LIL IRUD 61, på UT JUDSLILICHINNISLILINB IV1ICT
dragning, K. Maj:t vägrat sin sanktion icke
blott, såsom vi förut nämnt, å alla fyra riks-
ständens beslut om rättighet för bondestån-
det att välja sin sekreterare, utan äfven an-
dra utaf Rikets Ständers i lagfrågor vid förra
riksdagen fattade beslut, deribland företrä-
desvis böra nämnas åtskilliga af Rikets Stän-
der i skrifvelse den 28 Augusti 1851 före-
slagna ganska vigtiga förbättringar i hofrät-
ternas tidsödande arbetssätt samt i vissa delar
af rättegångsordningen, för ändamål att bereda
en större skyndsamhet i rättegångars afgörande.
Hr justitieministern har icke eller för att åstad-
komma denna för den rättsökande allmänheten
efterlängtade reform, vid denna rikedag fram-
lagt något kontraförslag, som kunnat vara be-
friadt från de brister, hvilka, vi erkänna det,
med fog blifvit anmärkta emot detta likasom
emot de flesta andra af de sednare riksda-
garnes resp. lagutskott utarbetade förslag, så-
väl till deras redaktion och uppställning, som
innehåll; men just denna oförmåga hos RKi-
kets Ständers lagutskott att frambringa något
dugligt synes väl snarare hafva bordt sporra
en nitisk och skicklig justitieminister att, med
biträde af Konungens högsta domstol, utar-
beta och framlägga bättre ordnade förslag.
Hr grefve Sparre synes likväl långt ifrån att
hafva sig angeläget att fullgöra denna em-
betspligt, tvärtom helt och hållet hafva lagt
åsido blotta tankan på det länge insedda och
under de första åren af Konung Oscars rege-
ring äfven från sambhällets höjder erkända be-
hofvet af förbättringar i både den civila, brott-
måls- och kyrkolagstiftningen, i sjölagen och de
nu gällande eländiga krigslagarne, hvartill full-
ständiga förslag, utarbetade af landets utmärk-
taste rättslärde, ligga snart sagdt färdiga, om
endast viljan och någon förmåga funnes att
med allvar företaga arbetet. Nu deremot be-
traktas alla dessa förslag såsom hade de
knappt funnits till. På samma sätt med för-
slaget till ordnande af de unionella förhållan-
derna med Norge, hvilket, för att undandra-
gas offentlighet, anmäldes i statsrådet för väl
Ö å 7 år sedan, men dervid justitiedeparte-
mentet sedermera icke vidgjort någonting.
På hr justitieministerns meritlista bör lik-
väl uppföras, att han jemte tre af honom till-
kallade s. k. sakkunnige män låtit utarbeta
förslag till åtskilliga splitter nya förordningar
rörande kreditlagarne. Olyckligtvis hafva dessa
förslag funnits till den grad underhaltiga, att
de, vid ganskningen i högsta domstolen, blif-
vit till sörsta delen kasserade, så att de san-
nolikt icle kunna framläggas för Rikets Stän-
der.
Fångvåden är äfven en förvaltningsgren,
som lyd:r under justitiedepartementet och
ehuru det måste erkännas, att cellfängelse-
byggnaderna fortgått med temligen frikostigt
användande af statsmedel, så visar likväl er-
farenheten, t. ex. det skandalösa uppträdet på
Långholmen sistl. höst, hvilka oerhörda oord-
ningar, som kunna vara möjliga inom fängel-
sema och huru I sjelfva verket bedröfligt
dessa anstalter förvaltas. En af de förnämsta
orsakerne dertill får utan tvifvel tillskrifvas sak-
naden af lagligen fastställda disciplinära regle-
menten fir fängarnes behandling och vård. För-
slag till sådana regl-menten hafva likväl länge-
sedan blivit till justitiedepartementet afgifna,
men hvila, de som allt annat, ovidrörde på
d2 dammtyllda hyllorna. Ja, chefen för fing-
styrelsen, som, vid undersökningen om upp-
trädena på Långholmen, blifvit i så hög grad
komprometterad, har väl knappt fått en artig
tillsägelse att bålla bättre ordning, än mindre
något förklarande af hr justitieministerns och
K. M:ts misshag öfver hvad som höndt, ehuru
trojigen i hvsrje land, med en krattfull admi-
nistration, en chef, som blifvit beträdd med
sidana blunders och en sådan efterlåtenhet.
sannolikt icke fått qvarstanaa 24 timmar på
sin plats. Det enda, som hr justitieministern
i denna sak ätgjort, är den bekanta förän-
dringen at forum, för und-rsöknivgen om fån-
g-rnes bedrifter, från krigsrätt, dvrför dessa
slags mal väl i alla hänseenden bäst lämpa
sig, ill rädhusrätt, der de endast betunga
domrarne och föranleda en onödig att ej säga
skadlig vidiyftighet.
Vi hafva, som läs ren finner, i det ofvan-
stående kastat en granskande blick på verk-
samheten hos den nuvarande justitieministern
ensamt i hans egenskap af embetsman, utan af-
seende på hans politiska tänkesätt; ej ens på
befordr:ngssystemet inom denna förvaltnings-
gren, devid eljest utan tvifvel många rättvisa
anmärknngar skulle kunna göras. Vi äre
långt ifrin ait förneka, att ju icke, såsom ar-
betet inom vår minister är anordnadt och för-
deladt, äfven en konservativ depsrtementschef
med öfverlägsna insigter, nit, skickiighet och
driftvo, kan på sin plats förlandet uträtta gan-
ska mycket godt och nyttigt. Men då äfven
sistnämnde egenskaper visst s!g i märklig mån
saknas, torde det icke kunna iägras oss till
last att vi icke söka öfverskyla dessa brister
för den politiska renlärighet, som troligen i
fämsta rummet bör tillerbäonas den u. vV.
justitieministern, oaktadt han vid sitt inträde
1 ministeren för sex år sedan började sin bana
med ett liberalare program än någon föregä-
ende minister, genom framläggandet under
kontrasignationen af sitt namn af den kongl.
propositionen angåsnde nationalrepresentatio-
nens ombildning.
Vi skola i nästa artikel fortsätta vår öfver-
sigt af den ministeriela verksamheten inom
de öfriga regeringsdepartementen.
SSSK
t
H, M. Konungens resa,
Vi meddela härom ur en i gårdagens Post-
tidning intagen bulletin, daterad Wisby den
13 dennes, följande:
,Sedan H. M. Konungen vid Elfsnabben stigit om-
SL AM GI UVTTT AL oo Käafkll Ad Af Är