RIKSDAGEN. Ridderskapet och 4deln. Förmiddagens Plenum. Efter verkställd protokollsjustering beslöts på bem ställan af frih. Tersmeden, att bankoutskottets betänkande n:o 34, angående reglering af riksbankens låneoch kreditivrörelse skulle sättas främst på föredragningslistan om lördag, i likhet med hos de öfrige ständen. Företogs statsutskottets betänkande n:o 124, rörande kammarrättens tjenstemäns anmärkningsoch aktoratsarfvoden, hvaraf 1:sta punkten, afstyrkande förelagen nedsättning i procenten, bifölls; 2:dra punkten, tillstyrkande upphörande af aktoratsarfvodet i de fall der kronans rätt efterskänkes, afslogs efter votering med 27 röster mot 21, som voro för äterremiss. Denna punkt föranledde en längvarig diskussion, deri frih. Cederström R., hrr Bildt, y. Hartmansdorff och Adelborg yrkade afslag, emedan sta ten ej eger att bortskänka nägot på 3:dje mans be kostnad, ty tjenstemannen bör, då han fullgjort sin pligt, erhålla sitt arfvode; borttages aktoratsarfvodet, så blir lönen, som hittills utgjorts årligen af 1,200 rdr ä stat och i medeltal af 1,600 rdr i arfvoden, så ringa att ingen skicklig person eftersträfvar platsen; fylles skillnaden äter med tillökning i anslag på stat, så torde inträffa att innehafvaren af denna obehagliga plats, som kommer i beröring med statens högt uppsatte embetsmän, rörande betydliga penningebelopp, skulle hellre i lugn tillbringa sin tid, än geoom nit för kronans rätt ädraga sig hat och förföljelser, och möjligen stänga sig vägen för framtida befordran, då hans inkomst i intetdera fallet ökades eller minskades; och anfördes säsom exempel på det obehagliga för innehafvaren af denna plats, att vid föredragning af aktoratsarfvodets utbekommande i sinrska balancemäålet en högt uppsatt embetsman, just under tilltal af advokatfiskalen, yttrade sig emot honom. Statens inkomster skulle således förminskas, utgifterna ökas, tjenstemannens nit förlamas och kro notjufvarne blifva trygga. Dessutom är osäkert att en löneförhöjning bifalles. För äterremiss yttrade grefvarne Lagerbjelke, Sparre E., och herr v. Troil 3.: dä säväl K. M:t som statutskottet, flera riksstånd, och till och med Rikets Ständer haf: olika äsigter om betydelsen af stadganderna i detta fall, sä tala dessa fakta tillräckligt för behofvet af ett förtydligan de. Fråga är ock endast att i vissa serskilda fall aktoratsarfvodet skall försvinna, hvilket statsmakterna ega rätt att bestämma. Meningen är att af hvad verkligen ingår till kronan aktoratsarfvode skall uppbäras, ty att staten skall ersätta, då den sjelf intet uppburit, eller arfvodet uttagas af den fattiga enkan, vore olämpligt. Den minskning i arfvoden som häraf uppkomme vore billigt att ersätta genom en högre lön. Denna plats är väl ej obehagligare än alla andra advokatfiskalsplatser, hvilkas innehafvare äfven nödgas ätala statens högsta embetsmän vid försummelser, och hafva dertill ej saknats skickliga sökande Om säsom princip antages, att staten skall betala aktoratsarfvodet, dä den efterskänker sin del, så finge tjenstemannen mera än om ingen efterskänkning egt rum och tillgängar ej funnes att betala med. Då i föreslagna punkt saknas den bestämmelsen, att nuvarande innehafvare skulle åtnjuta sina arfvoden, sä yrkades återremiss. Statsutskottets utlåtanden N:is 133 och 134, afstyrkande Danaarfs afstäende till Carlstads församling och Upsala borgerskaps gubbhus, lades till handlingarne, likasom samma utskotts utlåtande N:o 137, tillstyrkande eftergift för arrendatorn af Strömsholms kungsladugärd. Samma utskotts betänkande N:o 136, tillstyrkande ett arfvode af 3333 rdr 15 sk. banko åt auditören Scheutz och hans son, för deras räknemachin, bifölls, äfvensom samma utskotts utlätande N:o 139, angående statsrevisionen. Flera betänkanden hardladeg