178, godkänd; S. Johnsson, 175, godkänd; A. Olsson: 180, berömlig; O. B. Sundberg, 178, godkänd; A. Stenström, 157, godkänd. Det Lör nämnas, att stiftaren af denna undervisvingsanstalt är pastor H. Bruhn, skollärare i Fiskeväckskil. Den dervid anställde läraren heter J. F. )Isson, f. d. underofficerskorporal vid flottan, och hvilcen vid Götheborgs navigationsskola undergått sjökaptensexamen af 1:sta klassen med betyget vutmärktn. Vi upprepa vår önskan, att dylika skolor måtte upp-; rättas på flera ställen af vår kust. — Se här bland annat ett värdigt föremäl för en landshöfdings om-1 sorger ! — Den i går af härvarande rådhusrätt sakfällde ansvarige utgifvaren af tidningen Fäderneslandet,, skomakaren C. M. Åberg, har iklädt sig ansvaret för berörde tidning enligt följande den 15 November 1853, vid ansökning om anmälningsbevis för tidningens utgifvande, i justitie-statsexpeditionen företeddal handling: Mina tillståndsbref att utgifva tidningarne Fäder-1neslandet, Bondeståndets Riksdagstidniog och Hur står det till?, alla i Stockholm, öfverlätas och försäljas till doktor N. R. Munck af Rosenschöld för sex riksdaler banko, hvilka jag nu bekommit, och ;stär jag fortfarande författareansvar. Gluckstorp af Ottarps socken den tionde November 1853. . C. M. Aberg. Säsom vittnen: Skomakare. J. J. Ohlsson. Otto Jägerhorn.v På grund af sin ansvarighet för förstnämnda tidning har nu Åberg blifvit dömd att mista äran och böta tillsammans 866 rdr 32 sk. bko, eller att, vid bristande tillgång till dessa böter, undergå dels 23 dagars fängelse vid vatten och bröd, och dels 24 månaders fängelse å fästning. — I den officiella tidningen för i går afton läses, under titel af Reklamation, en af G. A. Luthman, f. d. major i kongl. Svea artilleriregemente, insänd uppsats i anledning af en i Aftonbladet för den I Maj, under rubriken Blandade Ämnen, utur Östgötha Correspondenten införd kort artikel, kallad: Waxholms fästning och ryska örlogsångaren Herkules, hvari hr major Luthman upplyser om åtskilliga oriktigheter i Östgötha Correspondentens af Aftonbladet reproducerade uppsats, nemligen att händelsen egde rum, ej 1836 eller 1837, utan 1833; att kommendanten Pancheen var ,öfverste i artilleriet,, oaktadt han här endast blifvit titulerad major,; att artilleribefälhafvaren icke var löjtnant Schneidau, vid hvars namn äfven ett von anmärktes vara förbigånget, utan hr major Luthman sjelf; att Schneidau ej sjelf riktade kanonen, utan styckjunkaren Enbom; att sigtningen justerades af Schneidau och blef af mig (hr major Luthman) befunnen riktig; samt att Schneidau ej infördes till konungen, utan endast till Brahe. Redaktionen af den officiella tidningen har vid införandet häraf tillåtit sig den mindre sanningsenliga uppgiften att Aftonbladet vägrat utrymme åt den insända artikeln. Utgifvaren af Aftonbladet erbjöd hr major Luthman tillräckligt utrymme i bladet att rätta de förekomna oegentligheterna, men fästade hans uppmärksambet på att åtskilliga oratoriska prydnader, citationer af latinska verser, personliga hänsyftningar på författaren i Östgötha Correspondenten, ej syntes nödiga eller ens passande i en enkel upplysning om sakförhållanden, samt på den omständigheten att reklamationen, i stället att i korthet uppgifva misstagen, utbredde sig till en längd af väl fyra gånger den tadlade artikeln, en vidlyftighet hvarför bladet för närvarande ej egde utrymme. Utgifvaren af AB. erinrade äfvenledes, det han tyckte grannlagenheten fordra att i första rummet erbjuda detta beriktigande åt redaktionen af den tidning, hvari den öfverklagade artikeln först förekom, och hvarur Aftonbladet sedan ville upptaga det; men då hr major Luthman tillkännagaf att han ej ville hafva något att skaffa med utgifvaren af Östgötha Correspondenten, samt att han ville ha sin artikel in i Aftonbladet just så som den var skrifven, utan att ett jota utlemnades, så ansåg sig red. af Aftonbladet ej förpligtad att efterkomma en sådan fordran, utan trodde sig göra nog att, då artikeln blifvit synlig på annat håll, upplysa om dess innehåll i sak, utan att besvära läsaren med det hela af en framställning, hvars färg och hållning i vissa delar, då det var fråga om att framlägga historiska händelser, syntes red. nog litet på sitt ställe. Redaktionen af Aftonbladet har aldrig vägrat plats för reklamationer i sak, men har stundom funnit nödigt undanbedja sig vissa broderier och hors doeuvres, hvarmed somliga författare hafva för sed att utstoffera sina s.k. beriktiganden.