Öl och ale . . . . -422,222 —1,289,382 I Messing och kopparvaror . .. . 1,450,464 1,851,689 v Stenkol och coaks -. 576,519 1,607,743 o Bomullsvaror . . 17,567,310 25,813,930 (å Bomullsgarn . . . 7,101,308 6,895,451 j Lerkärl och fajance . 573,184 — 1,337,265 o v Jernmanufaktur . . 1,349,137 3,663,856 Jern och Stäl . . . 2,524,859 10,848,080 Läder och läderfabrikater . . . . . 417,074 — 1,579,309 Linneväfnader . . . 3,306,088 4,761,252 Linnegarn . . . —. 822,876 —1,149,103 Machiner . . . . -593,064 —1,976,502 Å( Sidenvaror . . . . 792,648 2,044,912 å Förtenta arbeteno.s.v. — 360,816 1,213,630 S Yllevaror . . . . 5,327,853 10,171,263 Ulligarn . . so ococ 452,957 — 1,454,457 a 4 Att denna storartade utvidgning af den industriella verksamheten icke blifvit köpt med den arbetande befolkningens fortfarande elände, säsom egt rum i flera kontinentala länder, är redan ädagalagdt genom konsumtionsförmägans betydliga tillvext, och om än samtlige fabrikanter skulle utveckla aldrig så stor lyx och yppighet, så kan sådant icke utöfva nägot märkbart inAytande på en hel nations förbrukningsförmäg:a. Det erfordras hela bataljoner för att öka konsumtionen med nägra få procent, och bataljonerna kunna endast formeras ur de större folkmassorna. Om arbetsklassens förbrukningsförmäga reduceras aldrig så obetydligt, så kan sådant icke uppvägas genom en aldrig så stor konsumtion inom fabriksherrarnes krets. De beskattningsinkomster som träfta allmännare konsumtionsartiklar komma derföre alltid att stiga, när afgiftssatserna nedsättas, och den skillingsafgift, som erlägges af millioner menniskor, inbringar vida betydligare belopp än den riksdalersafgift som betalas endas! af nägra tusen personer. Ju mera menniskorna äro istånd att konsumera, ju högre stiger förbruknin gen. Denna förbrukningsförmäga utvidgas i samma mån konsumtionsartiklarne blifva billigare i pris, hvarigenom ett allt större antal menniskor komma i tillfälle att betala dem. Men det är icke ensamt den tilltagande varuförbrukninigen, som lemnar bevis på den engelska arbetsklasssens välbefinnande. Sädant inhemtas äfven ur andra statistiska källor. Vi lemna t. ex. här en öfversigtt öfver insättningarne i sparbankerna vid slut:t af efrernämnde år. I Englamd o. Wales. Skottland. Irland. Summa. 1841 21,563,87. 608,509. 2,302,302. 24,474,689 1853 29,923,461. 1,837,874. 1,599,067. 33,360,402 Med undantag af Irland, som ännu suckar under den katolska hierarkiens förlamande inflytande, och sedan ätta år tillbaka har användt en öfvervägande del af sina besparingar för att fortskaffa sin kraftigsaste befolkning till nya verlden, har den arbetande slassen, öfverallt i hela konungariket, ansenligt ökat sin förmögenhet. Från är 1840 till 1846 stego insättningarne i sparbankarne äfven i Irland, och utsjorde vid utgången af sistnämnde år 2,924,000 sterl.; sedan dess ha de deremot minskats med cirka 1!, million. I motsvarande förhällande visar sig äfven den irländska utvandringen, hvilken utgör mer än tre fjerdedelar af hela emigrationen från samtlige de trenne förenade konungarikena, och för år 1840 räknades till 90,743, men är 1853 uppgick till 328,807 personer. Fattigstatistiken har deremot, i anseende till det understöd som sparbanksmedlen lemnat emigrationen, undergått en högst tillfredsställande förändring. Vid början af Januari utgjorde nemligen antalet af un— fa 2 VP JA Då Jå AA tt 2 RR AA 3 derstödsmottagare : i England och Wales i Irland 1849 . co. 934,419. 620,747. 1854 . co. 818,315. 106,801. Man finner häraf att förändringen är ännu gynnsammare i Irland än i England och Wales, hvilket till ea del kan förklaras derigenom. att en mängd irländska fattiga hafva öfverflyttat till England, men förnämligast får förändringen tillsknfvas emig:ationen till fremmande verldsdelar och de qrvarblifnes förbättrade tillstånd. Hvad nu angår den envgelska transitohandeln, så nigjorde värdet af de öfrer hamnar i det förenade konungariket skeppade fremmande varor: 1851 . . . 2,965,535 sterl. 1852 . . . 3,706,662 D 1853 . . . 5,278,074 hvilket älagalägger att transithandeln, efter upphäfvandet a navigationsakten, varit i ständigt tilltagande, och att engelska hamnar, såsom marknader för de europeiska fabriksländerna, tillvunnit sig en allt större betydenhet. Ensamt af fremmande siden, ylle-, bomulisoch linneväfnader samt andra fabrikater skeppades under förl. är öfver England för ett belopp af ej mindre än 4,638,000 sterl. Se SJÖFARTS-UNDERRÄTTELSER. Steckhelm, Inkomne: Juni 3: Ceres, Burström, Umeå, tjära och fönsterglas; Försöket, Wilgren, Skellefteå, bräder och fönsterglas; Speculatisa, Gotthbader, Kylley, kalk; Svalan, Liadberg, Piteå, plankor oh bräder; Ven-:s, Lindqvist, d.o, d:o, d:o; Josefina, Svensson, Wisby, kalk; Tapperheten, hlattsson, Piteå, plankor och bäder; Juno, Ho!m, d:o, d:o, d:o; Catharina, Strindi2, Gefle, taksten; Juno, Andersson, Piteå, bräder: Tärnan Levin, Carskrona, d:o, Idogheten, Marklund, Skellefieå, glas Thorgny, Wiklund, Eernösand, bräder; Björn Thilda, Svensgn, Carlshamn, bränvin; S:t Helena, Johansson, Gefle, plankor; Lyckan, Mattsson, Lemland, ved; Buffe!oxen, Borgström, Åland, fisk; Uttern, Englund, Nystad, barlast. — 6: Mary, Åsander, Batavia, styckegods. Utklarerade: Juni 3: Anna Lovisa, Wärnström, Söderhamn, malm; Del! phin, Olsson, d:o, d:o; Josephina, Mattsson, Oria!a. div.; Tärnn, Pehrsson, Långvik, salt och kalksten; Terra Nova, Bolander, Nyland, div.; Thure, Lundberg, Norrtelje, salt och div.; Lovisa, Rundberg, Döderhultsvik, d:o, d:o; Välfärden, Yttergren, Goltland, salt; Troheten, Frånberg, Hernösand, div. Jwngfrun, Nyberg, Gottska Sandön, potates och div.; Dristigheten, Westerberg, Trosa, d:0o.; Jungfrun, Nyberg, Gott!and, salt; Mathilda, Pettersson, Piteå, div.; Venus, Wibom, Gefle, d:o; Finland, Sjöström, Åland, barlast. — 6: Oscsar, Pettersson, Holland, jern; Albano, Sjöström, Norge, råg; Enigheien, Högman, Nordsjön, trävaror; Arctos, Friberg, d:o, jern och d:o; Carl, Lundvall, England, jern; Gesina Wilhelmina, Dokman, Belgien via Norrland, barlas:; Hözlander, Taylor, England, d:o, d:o; Jupiter, Larsen, d:o, d:o; Mathildla, Lundberg, Portvgal, jern; Petronella, Ståhl, Östersjön, recåg; Emelie, Hansen, Danmark, jern och tjära Brödreae, Ssalvesen, Norge, råg; Ossian, Pettersson, Portugal jern och brräder; Bölgedansen, Pedersen, Norge, råg; Frithiof, Strömberg, !Nordsjön via Norrland, barlast; Hoppet, Jönsson, Östersjön, råg; Hengist (å), Möller, Läbeck, jern och hvete. Till lastning anmälde: Inni 6: Tro Syskon, Ho!mström, Östersjön, råg; Johan Adolph, Larsen, Norge, råg. Telegraf-rapport d. 6 Juni, kl. 6 e. m. Dalarö: N. — Landsort: Tjocka hindra: siznaeringen. — Sandhamn: N, Ank. i går e. m.: Ester, Heim, Bahia, socker; utg. i d:o: Jungfrun, Nyberg. — Furusund: Nord. Bito den 7, kl. 41 f. m. Dalarö: N. — Landsort: NNV. Utg. i går e. m.: Nagler åå. Sandhamn: NNO. Ank. i f. m.: Haabet, Omunssen, Newcastle, st nkol. — Furusund: N. storm. Ank i går afton: Freden, Lundberg, Luleå, saltpeter; d:o i morse: Berzelius å ; Richard, Mattsson, Säfvar, bräder; utg. i går afton: Mathilda, Pettersson. p 3 US ses ANMÄLDE RESANDE ö8. 7 Juni. Hr Windsor med fra och 2:ne Err Huelin, England, Hrr Woods och Foster, Förenta Staterna, samt Professor Geffroy med fru, Paris, Höitel Carni; Sjökaptenerne Möller, Bam barg, och Hansöen, Flensburg, Hötel Gyllene Freden; Handelsfullmäktigen van Hagendoren, Lättich, JM 8 Stora Gråmunkegränd; Fru Nielsen med douer och Mamsell Petersen, köpenhamn, J4 49 Norra Smedjegatan; Domprostinnan Laurenius, Linköping, Fabrikör Sääf, Norrköping, Kapten Engelhardt, Upland, samt Skogsförvaltaren Molinder, Dalarne, JM 3 Myntgatan; Notarien Wimmermark, Wermland, J4 14 Stadssmedjegatan; Handlanden Westlund, Arboga, J4 17 Stadssmedjegatan; Agronomen Insulander, Södermanland, Fabrikör Lindström samt Hrr Lundström och Wallin, Norrköping. Landtbrukaren Riitterskiäöld Sädarman!and Incnal.