ull. Af olja exporteras redan nu flera millioner skälpund om äret, ehuru araberna ännu icke lärt sig att vid oljans pressning ur oliverna använda ändamålsenliga metoder. Exporten af ull har ökats år efter är och uppgick 1853 till nära 10 millioner skålpund. Likaledes stiger utförseln af hudar. — Utom förenämnde naturens rikedomar har Algier många andra, bland hvilka nämnas skog r på ett område af tills sammans 2,400,000 tunnland. Vidare finnas der marmor, korallfiske, m. m. Sammanlagda beloppet af Algiers import uppgick 1853 till 72,788,000 francs och exporten till 30,782,000 francs. De märkligaste framstegen bestå dock uti infödingarnes eller arabernas påbörjade anslutning tlll ett mera arbetsamt, stadigt och nyttigt lefnadssätt. De förmögnare bland dem utbyta tälten mot fasta hus, slå sig på odling af tobak, bomull och spanmål samt finna sin stora fördel i att efterfölja de lärdomar som fransmännen gifva dem. Araberna lära häraf att det franska väldet, långt ifrån att förtrycka dem, lyfier dem till välständ och civilisation, och en sådan sakernas ställning blir mera betryggande för samma välde än stora truppmassor. Också har man i är sett, att en betydiig del af den algieriska hären kunnat utan fara skickas derifrån till Orienten. Inflyttningarne till Algier af fransmän och andra europcer ha emedlertid ännu icke varit betydliga, och landets europeiska befolkning lärer icke uppgå till mera än omkring 150,000. Ett bolag i Genåtve har, för anläggandet af en koloni utaf schweitzare, i April 1853 erhållit ett område af 40,000 tunnland i trakten af Selif. Af de tio byar, som denna koloni skall komma att omfatta, var en redan uppbyggd och befolkad och en annan under uppförande. Kolonister tillströmma till dessa anläggningar. Det är välockså troligt att så snart litet mera europeisk kultur hinner att rotfästa sig på den afrikanska marken, inflyttnin-. garne dit från Frankrike och andra häll: skola tilltaga i stor skala, samt Frankrike der för en kommande tid finna ett fält för fredliga eröfringar, som follt ersätta det för afstäendet från eröfringspolitiken i Europa. — Dykare. NewYork-Tribune ger följande veskrifning på de med Ericssons upptagande sysselsatta dykarne: Ofvan vattnet äro dessa, när de äro ikläddda sin rustning, de mest hjelplösa af dödliga. De äro klädda i en tjock och tung kautschudrägt, som är fylld med kulor till en vigt af 128 skälp. Hufvudet är omslutet af en stor koppa t, som hvilar mot deras axlar med glas fr gonen och munnen. Ett kautsehurör af or fots diameter är fåstadt vid spetsen af kopparhatten. Den andra ändan af detta sör står i sammanhang med en luftpump. Sedan hattens munöppning blifvit tillsluten, hvilket naturli sker före nedstigandet, sättes luftpumpen i ilitig i hatten intvingade lufteh tar sin väg genom drägten, derifrän den gär ut genom ärmarne och ett på bröstet anbragdt rör, som är skyddadt mot vattnets inträngande. När dykaren blifvit sålunda utstyrd för sin underhafsfärd, ligger han hjelplös utsträckt pi däcket. Vid hans kropp fästes ett täg, som leder genom ett block på råstängen, och han hissas som ett fastage öfver fartygets sida och nedsänkes i vattnet. Så snart han nedkommit på djupet, känner han ej mer den vidfästade tyngden, och börjar att kontrollera sina egna rörelser. Hans läge under vattnet utvisas tydligt af den häftiga rörelse hvari vattnet rakt öfver hans hufvud kommer, dä den inpumpade luften utsläppes) genom röret som leder till hans fängelse. Dykaren häller i ena handen en lina, hvarmed han ger sina tecken. En ryckning på denna lina är signalen atthan vill upphissas, två ryckningar, att luften skall minskas, och tre att den skall ökas. Arbetet, som dykakaren verkställer, kan ej pigä mer än helt kort stund, men förrättas med stor hastighet. — Polackar och Ungrare. Enligt Morning Chronicle, äro vid turkiska armekåren i Kars följande ungerska och polska stabsofficerare anställda: Po lackar: general Briansky (Schahan Pascha), general Belanianowsky (Oslan Pascha), öfverste Gotschiminski (Rufan Bey), öfverste Pachek (llderim Bey), major Jordan (Jordan Bey), major Vianuski (Mchemet Zefic), major Cheskorasky (Adaam Emir). Ungrare: general Guyon (Kurschid Pascha), general Kmetty (Ismail Paseha), major Scheidenberg (Rahir). — Hjelp derifrån minst Huset Leroy Chabrol i Pa börjat sin rörelse, fick för ett anonymt bref sig tillsärd: 115,000 franes i bankonoter. I den åtföljande skrifvelsen yttrades att h set, medan det var i sitt flor, blifvit prejadt på d 115,000 francs, och man begagnade sig af tillfället att återställa dem. — Suez. Af den jernbana, som engelsmännen bygga öfver detta näs, är redan en sträcka af 8! , svensk mil öppnad för trafiken. — Englands handelsflotta. Under förlidet år nybyggdes och reparerades i Förenade konungariket 635 seglande fartyg af trä om 146,380 tons, samt 10 af jern om 8576 tons; dessutom 36 ängfartyg af trä om 3305 tons och 117 af jern om 44,910 tons. I kolonierna och i utlandet byggdes för engelsk räkning 134 fartyg om tillsammans 57,116 tons. — Under loppet af året slopades 69 segelfariyg och 15 ingfartyg; 569 segelfartyg och 12 ångfartyg om tillsammans 120,714 tons gingo genom skeppsbrott förlorade. — Englands handel med Australien har le sednare ären vunnit en sä ofantlig tillvext, att dä värdet af de från Storbritanien och Irland 1851 till Australien utförde produkter och manufakturvaror ntgjorde 2,807,356 , uppgick samma värde 1852 till 4,222,205 och 1853 ända till 14,506,532 .