Ut HeM Uystab IM I CU UCI HCia CU dDallva Sannin sar, läst utredda för den med förhällanderna hemma stadde, men ock Jätt innarrade i allmänbeten, om hon ej får nägra vinkar om taskspeleriet. Då Svenska läkaresällskapet utan tvifvel låter artikeln under ominös tystnad ätergä till sitt ursprungliga intet, torde det emellertid tillåtas en sällskapets ledamot ati gifva dessa nödiga vinkar och i korthet framtaga pseudonymen N:s opus till näpst, sedan han i fred fitt njuta sin piogsthelg. Pästäendena att sällskapet icke med rätta heter Svenska läkaresällskapet: att dess beslut fattas af en obetydande minoritet inom kåren: att det så bittert öfverklagade beslutet i fråga om karantänerna är en anonym fraktions missbruk af sällskapets namn, sann att flera läkare icke instämt i beslutet, synas i dette opus vara grundsatserna, om man kan nyttja detta ord om ett så hufvudlöst svammel. Läkaresällskapet har sedan är 1808 kallat sig Svenskt, emedan det varit och är svenskt, emedan dess ledamöter tillhöra hela Sverge och icke uteslutande Stockholm: emedan det är en, den enda, vetenskapliga förenipgspunkten för alla Sverges läkare och apote: kare: emedan det innefattar representanter af allå svenska läkarekärens intressen och äsigter: emedan ett sällskap, hvari Sverges hela läkarekär kan inträdaj mäste bära svenska namnet. Sällskapet har ock i detta namn erkänt vigten af dessa sina landsorisleda möter, hvilkas ringa antal N. så föraktfullt betraktar; ty sällskapet ser i deras, af inga yttre utmärkelser eller fördelar ätföljda, inträdande i sällskapet ettgillande af och en önskan att deltaga i sällskapets verksamhet. Namnet betyder i öfrigt föga; dess klander af N. är blott ett försök att förvända synen. Det står dock qvar, trots alla kalkyler; det är sanktioneradt af Konung och Ständer. Hvad angär sättet för besluts fattande, så måste man tillerkänna detta, liksom alla andra vetenskapliga sällskaper, rätt att öfverlägga i hvarje detsamma rörande ämne; vid på öfverenskomna tider och stäl: len hållna sammanträden måste de, närvarande leda: möterua, så framt stadgad fulltalighet finnes, ega rätt att i sällskapets namn fatta beslut; hvilket beslut ock, om så pröfvås, opåtaldt kan enligt tryck frihetslagen offentliggöras. Sä har skett och sällskapet är derföre oantastligt. Men, säger N., det är en minoritet som bestämt detta beslut. Det är sannt att ej alla i hufvudstaden vistande ledamöter af sällskapet regelbundet hvarje gång besöka dess sammankomster. Detta beror, hvad de flesta angär, derpå att läkare, mera än andra, träffas af tillfälliga förhinder, säsom t. ex. sjukbud. Nägra äldre ledamöter visa sig der numera blott sällan. Några få hälla sig undan af förnäm likgiltighet eller andelig högfärd. Ledamöterna äro ej becalta för sin närvaro vid sammankomsterna, hafva inga privilegier-att der bevaka, inga utmärkelser eller befordiingar för trägen tjenst att der vinna. Det vetenskapliga umgänget och idutbytet med kamrater! är hvad de med sin dervaro äsyfta. Detta har varit sällskapets vexl!ande generationer nog, att under 46 års tid locka dem tillsammans en gäng i hvarje vecka. Vi veta korporationer af vida större betydelse, till antalet längt öfverlägsna, med offentliga äligganden, och som bära äran och fäderneslandet städse på! läpparne, men vid hvilkas öfverläggningar och för! hela landet vigtiga beslut minoriteten ofta är relatif, stundom absolut mindre än svenska läkaresällskapets af N. förkättrade. I Dessutom finnes i hela verlden intet någorlunda talrikt vetenskapligt sällskap, hvars ledamöter kunna mangrannt eller ens till största delen sammankomma, eller någonsin göra det. Må man t. ex. tänka på kongl. vetenskapsakademien, hvars inländska leda möter dock äro färre än läkaresällskapets och der ingen ändå illfänats öfver minoriteter. Talet om sädana mäste säledes redan på denna grund erkännas absurdt. En minoritet mäste derföre alltid om dylika sällskaper kunna förebäras; men beviset om dess verk lighet och underkännandet af dess betydelse tillhör den som ej nöjes med dess åtgöranden. Detta bar ej N. försökt, ty dertill förslär icke hans makt öfver siffrorna. Denna naturliga minoritet (relatift till svenska läkaresällskapets samtliga ledamöter) jemnades dock vid sam manträdet den 16 Maj derigenom, att karantänsfrägan, åtta dagar förut bragt ä bane, var till denna dag hvilande och dess förekommande allmänt bekant, hvarföre ock sammanträdet var ganska talrikt besökt. Då ingen votering skedde kan antalet när varande icke uppgifvas. Det skulle icke heller tjena till någonting, ty enär ingen af de talrikt närvarande dä, samt ingen af de frånvarande sedermera anmält missnöje mot sällskapets beslut, så torde de flera i hufvudstaden bosatta läkare dem N. hört ogilla det sätt), hvarpå svenska (sic!) läkaresällskapet nyligen uppträdt, etc., utgöra en så rivga minoritet af den så kallade minoriteten, att deras obetydlighet är gifven och fråga till och med kan uppstö om deras tillvaro. Om sådana verkligen finnas, så bör det för N., som sjelf hört dem, vara lättare att uppgifva dessa få, :än för andra att uppgifva de mänga, som i beslutet deltogo. När N. kommit meå denna uppgift, kan det blifva tid och anledning att, som han vill, beräkna deras valör. Då emellertid N. i en not erkännt hr professor Huss och hr doktor Tholander för sansade, utmärkte vetenskapsmän och erfarne läkares (kursiven är N:s), så är det fägnesamt att kunna påminna N. om hvad han i sin artikel glömt nämna, att dessa två herrar deltogo i diskussion och beslat (den 16 Maj) om karantänernas ogillande. Vid detta beslut står icke blott en man bakom or. det, utan många, och de sådana att de väl försvara det. . Men pretentionen att dessa alla skulle under teckna ett protokollsutdrag, eller deras namn deri upprepas, är något väl egen.att kunna utgå från en sund hjerna. Det är förgäfves att vilja förminska beslutets verkan medelst insinuationen att det tillkommit genom ledning af en anonym fraktion. 1 läkaresällskapet äro alla deltagare andligen och lekamligen ruxna frän ledbandet, der finnas inga fraktioner, den största möjliga yttrandets frihet råder der och ingen meningsskiljaktighet saknar rätt att göra sig hörd. Denna yttrandets frihet begagnades ock i sammanrädet den 16 Maj, då, såsom uttryck af bifall till de tvenne utkomna skrifter uttalade slutåsigter om karantäner och spärrningar (märk väl: endast detta!) nom sällskapet föreslogs medalj, adress till allmänheten, 0. s. v. Såsom enklast och förenadt med minsta uppseende föredrog sällskapet att genom prookollsutdrag gifva dessa skrifters författare sitt gilande tillkänna, utan medaljering och utan adress till sllmänheten. De som på grund af samma bifall föreslagit nyssnämnde, ej antagne, mera utmärkande itgärder, reserverade sig naturligtvis icke mot säll kapets beslut, emedan genom detta vanns samme indamäl som de åsyftat. Af alla talare som uppträdle, yttrade sig ingen enda för karantäner och spärringar; dessas förkastande var så enhälligt att ingen öst höjde sig till deras försvar. Härutinnan var säll kapet fullkomligen enigt. Så är det, det kan icke velpas, huru bittert det smakar mängen, och ingen .dvokatyr kan trassla bort det. En opinionsyttring är detta sällskapets protokollsitdrag endast så tillvida, att en åsigt deri yttras nen en opinion mot regeringens administrativa föroganden ligger ej deri, som N. vill pästä, utan blott not karantänerna säsom sanitära medel, de må då åsom sådana försvaras af hvem som helst. Under ecknad föreställer sig att regeringen, tryckt af lanlets kompakta opin:on, af Riksens Ständers tydligt ittalade vilja, af karantäns-nackdelarne vid hennes uvarunde pveutralitet m. m., skall med glädje omatta läkaresällskapets yttrande såsom ett kraftigt töd för sig vid modifierandet af de nu mera antiuerade karantänsåsigterna. Vi frukta att N. genom itt plumpa och omotiverade uppträdande mera :skalat än gagnat regeringen, hvars försvar han dock sy es vilja taga. Ar han en bland de okända flerax som ogillat ) Härunder torde ligga en hund begrafven, och N. kan möjligen på listigt sätt vilja krypa bakom detta