Öfrerlåggningsåmnen vid det andra allmänna Prestsällskapsmötet uti bufrudstuden i Juni 1834. F 4. Då hvarje kyrka, som skall förtjena nann af christlig, fortfarande måste reformera sig, för att libehålla gemenskapen med Christi kyrka och i sin mån medverka dertll, att det må blifva ett fårahus och en herde, hvilka äro vår evangelisk-lIutherska kyrkas närmaste åligganden md afseende på en sådan fortgående reformation ? 2. Hvad har svenska kyrkan att lära af presbyterial-för fattningen ? 3. Uti hvad förhållande bör den verldsliga makten stå till kyrkan, för att ej störande inverka på det christliga lifvets utveckling ? 4. Är i vårt land en högre kyrklig förvaltningsmyndighet eller ett s. k. Ecclesiastik-Collegium af nöden? Äro Domkapitlen för närvarande så organiserade, de kunna anses rätt befordra kyrkligt lif, eller är en ndring i deras sammansättning af behofvet påkallad ? 5. Äro icke för kyrkans likformiga utveckling till lif och kraft allmänna kyrkomöten nödvändiga? Om så är, hura böra dessa möten sammansättas oeh ordnas, för att lämpligast motsvara sitt ändamål? 6. Bör handbok eller annan till offentlig gudstjenst hörande bok inom kyrkan antagas, innan den blifvit af vederbörligt kyrkomöte pröfvad och godkänd ? 7. Kan det nya Kyrkohandboks-förslaget anses hafva på ett tillfredsställande sätt löst de svårigheter, hvika föranledt detsamma? 8. Huru skall en sådan själavård kunna åstadkommas, att den verklgen fullgör hvad en inre mission åsyftar, så att ung och gammal må erhålla en efter hvars och ens bebof afpassad andelig vård ? 9. Huru skall den första nattvardsundervisningen ordns, för att rätt motsvara sitt ändamål? Hvarigenom åstadkomma, att, sedan den första nattvardsberedelsen är slutad, den behöfliga förkofran i christendomen icke uteblilver ? Der husförhör och kommunionförhör, genom godiyckliga förändringar i form, nära nog upphört, huru skall en sådan förkofran stå att vinna? 40. Huru bilda goda katecheter, och hvilka förändringar böra i allmänhet vidtagas med afseende på prestbildningen? AL Af hvilka brister lider befordringsväsendet inom kyrkan, och huru skola dessa i någon mån afhjelpas ? 42. Hvilka äro olägenheterna af närvarande valsätt vid presters tillsättande, och huru skola dessa förekommas? 43. Då den offentliga kyrkoplikten i sin närvarande form synes vara olämplig och ofta skadlig, buru bör denna del af kyrkotakten ordnas, för at motsvara sitt ändamål ? ja14. Huru skall sabbaten återställas i sn tillbörliga heigd ? 45. Om något särskildt sällskapsnöje eller s. k. tidsfördrif, t. ex. kortspel eller dylikt, både genom sin art är föga förenligt med en christens sinnelag och kall, och genom sin allmännelighet blifvit för tilldanandet af ett christligt umgänges lif hinderligt; hvilket är då prestens åliggande i detta hänseende enligt Guds ord och kyrkolagen? 46. Hvilken inverkan i christligt hänseende hafva de nu sedvanliga liktalen? 47. Är det förenligt med en offentlig religionslärares kall att vara medlem af hemliga ordnar och förbund? 48. Då skötandet af jordbruk och en mängd för embetet fremmande bestyr onekligen förverldsligar mången lärares sinne och borttager alltför mycken tid från hans egentliga kall; huru skall detta kunna afhjelpas? 49. Huru skola bibelförklaringar i och utom kyrkorna lagligen komma till stånd; och huru böra dessa ändamålsenligast verkställas ? 90. Huru skall den liturgiska delen af vår gudstjenst återfå sitt fulla värde? Månne det ej beror på presterne sjelfve att åt densamma göra tillbörlig helgd, och hvad hafva de särskildt att i sådant hänseende iakttaga? 21. Har i fråga om väckande och närande af andeligt lif inom församlingen det muntliga eller skriftliga framställn ngzssättet något afgjordt företräde? 29. Hvad bör göras för att vederbörligen upprätthålla sambandet emellan skolan och kyrkan i afseende på den offentliga gudstjensten, så att barnen bildas till varma christna och andaktsfulla sabbatsvänner? Är det lämpligt att särskilda barngudstjenster i skolorna hållas? 93. Huru tillämpas Kongl. förordningen den 29 Augvsti 4843 angående kyrkoråd inom församlingarne? Föredragas. i enlighet med författningen, inom kyrkorådet alla mål rande till religionens och sedernas vård, såsom: oordentligheter och oseder vid gudstjenst, försummelse af gudstjenst, uteblifvande från catechismi-förhör, ocnighet i äktenskap, olydnad mot föräldrar, vårdslösad barnauppfostran m. m? 94. Hvilken är lagens rätta mening med afseende på prests förbindelse att vid barns dop efterfråga föräldrars namn? Bör vid oäkta barns dop en så beskaffad barmhertighet emot föräldrar utöfvas, att barnet derigenom blifver utan både faders och moders vård? Har efter utfärdandet af Kongl. förordningen den 47 Oktober 1778 barnamordens antal blifvit förminskadt? He. Huru bör läraren gå till väga i afseende på bedömandet af olika andeliga författare, och hvilka hafva följderna varit af ens:diga och stränga omdömen i sådant hänseende? 96. Bör ej presterskapet söka medverka dertill, att kyrkorna genom anskaffade värmeanstalter uppeldas? Äfventyras ej mången gång under den kalla årstiden helsa och lif, och huru rimligen då fordra, att den p er nödställde fattige skall bevista den offentliga gudstjensten ? 97. Huru tillämpas och verkställas folkskolestadgans den 48 Juni 1842 40 8 4 och 2 mom. inom fäderneslandets olika församlingar ? 98. Är icke missionssakens befrämjande em så allmän christlig angelägenhet, att hvarje enskild försarmling bör i sin mån medverka dertill; och hvilket är kyrkobherdens åliggande i sådant fall? 29, Huruledes böra presterskapets sammanträdden inom de särskilda stiften ordnas, för att både presterskappet och åhörarne måtte genom dessa sammanträden värmass och hfvas till andelig verksamhet? Vore det nyttigt, att dessa stiftsmöten flyttades till olika städer inom stiftet under olika år ? 30. För att åstadkomma en rätt samverkan mellan andelig och verldslig myndighet, borde ej sammanträden hållas emellan presterskapet och de verldsliga myndigheterna såväl i städerna som på landet? 34. Då den s. k. separatismen — utträdandet från församlingens gemenskap, egna lärares u äljande m. m. — i flera hänseenden med skäl betraktas såsom ett ondt; hvilket är rätta sättet för dess motarbetande och hvilka medel böra emot densamma begagnas? 32. Är det för en sannskyldig kyrkans enhet nödigt, att enahanda kyrkliga bruk och ordning äfvensom samma lärooch andaktsböcker m. m. af samtliga kyrkans medlemmar begagnas? Måste nödvändigt genom flera eller färre afvikelser från allmänt gällande kyrkoordning den rätta andans enhet gå förlorad, eller medgifver friheten i Christo en större skiljaktighet i yttre ting? 53. FEnär det är menniskoandens oeftergifiga rätt och behof att få höra, läsa och betrakta Guds ord, och då derförutan ingen sann och varaktig förbättring af det allmänna eller enskilda lefvernet blifver möjlig, huru skall läraren gå till väga för att i möjligaste måtto befordra den husliga andakten och för alla stånd och åldrar göra den kär? 34. Böra sammankomster för Guds ords betraktande an ses olofliga eller obehöfliga, och under hvilka förhållanden kan lekmäns deltagande i ordets utläggning betaktas såsom mindre önskvärd ? 335 Huru förhindra, att det allmänneliga iattvardsbegåendet länder till förderf och icke till upp tvlse? Låter det sig göra utan en allvarligare kyrkotukts inbrande ? 36. Hvad kan och bör under närvarande örhållanden göras för vinnande af en förbättrad kyrkotukt ? 37. Behandlas christendomsundervisningen i skolan alltid på ändamålsenligt sätt, och hvad bör göras för att åt detta läroämne gifva tillbörlig vigt ? 38. Då den första christendomsundervisnngen är så ytterst maktpåliggande, hura bör den allmänna läroboken i detta ämne vara inrättad, för alt icke vara, hvad den nu är, svårläst och betungande för minnet, utan mera egnad att bibringa en lifgifvande kunskap och utveckla christligt sinnelag? 59. Får den katechetiska undervisningen i allmänhet tillbörligt afseende? 40. Sedan, enligt den sorgligaste erfarenhet, bränvinsmissbruket blifvit en af de hufvudsakligaste anledningarne till menniskors andeliga och lekamliga förderf och i vårt land utbredt stora olyckor, så att den mest djuriska förnedring och brott af alla slag framgå vid sidan af sjukdomar, galenskap, sjellmord och sådant mer; hvilka åtgärder anser sig ne Å dt K