sidan om vikenliggeer Kapells-
hamns köping, med 3:ze handelstbodar, och
vid hvars brygga skeppen inlasta kkalken som
beredes i den härvarande ochi de rnärliggande
kalkagnarne. Nästan midt emot piå andra si-
dan ligger Storungs gård, der ock finnes en
kalkugn, en lastbrygga och en handelsbod.
Det var här Gylfe och Sydow intog de sol-
dater af Kalmare och Kronobergs regementen,
hvilka förut voro på Gotlnd inqv:rterade och
så plötsligt och oförväntadt fingo iterkallelse-
order. Hvad dessa kalkugnar beträffar, så är
äfven om dem på sjelfva ön mycket olbka
åsigter gällande. Somhga påstå, att de for
Gotland äro ungefir detsamma ssom husbe-
hofsbränningen på fasta landet, een binäring,
som ofta för bonden blir hufvudsaak och kal-
lar ali hans uppmärksamhet, alla I hans arbets-
krafter och alla hans små kapitaleer från hans
egentliga mål, som borde vara jorrdbruket oc
något slags boskapsskötsel. Ancdra återige