TIRSGaBenSs IOPpp INed alt Ssal cUlOLSseES — Uldll tryckfrihetsförordningens utstrykande från antalet af Sveriges grundlagar; och denna märkeliga proposition har följande lydelse: Kongl. Maj:ts proposition till Rikets Ständer, angående ändring i 85 Regeringsformen, i afseende på Tryckfrihetsförordningens egenskap af Grundlag, äfvensom, i sammanhang dermed, uti åtskill:ga 88 i Regeringsformen och R:ksdagsordningen; gifven Stockholms Slott den 6 Juni 1854. I öfverensstämmelse med de grundsatser, hvilka genomgå 1809 ärs Regeringsform, har en allmän tryckfrihet med skäl blifvit ansedd säsom ett värn för de politiska rättigheter, hvi!ka i rikets grundlagar äro, såväl den offentliga makten, som hvarje enskild medborgare tillförsäkrade. Rättigheten till tryckfrihet hvilar likväl yiterst på sanningens rätt att blifva hörd. Smädelsen, förtalet och den försåtligt framsmysande illviljan ega deremot ingen rätt att åberopa. Frihe ten urartad till sjelfsvåld, förijenar ingen aktning, intet hägn. Hvarje god medborgare maste derföre, med bekymmer för ett älskadt fosterlands framtid, hafva iakttag:t pressens med hvarje år stigande missbruk, hvilka hota att undergräfva religionens helgd, samhällets bestånd och det enskilda lifvets trefnad. Önskan, att en gräns för missbruken matte af lagstiftningen sättas, har blifvit allmän, och Kongl. M:t anser sig af en oeftergiflig pligt manad, att gå denna Önskan till mötes. Väl har erfarenheten ådagalagt, att en lag, som i verkställigheten kan anses innebära en godtycklig behandling af tryckpressen, ingalunda förmär att motverka dess missbruk, hvarföre ock Kongl. Maj:t medgifvit upphäfvande af det år 1812 i en sådau syft ning vidiagna lagstadgande. Emellertid är det icke mindre uppenbart, att en alltför efterlåten och ofullständig lagstiftning ej kan uppfylla sitt ändamal. K. M:t anser derföre nödigt, att nu gällande tryckfrihetslag undergår förändring ej blott i hvad som rörer straffbestämmelser, utan i flera andra väsendtliga de lar, hvaribland hufvudsakligen i afseende på samman sättningen af den nämnd, son skall bedöma om ätalad tryckt skrift är brottslig, samt i fråga om ansvarig heten för tidningar. De ändringar, hvilka sålunda komma i fråga, mäste omfatta så många delar af tryckfrihetslagen, att denna torde böra i sin helhet omarbetas. För pröfningen hos Rikets Ständer af ett sädant, i alla de särskilda delarne af frågan ingripande förslag, om hvilket meningarne alltid måste blifva än i ett, än i ett annat hänseende från hvarandra afvikande, möta likväl, särdeles med afseende på sättet för grundlagsfrägors behandling, stora svårigheter, hvilka skulle blifva af mindre betydenhet, om formen medgaf förändring i Tryckfrihetsförordningen i samma ordning, som för andra lagfrågor är bestämd. Mellan Konung och Ständer kunde i sådant fall ett friare och lättare utbyte af äsigter ega rum, och en mindre skiljaktighet i dessa ej hindra vidtagandet af en förbättring vid den riksdag, då fråga derom blifvit väckt. Det bör ock vara tillräckligt för betryggandet af allmän fri het och rätt, om i grundlagen dels bibehtlles grundsatsen af allmän tryckfrihet samt stadgandet rörande tryckningen af offentliga handlingar, och dels tillägges en föreskrift, att tryckfrihetsmål skola af nämnd eller jury afdömas, samt stadgandet, att censur ej må ega rum, förtydligas; hvaremot alla de vid tillämpningen af dessa grunder förekommande särskilda bestämmelser, hvilka stundom innefatta egenskapen af polisföreskrifter, utan våda för allmän eller enskild frihet kunde behandlas i likhet med frågorna om stiftande eiler ändring i civileller kriminallag i allmänhet, enligt 87 regeringsformen. Med full förtröstan att K. M:ts afsigter ej skola af Svenska folket eller dess ombud misskännas, föreslär K. M:t derföre, att nedannämnde S i Grundlagen måtte erhålla följande lydelse: Regeringsformen. t 53. Riksen; Ständer välje — — —; ett Lagutskott att utarbet de från Riksens Ständers plena remitterade förslag till Civil-, Criminal-, Tryckfrihetsoch Kyrkolagarnes förbättring; — — — 85. Säsom Grundlagar skola anses: denna Regeringsform samt Riksdagsordningen och Successionsordningen. S 86. Med tryckfrihet förstås hvarje Svensk mans rättighet att, utan någon på förhand af offentlig myndighet anstäld granskning, eller annat i förväg lagdt, af tryckfrihetslagen ej föreskrifvet, hinder, utgifva skrif ter, att sedermera endast inför laglig domstol kunna tilltalas för dera; innehäll, och att icke i annat fall kunna derför strffas, än om en i stadgad ordning utsedd jury eller nimnd pröfvat innehållet vara stridande emot nämnde las, gifven att bevara allmänt lugn, utan att återhälh allmän upplysning. Handlingar och protokoll, i hvad i1.ål som helst, må genom trycket kunna utgifvas, ned de undantag samma lag bestämmer. 4 67. Riksens Ständer ega gemensamt med Konungen makt att stifca allmän Civil-, Criminal-, Tryck frihetsoch Kyrkolag, samt att sådan -— — 88. Med förklaring öfver Civiloch Criminallag, Tryckfrihetslag samt Kyrkolag förhälles — — — Riksdagsordningen. 33. 1:o Lagutskottet — — — förslag till — — — af allmän Civil-, Criminal-, Tryckfrihetsoch Kyrkolag, samt — — — Af Rikets Ständers bifall till denna proposition blifver en följd, att nu gällande Tryckfr.hetsförordning af den 16 Juli 1812, med de derefter af Konungen och Rikets Ständer antagna förändriogar, fortfarande länder till efterrättelse, intilldess ändring deri skett i den ordning, 87 8 Regeringsformen föreskrifver. Kongl. Maj:t förblifver Rikets Ständer med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen. Datum ut supra. OSCAR. -— — G. A. Sparre, Vid början af riksdagen hade ständerna det nöjet, att från regeringen emottaga en, af h. e. grefve Sparre kontrasignerad, proposition om ändring i grundlagen. K. M:t ville då, för att möjliggöra en tullreform, att stadganden om en del tullsatser skulle införas i grundlagen. Som bekant är blef denna proposition af konstitutiomsutskottet afstyrkt och af alla fyra stånden afslagen; regeringens nederlag var vid deta tillfäl:e fullständigt, och blott presteståndet wpblandade den bittra kalken med några trösens ord: om K. M:ts goda afsigt med propositionen. Sedan den af regeringen påtänkta förberedande grundlagsåtgärden sålunda misslyckats, ha dock ständerna mycket bättre än vid någon föregående riksdag lyckats med reformen af tulltariffen, och ingen tänker numera på att denna sednare för att omskapas först behöfver iklädas grundlagens skepnad. I riksdagens åttonde månad ha ständerne nu åter fått emottaga en med grefve Sparres namn försedd grundlagsproposition; men efter det misslyckade försöket att införa ett nytt stadgande i grundlagen, har man nu gjort ett försök i motsatt riktning och föreslagit att bestämmelser skola uteslutas ur grundlagen. fl Skall grefve Sparre — samme minister som Jk: år 1848 kontrasignerade den kongl. proposi-!a tionen om införandet af samfälda val — nu lyckas att afkläda svenska tryckfriheten den värnande mantel, som grundlagshelgden skänker denna frihet, sedan grefvens försök att med denna skyddande drägt utrusta tullsatLgorna JAtt ill Intat VI hÄarnan 244 2