TIRSGaBenSs IOPpp INed alt Ssal cUlOLSseES — Uldll
tryckfrihetsförordningens utstrykande från antalet
af Sveriges grundlagar; och denna märkeliga
proposition har följande lydelse:
Kongl. Maj:ts proposition
till Rikets Ständer, angående ändring i 85 Re-
geringsformen, i afseende på Tryckfrihetsför-
ordningens egenskap af Grundlag, äfvensom, i
sammanhang dermed, uti åtskill:ga 88 i Rege-
ringsformen och R:ksdagsordningen; gifven
Stockholms Slott den 6 Juni 1854.
I öfverensstämmelse med de grundsatser, hvilka ge-
nomgå 1809 ärs Regeringsform, har en allmän tryck-
frihet med skäl blifvit ansedd säsom ett värn för de
politiska rättigheter, hvi!ka i rikets grundlagar äro,
såväl den offentliga makten, som hvarje enskild med-
borgare tillförsäkrade. Rättigheten till tryckfrihet
hvilar likväl yiterst på sanningens rätt att blifva hörd.
Smädelsen, förtalet och den försåtligt framsmysande
illviljan ega deremot ingen rätt att åberopa. Frihe
ten urartad till sjelfsvåld, förijenar ingen aktning,
intet hägn. Hvarje god medborgare maste derföre,
med bekymmer för ett älskadt fosterlands framtid,
hafva iakttag:t pressens med hvarje år stigande miss-
bruk, hvilka hota att undergräfva religionens helgd,
samhällets bestånd och det enskilda lifvets trefnad.
Önskan, att en gräns för missbruken matte af lag-
stiftningen sättas, har blifvit allmän, och Kongl. M:t
anser sig af en oeftergiflig pligt manad, att gå denna
Önskan till mötes.
Väl har erfarenheten ådagalagt, att en lag, som i
verkställigheten kan anses innebära en godtycklig be-
handling af tryckpressen, ingalunda förmär att mot-
verka dess missbruk, hvarföre ock Kongl. Maj:t med-
gifvit upphäfvande af det år 1812 i en sådau syft
ning vidiagna lagstadgande. Emellertid är det icke
mindre uppenbart, att en alltför efterlåten och ofull-
ständig lagstiftning ej kan uppfylla sitt ändamal. K.
M:t anser derföre nödigt, att nu gällande tryckfri-
hetslag undergår förändring ej blott i hvad som rörer
straffbestämmelser, utan i flera andra väsendtliga de
lar, hvaribland hufvudsakligen i afseende på samman
sättningen af den nämnd, son skall bedöma om ätalad
tryckt skrift är brottslig, samt i fråga om ansvarig
heten för tidningar.
De ändringar, hvilka sålunda komma i fråga, mäste
omfatta så många delar af tryckfrihetslagen, att denna
torde böra i sin helhet omarbetas. För pröfningen
hos Rikets Ständer af ett sädant, i alla de särskilda
delarne af frågan ingripande förslag, om hvilket me-
ningarne alltid måste blifva än i ett, än i ett annat
hänseende från hvarandra afvikande, möta likväl, sär-
deles med afseende på sättet för grundlagsfrägors be-
handling, stora svårigheter, hvilka skulle blifva af
mindre betydenhet, om formen medgaf förändring i
Tryckfrihetsförordningen i samma ordning, som för
andra lagfrågor är bestämd. Mellan Konung och
Ständer kunde i sådant fall ett friare och lättare ut-
byte af äsigter ega rum, och en mindre skiljaktighet
i dessa ej hindra vidtagandet af en förbättring vid
den riksdag, då fråga derom blifvit väckt. Det bör
ock vara tillräckligt för betryggandet af allmän fri
het och rätt, om i grundlagen dels bibehtlles grund-
satsen af allmän tryckfrihet samt stadgandet rörande
tryckningen af offentliga handlingar, och dels tilläg-
ges en föreskrift, att tryckfrihetsmål skola af nämnd
eller jury afdömas, samt stadgandet, att censur ej må
ega rum, förtydligas; hvaremot alla de vid tillämp-
ningen af dessa grunder förekommande särskilda be-
stämmelser, hvilka stundom innefatta egenskapen af
polisföreskrifter, utan våda för allmän eller enskild
frihet kunde behandlas i likhet med frågorna om stif-
tande eiler ändring i civil- eller kriminallag i all-
mänhet, enligt 87 regeringsformen.
Med full förtröstan att K. M:ts afsigter ej skola af
Svenska folket eller dess ombud misskännas, föreslär
K. M:t derföre, att nedannämnde S i Grundlagen
måtte erhålla följande lydelse:
Regeringsformen.
t 53. Riksen; Ständer välje — — —; ett Lagut-
skott att utarbet de från Riksens Ständers plena re-
mitterade förslag till Civil-, Criminal-, Tryckfrihets-
och Kyrkolagarnes förbättring; — — —
85. Säsom Grundlagar skola anses: denna Re-
geringsform samt Riksdagsordningen och Successions-
ordningen.
S 86. Med tryckfrihet förstås hvarje Svensk mans
rättighet att, utan någon på förhand af offentlig myn-
dighet anstäld granskning, eller annat i förväg lagdt,
af tryckfrihetslagen ej föreskrifvet, hinder, utgifva skrif
ter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna
tilltalas för dera; innehäll, och att icke i annat fall
kunna derför strffas, än om en i stadgad ordning ut-
sedd jury eller nimnd pröfvat innehållet vara stridande
emot nämnde las, gifven att bevara allmänt lugn,
utan att återhälh allmän upplysning. Handlingar och
protokoll, i hvad i1.ål som helst, må genom trycket
kunna utgifvas, ned de undantag samma lag bestäm-
mer.
4 67. Riksens Ständer ega gemensamt med Konun-
gen makt att stifca allmän Civil-, Criminal-, Tryck
frihets- och Kyrkolag, samt att sådan -- — —
88. Med förklaring öfver Civil- och Criminallag,
Tryckfrihetslag samt Kyrkolag förhälles — — —
Riksdagsordningen.
33. 1:o Lagutskottet — — — förslag till —
— — af allmän Civil-, Criminal-, Tryckfrihets- och
Kyrkolag, samt — — —
Af Rikets Ständers bifall till denna proposition blif-
ver en följd, att nu gällande Tryckfr.hetsförordning
af den 16 Juli 1812, med de derefter af Konungen
och Rikets Ständer antagna förändriogar, fortfarande
länder till efterrättelse, intilldess ändring deri skett
i den ordning, 87 8 Regeringsformen föreskrifver.
Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all
Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen. Datum
ut supra.
OSCAR.
-— —
G. A. Sparre,
Vid början af riksdagen hade ständerna det
nöjet, att från regeringen emottaga en, af h. e.
grefve Sparre kontrasignerad, proposition om
ändring i grundlagen. K. M:t ville då, för
att möjliggöra en tullreform, att stadganden
om en del tullsatser skulle införas i grund-
lagen. Som bekant är blef denna proposition
af konstitutiomsutskottet afstyrkt och af alla
fyra stånden afslagen; regeringens neder-
lag var vid deta tillfäl:e fullständigt, och blott
presteståndet wpblandade den bittra kalken
med några trösens ord: om K. M:ts goda af-
sigt med propositionen. Sedan den af rege-
ringen påtänkta förberedande grundlagsåtgärden
sålunda misslyckats, ha dock ständerna myc-
ket bättre än vid någon föregående riksdag
lyckats med reformen af tulltariffen, och in-
gen tänker numera på att denna sednare för
att omskapas först behöfver iklädas grund-
lagens skepnad.
I riksdagens åttonde månad ha ständerne nu
åter fått emottaga en med grefve Sparres namn
försedd grundlagsproposition; men efter det
misslyckade försöket att införa ett nytt stad-
gande i grundlagen, har man nu gjort ett
försök i motsatt riktning och föreslagit att
bestämmelser skola uteslutas ur grundlagen.
- fl
Skall grefve Sparre — samme minister som Jk:
år 1848 kontrasignerade den kongl. proposi-!a
tionen om införandet af samfälda val — nu
lyckas att afkläda svenska tryckfriheten den
värnande mantel, som grundlagshelgden skän-
ker denna frihet, sedan grefvens försök att
med denna skyddande drägt utrusta tullsat-
Lgorna JAtt ill Intat VI hÄarnan 244 2