tigheten, som stundom kommer (de magra trakterna till del. Men obegripliggt blir det för hvar och en, som ej sett det ii verkligheten. Sjelfva Kapellshamns vik är em mot norr alldeles öppen spetsvinklig inskärning i kusten, som, med en längd af I mil, melian sina båda yttersta uddar (bukarne) håller ungeför samma bredd. Utanför denna vik säges Östersjön hafva sitt största kända djup, och ända innerst i den der smala bugten kuuna 18 fots djupgående fartyg ligga til invid landbryggorna. Ehuru den synes alldeles öpp n för nordliga vindar skall dock dessas väldsamhet neutraliseras, om ej alldeles häfvas, genom vikens inåt hopdragna sidor, och den torde nog i en framtid komma att anses såsom en särdeles nautiskt vigtig punkt, då Gotlands talrika vikar och hamniar bli mer använda än nu är fallet. På vestra sidan om vikenliggeer Kapellshamns köping, med 3:ze handelstbodar, och vid hvars brygga skeppen inlasta kkalken som beredes i den härvarande ochi de rnärliggande kalkagnarne. Nästan midt emot piå andra sidan ligger Storungs gård, der ock finnes en kalkugn, en lastbrygga och en handelsbod. Det var här Gylfe och Sydow intog de soldater af Kalmare och Kronobergs regementen, hvilka förut voro på Gotlnd inqv:rterade och så plötsligt och oförväntadt fingo iterkallelseorder. Hvad dessa kalkugnar beträffar, så är äfven om dem på sjelfva ön mycket olbka åsigter gällande. Somhga påstå, att de for Gotland äro ungefir detsamma ssom husbehofsbränningen på fasta landet, een binäring, som ofta för bonden blir hufvudsaak och kallar ali hans uppmärksamhet, alla I hans arbetskrafter och alla hans små kapitaleer från hans egentliga mål, som borde vara jorrdbruket oc något slags boskapsskötsel. Ancdra återige