artikel i Wienerzeitungs talas ännu om freds-
förhoppnivgar, men den nya rekrytutskrifnin-
gen betecknas närmast såsom afseende pati
åt Österrikes vidare bemödanden för freder
gifva det behörig: eftertrycketov. Det är nu-l.
mera intet tvifvel om att det är Ryssland
som dessa storartade rustningar gälla.
ITALIEN.
Från Rom erfar man nu resultatet af rätte-
gången mot de personer, som varit ställda
under tilltal för att hafva föröfvat eller varit
delaktige uti mordet på grefve Rossi är 1848.
Antalet af de tillstädesvarande anklagade ut-,;
gjorde sexton, af hvilka två blifvit dömda tilll;
döden, tre till galererna på lifstid, två till
tjugu års fängelse i bojor, tre till samma
straff i femton år. Af de öfriga anklagade, K
som icke i denna sak blifvit fällda, qvarhållas
dock de flesta i fängelse, dels emedan d:
I hafva att utstå dem förut ådömda straff, dels
emedan de hafva att stå till rätta för andra
anklagelser. Innan domen vinner laga kraft
skulle den underställas appellationsdomstolen,
der målet var utsatt att företagas den 12 i
denna månad.
Om ställningar och förhållanden i Neapel
I finner man följande skildring i ett bref från.
Turin till Independance Belge:
Ni erinrar er utan tvifvel att baron Brenier up-
pehöll sig mycket länge i Neapel. Nan har gjort
allehanda kommentarier öfver denna skickliga diplo-
mats vistande i Italien; men hvad jag är i tillfälle
att meddela er som ett bestämdt faktum är, att ba
ron Brenier gaf Hans Sicilianska majestät de visaste
räd i rättvisans och mensklighetens sjfte.
Den neapolitanska styrelsen väntade blott på M.
Breniers afresa för att ge sitt svar, och detta svar
har vart en ytterligare skärpning af Poerios och hans
lyekskamraters straff. Alla de poltiska fångarna
som hållas fängslade på galererna i Montefusco, hal.
blifvit inspärrade i underjordiska fängelsehålor. Denl;
olycklige Poerios helsa, som redan förut var under-
zräfd af längvariga hdanden, har deraf betydligt för
sämrats; hans lemmar svullnade och läkaren förkla
rade att en dags längre vistande i denna håla skulle
ofelbart döda fången. I följd af denna förklaring.
ha Paerio och de andra offren blifvit äterförda till
sitt gamla fängelse, men äro ännu alltid belagda med
kedjor. På franska diplomatiens i menskl:ghetens
namn gjorda föreställningar svarar man blott med ett
skärpande af straffet!
Följande är ett annat helt färskt exempel af samma
slag. Baron Maziotti, en rik godsegare i provinsen
Salerno, som haft den hedern att representera sina
medborgare i 1848 ärs parlament, nödgades att söka
in säkerhet i flykten och lefde sedan 1849 med sin
familj i Nizza. 1850 sequestrerades hans egendemar.
Å Slutligen skickade han sin hustru, ätföljd af sin 10
åriga son, till Neapel för att lyfta en fordran på nä-
sra tusen francs. För att slippa nödgas utbetalal(t
summan, angaf gäldenären baronessan för polisen som
I en revolutionär agent, som till Neapel medfört mura-
Jistiska proklamationer.
Man utfärdade genast en arresteringsorder mot den:
stackars qvinnan. Lyckligtvis fick hon tid att komma i
indan innan gensdarmerna hunno intränga i hennes
bostad. Efter en husvisitatiopn, som ej ledde till nä-l:
I son upptäckt, arresterade man hennes begge mågar, lc
varefter poliskommissarien frågade den tioåriga gos
ilsen, om han visste hvar hans mor var gömd. bVetl.
stackars barnet svarade att han ej visste det minsta l:
lerom; på smeknisvgar och hotelser gaf han ihärdigt.
samma svar. Oaktadt hans späda ålder arresterade (ll
nan då äfven honom, och i det ögonblick jag skrif-
ser detta är han ännu i fängelse.
GREKLAND.
Äfven från grekiska källor härflytande un-
lerrättelser medgifva nu att insurgenterna ge-
nom det sista nederlaget vid Peta blifvit full-
komligt förströdda. I en skrifvelse från Athen
af den 5 Maj uppgifves emellertid att man
iter börjar något repa mod efter den första
rörskräckelsen, och man tröstar sig med att
2n och annan bland anförarne med några man
undkommit till bergen och der tagit några
pass i besittning.
Kamrarnes ajournering till November hade
i Athen väckt mycken öfverraskning. At-
gärden tillskrifves regeringens fruktan att
senaten, som redan vid afvisandet af det tur-
kiska ultimatum blott med ringa majoritet
billigat regeringens förfarande, skulle rent af
gifva regeringen ett misstroendevotum i afse-
ende på fortsättandet af dess revolutionspo-
litik.
De grekiska barker, som öfverfört de i in-
surrektionen deltagande friskarorna och se-
dermera försett dem med ammunition, hafva
till största delen blifvit skjutna i sank af fran-
ska ångfartyget Hero.
En mängd sjöröfverier omtalas från de gre-
kiska farvattnen, och flera fartyg namngifvas,
som dels blifvit anträffade utplundrade, dels
varit i strid med sjöröfvarefartyg, dels blifvit
af dem jagade. Flera nationers örlogsmän
kryssa emellertid längs kusterna för att söka
afstyra ofoget.
Från Malta berättas under den 10 Maj, att
dit ankommit två af en engelsk fregatt upp-
bringade grekiska fartyg, som haft ombord
vapen, ammunition och proklamationer ställda
till Hellenerna, och hvilka man funnit vara
tltryckta i S:t Petersburg.
TURKIET.
afl Underrättelserna gå till den 4 Maj. Hufvud-
styrkan af de engelsk-franska hjelptrupperna,
utgörande 50,000 man, qvarstod ännu i och
omkring Konstantinopel samt vid Bosphoren.
Ingeniörofficerare hade emellertid afgått till
Adrianopel för att träffa förberedelser till upp-
rättande af ett läger derstädes, hvaraf man
slöt att expeditionsarmåen skulle komma att
dit framrycka.
-
ets
ds
1
Lu Inom den europeiska diplomatien siges för
tl närvarande vara å bane det ganska vigtiga
ä-
förslaget om gräfning af en kanal från Ras-
Nålsowa till Kustendsche, hvarigenom skeppsfar-
Hlten på Donau skulle kunna göras fullkomligt
kal oberoende af ryssarne och dessa följaktligen
ej kunna vidare trakassera densamma genom
att hafva Sulina-mynnningen i sitt våld.
. Den 4 Maj ödelades af en eldsvåda i Kon-
ly- stantinopel 300 hus. Prins Napoleon och de
KSå franska officerarne äfvensom manskapet på
lan ångkorvetten Roland biträdde vid släcknin
att l ningen, dervid de fingo sina kläder uppbrända
ing Wiener Lloyd, tror sig kunna försäkra, at
orsaken hvarför Montenegrinerna ej fortsat
Or8Å sina fiendt!ligheter mot turkarne, är uteslu
dS- tande den fasta och inponerande hållning son
dra I Österrike intagit. En annan version åter är
be- latt fiendtligheternas inställande varit följde
M-laf en befallning från Petersburgerhofvet, sor
20-lville betaga Österrike all förevändning a
NI blanda sig i saken.
ti-
Krigsteatern vid Denau.
a a Allar taäarlkioska eida