Öl och ale . . . . -422,222 —1,289,382 I
Messing och koppar-
varor . .- . - . 1,450,464 1,851,689 v
Stenkol och coaks -. 576,519 1,607,743 o
Bomullsvaror . . 17,567,310 25,813,930 (å
Bomullsgarn . . . 7,101,308 6,895,451 j
Lerkärl och fajance . 573,184 — 1,337,265 o v
Jernmanufaktur . . 1,349,137 3,663,856
Jern och Stäl . . . 2,524,859 10,848,080
Läder och läderfabri-
kater . . . . . 417,074 — 1,579,309
Linneväfnader . . . 3,306,088 4,761,252
Linnegarn . . . —. 822,876 —1,149,103
Machiner . . . . -593,064 —1,976,502 Å(
Sidenvaror . . . . - 792,648 2,044,912 å
Förtenta arbeteno.s.v. — 360,816 1,213,630 S
Yllevaror . . . . 5,327,853 10,171,263
Ulligarn . . so ococ 452,957 — 1,454,457 a 4
Att denna storartade utvidgning af den industriella
verksamheten icke blifvit köpt med den arbetande
befolkningens fortfarande elände, säsom egt rum i
flera kontinentala länder, är redan ädagalagdt genom
konsumtionsförmägans betydliga tillvext, och om än
samtlige fabrikanter skulle utveckla aldrig så stor
lyx och yppighet, så kan sådant icke utöfva nägot
märkbart inAytande på en hel nations förbruknings-
förmäg:a. Det erfordras hela bataljoner för att öka
konsumtionen med nägra få procent, och bataljonerna
kunna endast formeras ur de större folkmassorna. Om
arbetsklassens förbrukningsförmäga reduceras aldrig
så obetydligt, så kan sådant icke uppvägas genom en
aldrig så stor konsumtion inom fabriksherrarnes krets.
De beskattningsinkomster som träfta allmännare kon-
sumtionsartiklar komma derföre alltid att stiga, när
afgiftssatserna nedsättas, och den skillingsafgift, som
erlägges af millioner menniskor, inbringar vida betyd-
ligare belopp än den riksdalersafgift som betalas en-
das! af nägra tusen personer. Ju mera menniskorna
äro istånd att konsumera, ju högre stiger förbruknin
gen. Denna förbrukningsförmäga utvidgas i samma
mån konsumtionsartiklarne blifva billigare i pris,
hvarigenom ett allt större antal menniskor komma i
tillfälle att betala dem.
Men det är icke ensamt den tilltagande varuför-
brukninigen, som lemnar bevis på den engelska ar-
betsklasssens välbefinnande. Sädant inhemtas äfven
ur andra statistiska källor. Vi lemna t. ex. här en
öfversigtt öfver insättningarne i sparbankerna vid slu-
t:t af efrernämnde år.
I Englamd o. Wales. Skottland. Irland. Summa.
1841 21,563,87. 608,509. 2,302,302. 24,474,689
1853 29,923,461. 1,837,874. 1,599,067. 33,360,402
Med undantag af Irland, som ännu suckar under
den katolska hierarkiens förlamande inflytande, och
sedan ätta år tillbaka har användt en öfvervägande
del af sina besparingar för att fortskaffa sin krafti-
gsaste befolkning till nya verlden, har den arbetande
slassen, öfverallt i hela konungariket, ansenligt ökat
sin förmögenhet. Från är 1840 till 1846 stego in-
sättningarne i sparbankarne äfven i Irland, och ut-
sjorde vid utgången af sistnämnde år 2,924,000
sterl.; sedan dess ha de deremot minskats med cirka
1!, million. I motsvarande förhällande visar sig äf-
ven den irländska utvandringen, hvilken utgör mer
än tre fjerdedelar af hela emigrationen från samtlige
de trenne förenade konungarikena, och för år 1840
räknades till 90,743, men är 1853 uppgick till 328,807
personer.
Fattigstatistiken har deremot, i anseende till det
understöd som sparbanksmedlen lemnat emigrationen,
undergått en högst tillfredsställande förändring. Vid
början af Januari utgjorde nemligen antalet af un-
- — fa
2 VP JA Då Jå AA
tt 2 RR AA 3
derstödsmottagare :
i England och Wales i Irland
1849 . co. 934,419. 620,747.
1854 . co. 818,315. 106,801.
Man finner häraf att förändringen är ännu gynn-
sammare i Irland än i England och Wales, hvilket
till ea del kan förklaras derigenom. att en mängd ir-
ländska fattiga hafva öfverflyttat till England, men
förnämligast får förändringen tillsknfvas emig:atio-
nen till fremmande verldsdelar och de qrvarblifnes för-
bättrade tillstånd.
Hvad nu angår den envgelska transitohandeln, så
nigjorde värdet af de öfrer hamnar i det förenade
konungariket skeppade fremmande varor:
1851 . . . 2,965,535 sterl.
1852 . . . 3,706,662 D
1853 . . . 5,278,074
hvilket älagalägger att transithandeln, efter upphäf-
vandet a navigationsakten, varit i ständigt tilltagan-
de, och att engelska hamnar, såsom marknader för
de europeiska fabriksländerna, tillvunnit sig en allt
större betydenhet. Ensamt af fremmande siden, ylle-,
bomulis- och linneväfnader samt andra fabrikater skep-
pades under förl. är öfver England för ett belopp af
ej mindre än 4,638,000 sterl.
Se -
SJÖFARTS-UNDERRÄTTELSER.
Steckhelm, Inkomne:
Juni 3: Ceres, Burström, Umeå, tjära och fönsterglas; För-
söket, Wilgren, Skellefteå, bräder och fönsterglas; Specula-
tisa, Gotthbader, Kylley, kalk; Svalan, Liadberg, Piteå,
plankor oh bräder; Ven-:s, Lindqvist, d.o, d:o, d:o; Josefina,
Svensson, Wisby, kalk; Tapperheten, hlattsson, Piteå, plan-
kor och bäder; Juno, Ho!m, d:o, d:o, d:o; Catharina, Strin-
di2, Gefle, taksten; Juno, Andersson, Piteå, bräder: Tärnan
Levin, Carskrona, d:o, Idogheten, Marklund, Skellefieå, glas
Thorgny, Wiklund, Eernösand, bräder; Björn Thilda, Svens-
gn, Carlshamn, bränvin; S:t Helena, Johansson, Gefle, plan-
kor; Lyckan, Mattsson, Lemland, ved; Buffe!oxen, Borgström,
Åland, fisk; Uttern, Englund, Nystad, barlast.
— 6: Mary, Åsander, Batavia, styckegods.
Utklarerade:
Juni 3: Anna Lovisa, Wärnström, Söderhamn, malm; Del!
phin, Olsson, d:o, d:o; Josephina, Mattsson, Oria!a. div.; Tär-
nn, Pehrsson, Långvik, salt och kalksten; Terra Nova, Bo-
lander, Nyland, div.; Thure, Lundberg, Norrtelje, salt och div.;
Lovisa, Rundberg, Döderhultsvik, d:o, d:o; Välfärden, Ytter-
gren, Goltland, salt; Troheten, Frånberg, Hernösand, div.
Jwngfrun, Nyberg, Gottska Sandön, potates och div.; Dristig-
heten, Westerberg, Trosa, d:0o.; Jungfrun, Nyberg, Gott!and,
salt; Mathilda, Pettersson, Piteå, div.; Venus, Wibom, Gefle,
d:o; Finland, Sjöström, Åland, barlast.
— 6: Oscsar, Pettersson, Holland, jern; Albano, Sjöström,
Norge, råg; Enigheien, Högman, Nordsjön, trävaror; Arctos,
Friberg, d:o, jern och d:o; Carl, Lundvall, England, jern;
Gesina Wilhelmina, Dokman, Belgien via Norrland, barlas:;
Hözlander, Taylor, England, d:o, d:o; Jupiter, Larsen, d:o,
d:o; Mathildla, Lundberg, Portvgal, jern; Petronella, Ståhl,
Östersjön, recåg; Emelie, Hansen, Danmark, jern och tjära
Brödreae, Ssalvesen, Norge, råg; Ossian, Pettersson, Portugal
jern och brräder; Bölgedansen, Pedersen, Norge, råg; Frithiof,
Strömberg, !Nordsjön via Norrland, barlast; Hoppet, Jönsson,
Östersjön, råg; Hengist (å), Möller, Läbeck, jern och hvete.
Till lastning anmälde:
Inni 6: Tro Syskon, Ho!mström, Östersjön, råg; Johan
Adolph, Larsen, Norge, råg.
Telegraf-rapport d. 6 Juni, kl. 6 e. m.
Dalarö: N. — Landsort: Tjocka hindra: siznaeringen.
— Sandhamn: N, Ank. i går e. m.: Ester, Heim, Bahia,
socker; utg. i d:o: Jungfrun, Nyberg. — Furusund: Nord.
Bito den 7, kl. 41 f. m. Dalarö: N. — Landsort:
NNV. Utg. i går e. m.: Nagler åå. Sandhamn: NNO.
Ank. i f. m.: Haabet, Omunssen, Newcastle, st nkol. —
Furusund: N. storm. Ank i går afton: Freden, Lundberg,
Luleå, saltpeter; d:o i morse: Berzelius å ; Richard, Matts-
son, Säfvar, bräder; utg. i går afton: Mathilda, Pettersson.
p
3 US
ses
ANMÄLDE RESANDE ö8. 7 Juni.
Hr Windsor med fra och 2:ne Err Huelin, England, Hrr
Woods och Foster, Förenta Staterna, samt Professor Geffroy
med fru, Paris, Höitel Carni; Sjökaptenerne Möller, Bam
barg, och Hansöen, Flensburg, Hötel Gyllene Freden; Han-
delsfullmäktigen van Hagendoren, Lättich, JM 8 Stora Grå-
munkegränd; Fru Nielsen med douer och Mamsell Petersen,
köpenhamn, J4 49 Norra Smedjegatan; Domprostinnan Lau-
renius, Linköping, Fabrikör Sääf, Norrköping, Kapten En-
gelhardt, Upland, samt Skogsförvaltaren Molinder, Dalarne,
JM 3 Myntgatan; Notarien Wimmermark, Wermland, J4
14 Stadssmedjegatan; Handlanden Westlund, Arboga, J4 17
Stadssmedjegatan; Agronomen Insulander, Södermanland,
Fabrikör Lindström samt Hrr Lundström och Wallin, Norr-
köping. Landtbrukaren Riitterskiäöld Sädarman!and Incnal.