man f. Westerås, adr.: Sacramento California. H. 0.
Åkerström f. Norrland, adr.: Schasta Californiia.
Tredje Allmänna Svenska
Läraremötet.
Vid elementar-afdelningens sammanträde ppå för-
niddagen har den i går började diskusisionen
;fver 48:e frågan, och särskildt den del deraf
AR mn mA
2 FR
om afser afslutandet af ett eller annat läro-15
imne på något visst stadium, blifvit fortsatt. i;
För ett sådant afslutande, ehuru endast under ;
örutsättning att repetition sedermera sker, ytt- Ån
ade sig många talare, och voro geografienås
ch ett af de tidigast lärda moderna språken
le ämnen, om hvilka de flesta talare voro
snse att de kunde tidigare afslutas. Om bo-
anikens egenskap af ett dylikt ämn? voro
deremot meningarne delade. Frågorra, om
ilosofien kan anses såsom ett skolan tillhö-
rigt ämne, om icke såsom öfvergång till aka-
demiens friare studium den dagliga undervis-
ningstiden på det öfversta stadiet något kunde
inskränkas, frågan rörande feriernas utsträck-
ning, äfvensom den 56:e om religionsunder-
visningen i skolorna, ha sedermera under lop-
vet af förmiddagen varit under öfverläggning.
den utförligare redogörelse för debatterna,
som vi i dag börja, få vi tillfälle att åter-
komma till dessa frågor. Afdelningen beslöt
att i morgondagens sammankomst förstt före-
taga en af rektor Sommelius inlemnad fråga:
Huruvida den närvarande studentexamen kan
anses lämplig, eller om den icke borde: utby-
tas mot en till läroverken förlagd maturitets-
examen?
Afdelningen för Elementarlåreverket.
Måndagen den 19 Juni.
Med förbigående tills vidare af 45 frågan — har
den erfarenhet som kunnat vinnas af de vid ssärskilda
läroverk använda olika sätt att verkställa dem genom
kongl. cirkuläret af den 6 Juli 1849 anbefallda för-
eningen af lärdoms- och apologistskolan gifvitt någon
ledning för bedömandet, huruvida det ena eller an-
dra sättet att verkställa denna förening kan anses ega
något så afgjordt företräde, att detsamma korde till
allmän efterföljd antagas? — hvars beredante öfver-
lemnades åt en för detta ändamål nedsatt kommitte,
jemte granskning af de med denna fråga i amman-
hang stående uppgifter, som från rikets särskilda
elementarläroverk inkommit, beslöt afdelnirgen ati
samtidigt företaga diskussionen af 46 och 48 frågorna,
enär dessa ansågos så nära beröra hvar andra, att dc
lämpligast afhandlades gemensamt.
Den 46 frågan lyder sä:
Vid hvilken ålder böra lärjungar intagas i elemen-
tarläroverket? Och hvilka fordringar i afseende p:
kunskaper och färdigheter böra göras till vilkor för
intagningen?
Den 48 sålunda:
I hvilken ordning böra de särskilta läroämnen,
hvilka vid elementarläroverken meddelas, inträda i
undervisniogen? — Är det lämpligt att ett eller an-
nat af dem inom någon af läroverkets afdelningar
anses afslutadt? Och i sådant fall, hvilka äro desss
Amnen, och när anses undervisningen i dessa böra
upphöra?
Rektor Svedbom, som först erhöll ordet, hemställde
till de här församlade lärarne, om ej den älder af S
år, vid hvilken enligt nu gällande skollag lärjungar
ega rättighet att vid elementarläroverket intagas,
kunde anses alltför tidig, äfvensom pretentonerna ji
afseende på det kunskapsmått de vid intrdet böra
ega vore alldeles för små Skolordningen tlkom på
en tid då inga andra skolor funnos än de. k. lär-
domsskolorna. Sedan den tiden har folkskoliväsendet
uppväxt; det har visserligen ännu icke kommit så
längt det borde, eller så långt det kan komma; alla
socknar ega emellertid nu hvar och en sin ffolkskola.
Nu är frågan: borde ej dessa meddela den wundervis-
ning som meddelas i skolans lägsta klass? — Staten
bör ej, enligt talarens mening, tillhandalhålla så-
dana lägre klasser af elementarläroverket, som ej
meddela andra kunskaper än dem, hvilka meddelas
eller ätminstone kunde meddelas i folkskolar. Folk-
skolan bör blifva en förberedande skola til elemen-
tarläroverket. Det kan visserligen icke förekas, att
folkskolorna för närvarande icke äro så itrustade,
hvarken i afseende på lärarekrafter eller ytre hjelp-
medel, att de kunnat tillvinna sig allmänhåens för-
troende. Men just derigenom, att de fömögnare
klasserna för sina barns första undervisniig blefve
tvungna att anlita folkskolan, vunne nan den
vigtiga fördelen, att de bildade klassena kom-
me att egna folkskolan ett större deltagant och sä-
ledes bidraga till folkskoleväsendets lyftniig. Ele-
mentarläroverket skulle säkerligen ocksä vima betyd-
ligt derpå. Det är en allmän fördom bland föral-
drar att de ej nog tidigt kunna få in sina barn i
skolan. Dessa äro dock vid den äldern, då de van-
ligen intagas i skolan, alltför litet fysiskt utbildade
för att kunna stå ut med det trågna arbete som ele-
mentarläroverket af dem fordrar. Ganska olämpligt
är det ocksä, att låta barnen inträda ien amnan skola
just som innanläsningsarbetet är slutadt. Innanläs-
ningen bör sättas i sammanhang med allehanda för-
ständsöfningar, så att barnen ej erhälla en blott me-
kanisk färdighet att läsa, utan ringaste förrmäga att
begripa det lästa. Barnen böra ej så tidigt ryckas
från den undervisning de först haft. Hellre än att
de inkomma i skolan vid 8 ärs ålder, säge talaren
då, att de intoges redan vid 6 är. Men (ä, säsom
såsom ofvanför blifvit yttradt, den första undervis-
ningen ej bör tillhöra elementarläroverket,sä ansåg
talaren att före fyllda 10 är borde ej näga lärjunge
få intagas i skolan.
Rektor Sommelius instämde med rektor Svedbom
deruti, att intagningstiden borde framflyttas tll 10
ärs älder. Derjemte böra förordningarne i afseende
på det för inträde i skola erforderliga kunskapsmåt-
———n— f!esmmaneonsor noe
AA ngn rm PR BIS R -