STOCKHOLM, den 27 Maj.
. .
Utrikes Korrespondens-artikel
(Från Aftonbladets korrespondent.)
Köpenhamn den 22 Maj 1834.
Kriget rycker oss beständigt allt närmar
och tar efterhand all uppmärksamhet i an
språk, så att våra inre förhållanden, hur all
varliga de än äro, för ögonblicket träda lite
i bakgrunden. I detta ögonblick berättas så
lunda på telegrafisk väg från Danzig, hvar
öfver engelska flottan har sin post, och hvar
ifrån man således har att vänta sina under
rättelser, att Gustafsvärn är förstördt och 15((
man ryssar tillfångatagna. Denna underrät
telse skall här naturligtvis väcka stor glädje
der sinnesstämningen, trots de utländska tid.
- Ningarnas lögnaktiga berättelser om våra för.
hållanden, hvad folket beträffar, är i hög grad
antirysk; men att ni icke ser oss jubla öfvel
dylika segerbudskap, kommer deraf, att för-
hoppningarna äro spända så högt att man ej
vill gifva sig tillfreds med mindre än Kron-
stadts eröfring, ty derpå tror man fullt och
fast, trots den sangvinism som ligger till grund
för dylika förhoppningar. — Under dessa i
högsta grad krigiska utsigter framtränger sig
frågan om bevarandet af vår neutralitet med
allt större och större styrka och debatteras
ifrigt ej blott af politiska kannstöpare, utan
äfven af allvarsamma statsmän. Man är här
ingalunda krigiskt stämd och önskar ingen-
ting helldre än att kunna hålla sig ute ur el-
den. Ryssland är icke — som för er — dan-
skarnas arffiende, — deras ligger mot söder
— 3 ja hos kälkborgarna gå till och medjönnu
några underliga sägner om den ryska kejsa-
rens ädelmod (på grund af czarens önskan
att preussarne skulle utrymma Jutlandi; hvar-
-till kommer att resurserna väl icke är uttöm-
day men dock något medtagna i följl af det
öfverståndna treåriga kriget; men hval som i
första rummet ger utslaget i fråga om beva-
randet af våra fredliga sympatier, är traditio-
nen om Danmarks lyckligaste år under dess
neutralitet i slutet af förlidet sekel, då han-
deln och sjöfarten florerade, och välståndet i
landet förökades i en otrolig grad. Det ges
dock många som mena, att vårt deltagande i
kriget, som måste bli långvarigt, om det skall
kunna leda till något ordentligt resultat, är
oundvikligt, och att man lika gerna kan springa
som krypa i det,, genom att straxt afsluta en
of- och defensivallians med vestmakterna. Här-
emot anför man, som det synes mig med
rätta, att möjligheten att bibehålla vår neu-
tralitet dock alltid finnes för handen, och att
man icke hufvudstupa bör kasta sig i Mael-
strömmen genom att straxt taga parti, så myc-
ket mera som Preussen, genom en sannolik
allians med Ryssland, i sådant fall skall vara
oss en farlig granne, och man hänvisar slut-
ligen till den ringa grad af nytta som vest-
makterna skulle hafva af vår delaktighet i kri-
get. Danmark har nemligen en ringa flotta
att ställa till sina allierades hjelp, och blott
yterst få landttrupper att uppställa, om ej
sydgränsen skall helt och hållet blottas, så att
man verkligen har svårt att fatta rimligheter
i de på den sednaste tiden uppdykande ryk-
tena om det allvarsamma språk, som engel-
ska noter skulle föra rörande vår ställning. .
Sverges hållning i den närmaste framtiden
skall emellertid i hög grad styrka freds- el-
ler krigspartiet, allt efter den ställning det
intar vis å vis händelserna, och man motser
derföre med spänd väntan underrättelser deri
från i denna punkt. Med hänseende till Ryss-
land har Sverge ett öppet sår — Finland, som
knappast kan läkas med den nyktra neutralite-
tens tillhjelp, och man finner derföre naturligt att
stämningen der är på helt annat sätt antirysk 1
än här, liksom sjelva landet, på grumd af
sitt läge, torde ur strategisk synpuukt. var
långt vigtigare än Danmark. Det är föjljakt-
ligen derifrån eom anstöten till Danmarks ak
tiva medverkan i kriget skall komma.
Fins det något sannt i d-t utbredda ryktet
att energiska noter ankommit från England,,
är det för öfrigt ganska naturligt, att dessal.
sätta ministeren, som är delad mellan ryske
och tyska sympatier, i en något obehaglig ställ-
ning; ty när dess enda stödjepunk, utlendet
är tagen ifrån den, kan ett menskligt öga ej
litt uppdaga hvad den har att stödja sig till;
landet sjelft är det sannerligen icke. At: mi-ls
nistrarne icke sitta så fast i sadeln som detla
ser ut på afstånd, är dock säkert; derom ger v
regeringspressen ett dagligt intyg, i det dens
rasar mer än vanligt. Härtill bidrager också la
föröfrigt konstitutionsdagens annalkande, ty
denna dag är de höga herrarne som en brand d
i näsan och deras legosvenner beteckna fi-)f
randet af denna dag, som synes vara den lo-
jalaste sak i verlden, nära nog som en full-9
komligt separatistisk och upprorisk handling.ö
Rysstidningen Köpenhamnsposten,, som atjt
grefve Moltke utdelas gratis till embetsmän-
nen i Slesvig och sålunda kan antagas vara
ministerens skötebarn, predikar dagligen med lut
den största fräckhet — en oktroy, och detlre
kan således anses utom allt tvifvel, att tt
ministeren, eller åtminstone dess inflytelse- 1
rikaste medlem, C. Moltke, umgås med denna le
högförrädiska plan. Men man tviflar dock på. un:
att ministeren i sin helhet skall hafva modkr
ill en dylik halsbrytande åtgärd, till och med
om planen icke skulle möta det mest bestämda
notstånd hos konungen personligen och der-!fo
ör måste stå i samband med aristokratiens ve
äraste tanke — en hofrevolution. Emeller-!at
id är det godt att vara beredd på hvarje even- rd
ualitet, och den stundande 5 Juni skall der- rd
öre användas att organisera hela nationen gi
ill ett oppositionsparti. 1 detta ändamål för- 4
,eredas fester till denna dag öfver hela lan- 12
l
EA AA EAT I OR RREE Eee I -