BLANDADE ÄMNEN. — Fru Petersen på Herrestad. I Malmö Snällpost är en artikel nyligen införd, hvars författare, under anmärkning, hurusom de mänga mörka taflor, hvilka nu idligen förekomma i tidningarne, vittna om tilltagande brottslighet, nöd och olycka, ledsagar läsaren till ett fridens hem, der den kristliga kärleken uppslagit sina tabernakel. Ur denna artikel läna vi följande uppgifter. Herrestad är en sätesgård, som ligger ungefär 8 mil från Jönköping och nära intill Wernamo samt hörer till Kårda församling. Den förträffliga egarinnan till detta ställe är den nu 75-åriga fru Petersen, af alla, som närmare känna henne, kallad mormodren. Hon och hennes man hitkommo, efter märkvärdiga öden, år 1814 till Sverge från deras hem vid Elbens stränder och köpte Herrestad, der de under hungersnöden samma år uträtlade mycket godt. Vid en ny hungersnöd år 1838, eller 4 år efter makens död, reste fru Petersen, som fann sin oförmåga ati ensam afhjel;a den stora nöden, omkring till grannarne och uppmanade till hjelp. Sålunda fick hon insamladt 2400 rår, för hvilka hon först köpte födoämnen och kläder samt sedan äfven ull, lin och garn, hvilket sednare hon lemnade de fattige till arbete, ty, sade: hon, den icke vill arbeta, han skall icke heller äta. Under 16 ärs förlopp har fru Petersen, vid hvars utvidgade arbetsinrättning fattiga qvinnor så väl å godset som i sju kringliggande socknar begära och fä. arbete, utdelat arbetslöner i penningar, böcker och födoämnen till det betydliga beloppet af 20,277 rår rgs. Några qvinnor i grannskapet äro hennes medhjelparinnor, men hon förestår det hels, förer räkenskaperne, undersöker de materialier som inlemnas, skrifver alla bref, äfvensom de årliga berättelserna, hvilka äro herrliga utgjutelser af hennes varma, körleksfulla hjerta, och egnade att väcka intresse för alla hennes kärleksverk. Sednaste årsberättelsen visar, att inom 5 af de ifrågavarande församlingarne tillverkats 6132 alnar väf. H. Maj:t Konunge låter årligen arbeta för 1500 rdr, H. Maj:t Droitningen och H. Maj:t Enkedrottningen hvardera för 300 rdr, och skänka det tillverkade till fattiga barn i Stockholm eller till den nyligen der inrättade diakonissinrättningen. Äfven från Tyskland incå boställningar. ie. Denna Frankrikes afrikanska besittning, hvars eröfring örjades 18:0 och slutades i December 1847 med Abd el-Kaders underkastelse, ehuru några trakter i Kabylien ännu icke äro full. komligt underlagda franska väldet, har, som man vet, kostat moderlandet ofantliga uppoffringar bäde i manskap cch penningar, och länge säg man icke någon annan vinst häraf än den militäriska öfning som frankrikes armeer erhölio på den afrikanska jorden, der äfven Frankrikes alla nyare generaler vunnit sin militrriska bildning. Under de sista ären har emellertid odlingen i Algier börjat göra stora och för framtiden mycket lofvande franisteg, så att man numera synes med säkerhet kunna beräkna att Frankrike skall bemta rika ersättningar för ullt hvad det uppoftrat på denna eröfring. Då fransmännen frin islams bekännare och på sätt och vis från sjelfva Porten eröfrat Algier, så eger det för närvarande sin stora märkvärdighet, att en betydlig del af de trupper, som Frankrike nu skickat till Orienten för at skydda Turkiet, äro tagna just från Algier, samt att franska styrelsen nu är på sä god fot med sjelfva Abd-el-Kader, att den söker öfvertala honom att uti kriget i Orienten gripa till vapen för samma ssk som de franska armeerna. Sä ha förhällandena äfven här förändrats. Och fullt ut lika betydelsefulla synas de fredliga reformer vara, som odlingen öppnat i Algier. Detta land, som änna för nägra få är tillbaka mäste, oaktadt dess egen jords naturliga fruktbarhet, hemta Bjanmäl från Frankrike, harredan gjort sådana framsteg i åkerbruk, att, enligt franska krigsministerns nyligen afgifna officiella berättelse om Algier under sistlidet är, det då kunnat till Frankrike exportera närmare 700,000 tuonor spanmil. Och detta är dock blott en ringa början. I synnerbet har produktion af tobak betydligen tillvext i Algicr, och Frankrike, hvarest bandeln med denna vara r ett monopol för skattkammaren, har förlidet år derifrån inköpt mer än 3,000,000 skålpund tobak.i Äfven silkesodlingen tilltager der betydigt och man har jemväl da bästa utsigter för prolucerande i stor skala af krapp, cochenille och bom— Åliier