tor den forenade flottan och utgöra vilkor
för Odessas förskoning.
RIKSDAGEN.
Ridderskapet och Adeln.
Plenum den 7 Juni, kl. ,6 e. m.
Med anledniog af den nu till öfverläggning tagna
af hr Prytz, L. A., ingifna motion om skärpta ar
svarsbestämmelser för brott emot tullförfattningarne
uppstodo åtskilliga talare. Diskussionen vände si
hufvudsakligen om ordställningen i 56 R. O.
enligt hvilken hr Lagerbjelke höll före attshr Prytz
mation ej kunde remitteras. — Men frih. Raab fan
besagde ganska rymlig. Motionen har ingentin;
emot sig; det vore högst illiberalt att vägra remis
deraf. — Gr. Gyldenstolpe fäste uppmärksamheten der
på, att man, innan man sökte skärpa straffbestämnin
garne, borde ega nägon erfarenhet om hvad verkan dett:
beslut, ifall det blir lag, kan medföra. Motionen vor:
åledes för tidigt väckt. — Närmare erfarenhet be
höfdes icke, menade hr v. Hartmansdorff, och helsb
amt vore kanske icke att uppskjuta frågan; yrkad:
remiss till utskottet — hvilket ridderskapet och adel:
Statsrådet Wallensteen anlände nu och aflemnad.
från Kongl. Maj:t ätskilliga propositioner, af hvilk:
iea första, rörande ändringar i tryckfrihetslagen, re.
mitterades till konstitutionsutskottet, men de öfrigt
bordlades.
Statsutskottets utlåtande nr 109 afstyrkte bifall til
väckt motion om ersättning och belöning åt professo:
B. O. Nykander, för en af honom uppfunnen röst
räknemachin. Nägra talare ansägo, att Rikets Stän-
der åtminstone icke borde förvägra professorn ersätt-
ning för den kostaad vetenskapsmannen nedlagt p
en för det praktiska lifvet nyttig uppfinning. Åter-
remitterades.
Utan diskussion bifölls statsutskottets utlåtande nr
110, som tillstyrkt Kongl. Maj:ts proposition om an-
slag till uppförande af en ladugårds- och en mejeri-
byggnad vid Ulwuna landtbruksinstitut.
Bevillningsutskottets betänkande nr 14, ang. väckt:
förslag om ett medelporto för inrikes brefvexlingen fö-
retogs nu. För den kgl. propositionen om ett rayons
porto, hvilken utskottet förkastat, talade frih. Palm-
stjerna och gr. Möroer. Grefse Björnstjerna, CO. Mi.
utveck!ade närmare de äsigter han framställt i sin vid
beviliningsutskottets betinkande afgifna reservation:
ett vid inrikes brefvexlingen till 4 sk. bko faststäld:
medelporto borde föra här till lika gynnsamma resul-
ater som i andra länder. Den uppofiring statsverket
till en början kunde lida vore jemförelsevis a!lför
ringa, att man derför skulle se bort frän de stora för-
delar det allmänna derigenom erhöll, och fasthävga
vid det gamla oefterrättlighets-systemet. En lyck!ig
följd vore det, att äfven våra kommunikationsmedå
derigenom komme på en mera europeisk fot. — På
srefvens sida ställde sig äfven frih. Ugglas, som vit
sade att statens vinst af postmedlen är en ganskå
orättvis beskattning: mätte den dä göras så låg son
möjligt. Derigenom skulle arbetsklassen tillskyndat
ofantlig fördel; ty, säsom bekant är, är det högst
sällan som arbetsklassen, så länge den är i sin hem:
ort, anlitar posten för sina meddelanden inom orten!
det är den utvandrande arbetsklassen som korrespon:
derar med sina i aflägsna landsändar hemmavarande:
hvad ökad brefvexling skulle icke ega rum, om ar:
betaren sluppe att, för öfversändandet till anhörigå
af sin besparda arbetsförtjenst, uppoffra i po-to kan:
ske halfva dagspenningen. — Äfven hr v. Koch ta-
ade för grefve Björnstjernas förslag, och biföll dess
tvenne sista punkter, isynnerhet den punkten som fö!
reslår, att bidrag af postmedlen till statsverket icke
mä beräknas, utan biifvande öfverskott af Egl. M:t
disponeras till postanstalternas utvidgande och förbätt:
rande samt postföringens ordnande på ett efter tidens
fordringar mera limpadt sätt än det närvarande.
Grefve Gyldenstolpe äter sade, att den från Eng:
land utgångna ideen om medelporto vore en ganska
vacker id, men ansåg sig böra motsätta sig alla ef-
:ergifter i postbevillningen, så länge ståtsverket icke
har råd att göra nägra uppoffringar. Talande för
samma äsigt om bibehällandet af status quo, uppsteg
hr v. Hartmandsorff: fattigdomen är alla vackra pro
jekters graf. Diskussionen om detta ämne slöts
med att hr fcrefvens och landtmarskalkens proposition
om återremitter:nde besvarades med öfvervägande ja
Lagutskottets betänkande N:o 30, som afstyrkt bi-
fall till riksdagsfullmäktigen Gustaf Nilssons från Kal
mare län väckta motion om stitande af lag för kom-
promissarier, bifölls.
Afvenså bifölls lagutskottets betänkande N:o 31,
som afstyrkte bifall till riksdagsfullm. Sahlens mo
tion om bildandet af en hofrätt i Norrland; — ehuru
hr v. Hartmansdorff ansåg detta vara orättvist emot
norrländningarne, då nu hofrätterna förvandlats till
lokala domstolar. Men grefve Sparre upplyste, at:
let var blott i Hernösand som sympatier funnos för
denna motion. Det öfriga Norrland ansåg det be
qvämare att vända sig till bofrätten i Stockholm.
Frih, af Schmidt klandrade statsutskottets utlätande
N:o 102 om ifr-gaställd förbittring af soldaternas vid
söderman!ands regemente löneförmäner. Talaren hade
jnskat, att de föreslagna löneförbättringarne kunnat
så i verkställighet.
Statsutskottets utlåtande N:o 103 tillstyrkte bifall
ill Kongl. Maj:ts proposition, att nämdeman bör till-
;rkännas rättighet till den i resereglementet stadgade
skjutsersättning för ifrågakommande syner och förrätt-
ingar, nemligen för den väglängd som öfverskjuter
a half mil, från nämdemans hemvist räknadt; men
fstyrkte Erik Christensons förslag om dylik reseer-
ättning äfven för fjerdingsmän för alla förrättningar
ör Kongl. Maj:t och kronans räkning, utan undan
ag, der deras biträde påkallas. Emot detta resultat!
lade hr von Hartmansdorff istet att invända, men!
gillade dock mot:verna för detsamma, beträffan de si-
ta punkten. Och frib. Sebmidt trodde utskoitet gått
ör långt, ehuru han visst icke missunnade nämde
nännen denna förmån; men man borde dessförinnan
;eräkna till hvilka ej obetydliga utgifter ett slikt
nedgifrvande kan föranleda. Talaren yrkade återre-
niss af första punkten. Betänkandet bifölls emeller-
id, likväl med ogillande af motiverna för detsamma
hvad det rörer andra punkten.
Presteståndets genom protokollsutdrag gjorda in-
bjudning att deltaga i dess beslut rörande utvidgsn-
let af mosaiske trosbekännares rättigheter, lades till
handlingarne.
nyo bordlades konstitutionsutskottets memorial N:ris
7—10; äfvensom hr v. Frankens motion om förän-
lring af 37 S riddarhusordningen. Hvarefter ridder-
kapet och adeln åtskiljdes.
—-—
Presteståndet.
Plenum i går afton.
Utom protokollsjustering förekom intet annat än
mottagandet af de kongl. propositionerna, hvilka
plefvo till vederbörliga utskott remitterade.
Borgareståndet.
Plenum i går afton.
Ständet biföll statsutskottets utlåtanden n:ris 113
och 120, det förra afstyrkande begärdt räntefritt län
PP INN ANN sd 2 Ctmalehalaaa 24 I ka hä 20569. 7 of