tor den forenade flottan och utgöra vilkor för Odessas förskoning. RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Plenum den 7 Juni, kl. ,6 e. m. Med anledniog af den nu till öfverläggning tagna af hr Prytz, L. A., ingifna motion om skärpta ar svarsbestämmelser för brott emot tullförfattningarne uppstodo åtskilliga talare. Diskussionen vände si hufvudsakligen om ordställningen i 56 R. O. enligt hvilken hr Lagerbjelke höll före attshr Prytz mation ej kunde remitteras. — Men frih. Raab fan besagde ganska rymlig. Motionen har ingentin; emot sig; det vore högst illiberalt att vägra remis deraf. — Gr. Gyldenstolpe fäste uppmärksamheten der på, att man, innan man sökte skärpa straffbestämnin garne, borde ega nägon erfarenhet om hvad verkan dett: beslut, ifall det blir lag, kan medföra. Motionen vor: åledes för tidigt väckt. — Närmare erfarenhet be höfdes icke, menade hr v. Hartmansdorff, och helsb amt vore kanske icke att uppskjuta frågan; yrkad: remiss till utskottet — hvilket ridderskapet och adel: Statsrådet Wallensteen anlände nu och aflemnad. från Kongl. Maj:t ätskilliga propositioner, af hvilk: iea första, rörande ändringar i tryckfrihetslagen, re. mitterades till konstitutionsutskottet, men de öfrigt bordlades. Statsutskottets utlåtande nr 109 afstyrkte bifall til väckt motion om ersättning och belöning åt professo: B. O. Nykander, för en af honom uppfunnen röst räknemachin. Nägra talare ansägo, att Rikets Ständer åtminstone icke borde förvägra professorn ersättning för den kostaad vetenskapsmannen nedlagt p en för det praktiska lifvet nyttig uppfinning. Återremitterades. Utan diskussion bifölls statsutskottets utlåtande nr 110, som tillstyrkt Kongl. Maj:ts proposition om anslag till uppförande af en ladugårdsoch en mejeribyggnad vid Ulwuna landtbruksinstitut. Bevillningsutskottets betänkande nr 14, ang. väckt: förslag om ett medelporto för inrikes brefvexlingen företogs nu. För den kgl. propositionen om ett rayons porto, hvilken utskottet förkastat, talade frih. Palmstjerna och gr. Möroer. Grefse Björnstjerna, CO. Mi. utveck!ade närmare de äsigter han framställt i sin vid beviliningsutskottets betinkande afgifna reservation: ett vid inrikes brefvexlingen till 4 sk. bko faststäld: medelporto borde föra här till lika gynnsamma resulater som i andra länder. Den uppofiring statsverket till en början kunde lida vore jemförelsevis a!lför ringa, att man derför skulle se bort frän de stora fördelar det allmänna derigenom erhöll, och fasthävga vid det gamla oefterrättlighets-systemet. En lyck!ig följd vore det, att äfven våra kommunikationsmedå derigenom komme på en mera europeisk fot. — På srefvens sida ställde sig äfven frih. Ugglas, som vit sade att statens vinst af postmedlen är en ganskå orättvis beskattning: mätte den dä göras så låg son möjligt. Derigenom skulle arbetsklassen tillskyndat ofantlig fördel; ty, säsom bekant är, är det högst sällan som arbetsklassen, så länge den är i sin hem: ort, anlitar posten för sina meddelanden inom orten! det är den utvandrande arbetsklassen som korrespon: derar med sina i aflägsna landsändar hemmavarande: hvad ökad brefvexling skulle icke ega rum, om ar: betaren sluppe att, för öfversändandet till anhörigå af sin besparda arbetsförtjenst, uppoffra i po-to kan: ske halfva dagspenningen. — Äfven hr v. Koch taade för grefve Björnstjernas förslag, och biföll dess tvenne sista punkter, isynnerhet den punkten som fö! reslår, att bidrag af postmedlen till statsverket icke mä beräknas, utan biifvande öfverskott af Egl. M:t disponeras till postanstalternas utvidgande och förbätt: rande samt postföringens ordnande på ett efter tidens fordringar mera limpadt sätt än det närvarande. Grefve Gyldenstolpe äter sade, att den från Eng: land utgångna ideen om medelporto vore en ganska vacker id, men ansåg sig böra motsätta sig alla ef:ergifter i postbevillningen, så länge ståtsverket icke har råd att göra nägra uppoffringar. Talande för samma äsigt om bibehällandet af status quo, uppsteg hr v. Hartmandsorff: fattigdomen är alla vackra pro jekters graf. Diskussionen om detta ämne slöts med att hr fcrefvens och landtmarskalkens proposition om återremitter:nde besvarades med öfvervägande ja Lagutskottets betänkande N:o 30, som afstyrkt bifall till riksdagsfullmäktigen Gustaf Nilssons från Kal mare län väckta motion om stitande af lag för kompromissarier, bifölls. Afvenså bifölls lagutskottets betänkande N:o 31, som afstyrkte bifall till riksdagsfullm. Sahlens mo tion om bildandet af en hofrätt i Norrland; — ehuru hr v. Hartmansdorff ansåg detta vara orättvist emot norrländningarne, då nu hofrätterna förvandlats till lokala domstolar. Men grefve Sparre upplyste, at: let var blott i Hernösand som sympatier funnos för denna motion. Det öfriga Norrland ansåg det be qvämare att vända sig till bofrätten i Stockholm. Frih, af Schmidt klandrade statsutskottets utlätande N:o 102 om ifr-gaställd förbittring af soldaternas vid söderman!ands regemente löneförmäner. Talaren hade jnskat, att de föreslagna löneförbättringarne kunnat så i verkställighet. Statsutskottets utlåtande N:o 103 tillstyrkte bifall ill Kongl. Maj:ts proposition, att nämdeman bör till;rkännas rättighet till den i resereglementet stadgade skjutsersättning för ifrågakommande syner och förrättingar, nemligen för den väglängd som öfverskjuter a half mil, från nämdemans hemvist räknadt; men fstyrkte Erik Christensons förslag om dylik reseerättning äfven för fjerdingsmän för alla förrättningar ör Kongl. Maj:t och kronans räkning, utan undan ag, der deras biträde påkallas. Emot detta resultat! lade hr von Hartmansdorff istet att invända, men! gillade dock mot:verna för detsamma, beträffan de sita punkten. Och frib. Sebmidt trodde utskoitet gått ör långt, ehuru han visst icke missunnade nämde nännen denna förmån; men man borde dessförinnan ;eräkna till hvilka ej obetydliga utgifter ett slikt nedgifrvande kan föranleda. Talaren yrkade återreniss af första punkten. Betänkandet bifölls emellerid, likväl med ogillande af motiverna för detsamma hvad det rörer andra punkten. Presteståndets genom protokollsutdrag gjorda inbjudning att deltaga i dess beslut rörande utvidgsnlet af mosaiske trosbekännares rättigheter, lades till handlingarne. nyo bordlades konstitutionsutskottets memorial N:ris 7—10; äfvensom hr v. Frankens motion om föränlring af 37 S riddarhusordningen. Hvarefter ridderkapet och adeln åtskiljdes. —-— Presteståndet. Plenum i går afton. Utom protokollsjustering förekom intet annat än mottagandet af de kongl. propositionerna, hvilka plefvo till vederbörliga utskott remitterade. Borgareståndet. Plenum i går afton. Ständet biföll statsutskottets utlåtanden n:ris 113 och 120, det förra afstyrkande begärdt räntefritt län PP INN ANN sd 2 Ctmalehalaaa 24 I ka hä 20569. 7 of