fö — 5553 een — Hvad skall jag göra? — sade den unga flicka för sig sjelf, då hon blifvit ensam på den hilla kam mare, man anvisat henne. — Är det icke min pligt a upplysa denna moder om det bedrägeri, man begå emot henne? O! bjuder mig icke tacksamheten att yYPP allt, och att återföra Cornelia i hennes mors armar Kunde jag väl bättre återgälda en ringa del af de skuld, hvari jag står till denna ädla fru, som älskat mi som en dotter!... Men min ed... o ve! Jag måste s henne, tala vid henne, dagligen omgifva henne, utan at få sjunka till hennes bröst och säga henne allt... Så slets den unga flickan mellan sitt hjertas längta och det hon ansåg för sin pligt... En djup melankol intog henne, och sorgens moln beskuggade hennes panna Under de första dagarne, som hon vistades på dett: ställe, undvek hon sorgfälligt att blifva ensam med fn Loos, ty bon fruktade att hon i ett obevakadt ögonblic skulle förråda den hemlighet som tryckte henne. All den outsägliga tacksamhet, all den kärlek, hvara hennes bjerta öfversvallade, slösade hon på barnet som blifvit anförtrodt åt hennes vård. Med förvåning iakttog Mathilda den unga flickans uppförande. Cecilias milda. äilskliga väsende hade snart tillvunnit henne den ädla fruns tillgifvenhet, ehuru denna visserligen icke anade, stt hon hade äldre anspråk på den unga tjenstflickans vördnad och tacksamhet. På detta sätt försvunno några veckor, och major Loos tervände slutligen från en resa som han företagit till Leipzig, dit han blifvit kallad i och för uppgörandet af några enskilda angelägenheter. Med utbredda armar sprang Mathilda sin man till mötes. Efter de första helsningarne frågade majoren: — Hvem är den unga flickan, som jag mötte i alln, ledande vår lilla Axel vid handen? Jag kan icke påminna mig, att jag sett henne hör förr. Är det en ny lomestik? — Ja, — svarade hans fru, — det är en fattig aderoch moderlös flicka från Sverge, som sökte tjenst; ch som hennes utseende och skick på det högta behagade mig, så antog jag henne till Axels vårdainna. Jag hoppas du icke har något deremot.