SCHAMYL
såsom fåltKerre, sultan och profet.
Det är icke någon blott rå fanatism, som
lifvar de kaukasiska stammarne. Dessa bar-
barer hafva teologiska skolor, hvilka i ideer-
nas djerfhet och hårfin logik gränsa till det
underbara. Nationalkänsla, i förening med
religiös entusiasm, väcka hos det ensliga sin-
net ett mystiskt känslosvall. Redan förtret-
tio år tillbaka fans det sådana mystiker hos
lesghierna och tschetschenzerna. De islami-
tiska filosoferras och teologernas lärosatser
voro icke obekanta för de kaukasiska ule-
mas. Sufismer eller ekstasteorien, hvarige-
nom de arabissa visa påstodo sig kunna träda
i omedelbar förening med gudomen, hade in-
trängt i dessa krigiska trakter och bidragit
att underblåsa den patriotiska lågan. För-
sjunkna i dessa berusande svärmerier, hade
Daghestans ulemas bildat ett system, ett slags
ny religion, eller snarare en naturlig utveck-
ling af islam, en ny form af Muhameds lära,
i hvilken de båda gamla sekterna, Omars och
Alis, finna sin försoning, och hvilken nu ut-
gör grunden, hvarpå den af Schamyl bildade
staten hvilar.
Den förste, som i Kaukasien framställde den
islamitiska ekstasteorien, var Hadis Ismail,
hvilken år 1823 meddelat sina läror åt Mol-
lah-Muhamed, som i sin tur meddelat dem åt
Khasi-Mollah, Schamyls hjeltemodige före-
ångare, och dymedelst i hans händer anför-
trott Allahs flammande svärd. Enligt Hadis
Ismails lärosatser, hade koranens gamla ut-
tolkningar numera ingen gällande kraft; Khasi-
Mollah vore sjelf lagen och ordet ofvanifrån.
Han hade gemenskap med Gud, och de
trogna måste alltid vara beredda att offra
sitt lif för honom. Dessa troende och i syn-