sats å 8 tums sparrar. Vid anställd votering mellan denna tullsats och ett obetingadt bifall till utskottets förslag, segrade detta sednare med 36 röster mot 16. Hvad utskottet föreslagit i afseende på Timmer, Bandstakar, Bräder och Plankor sågade af ek och ask, Enträd och Enstäfver, Gevärstocksämnen, Handspaksämnen, Läckter samt Laggoch Botten-stäfver, biföllos. : Sedan med denna ariikel de framställda förslagen i afseende på utförselstariffen blifvit genomgängna, öfvergick ständet till föredragning af utskottets förslag till tulltaxa, dermed fortskreds till och med artikeln Guld. Vid föredragningen af artikeln Beck hade emellertid äfven Tjära kommit till tals, samt blifvit särskildt utryckt och föredragen. På denna vara borttog ståndet all införselstull och öfverflyttade den bland tullfria artiklar, sedan hr Schwan fästat uppmärksamheten derpå, att under närvarande krigsoroligheter, som hindra finnarne att sjelfve exportera sin tjära, denna vara kunde komma att gå transito öfver Sverge, dit den under höst och vår lätt kunde öfverföras om inga hinder derför genom tullsatser 1ades, och en betydande handelsvinst sålunda kunna beredas landet, hvars egen tjärutillverkning alldeles icke kan lida af nägon konkurrens, då vi årligen exportera circa 75,000 tunnor. På yrkande af hr Asker nedsattes tullen å Fosfor till 4 sk. och tullvärdet å samma vara till 1 rdr 16 sk. Några andra anmärkningar å nu föredragna del af taxan gjordes ej. : Bondeståndet. Plenum den 13 Maj f. m. Petter Mårtensson hade föreslagit att bondeständet skulle inbjuda de öfriga stånden att förena sig med bondeståndet om att afslå de friheter, sam af utskottet voro tillstyrkta för judarna. Sahlström uppträdde först deremot och ville icke söka förmå de stånd som i saken varit toleranta att blifva intoleranta. Nils Larsson, Hultman, Dahlgren, Jöns Erik Ersson från Örebro län och Nyqvist instämde. Petter Jönsson, örre talm. Nils Persson, Bengt Gudmundsson, Petter Claesson och Nils Nilsson från Wermland voro der emot för inbjudningen, under det Ola Månsson och Anders Persson från Örebro län talade emot densamma. Ola Mänsson ansåg det vara tillräckligt attlåta bero vid det en gång fattade beslutet; en inbjudning skulle kanske eljest gifva någon tidning anledniog att nedsätta bondeståndet i allmänna omdömet — och Anders Persson tyckte att inbjudningar borde sparas till vigtigare frågor, eljest skulle de förlora sitt värde. Petter Mårtensson hade funnit, att man gerna ville införa utländska artiklar att rotfästa sig här i landet och som en sådan ansåg han äfven judarne, och gjorde en utflygt till tullfrågan, hvilket talmannen likväl förklarade ej höra till saken. Han ville ej läta någon tidning inverka på sig. Ola Månsson förklarade ocksä att han icke övade tidningarnes ärender, utan fattar sitt beslut oberoende af deras bearbetningar; men man har nyligen sett ständet sä lömskt angripet i en artikel i Svenska Tidningen, att det kunde vara skäl att begära åtal derför, om ej ständets värdighet vore Pättre bevarad genom att sätta sig öfver det lömska angreppet, och om man nu skulle besluta en inbjudning i judefrågan, såsom Petter Märtensson ville; så skulle kanske ståndet äter bli öfverhopadt med smädelser. Det vore bäst att låta ständets beslut i i saken gälla för hvad det kan utan inbjudning, men skulle en sädan ske, så yrkade Ola Månsson att diskussionsprotokollet skulle åtfölja. Emellertid förklarades diskussionen slutad och Petter Mårtenssons förslag bifölls. När nu talmannen skulle framställa proposition på bifall till Ola Månssons begäran om diskussionsprotokollets expedierande jemte inbjudningen, begärde Petter Mårtensson denna fråga på bordet. De som voro för inbjudningen ville nemligen icke ha diskussionsprotokollet med till medstånden på samma gång, utan önskade att inbjudningen skulle redan i dag afsändas, då disskussions protokollet sedermera kunde komma efter när lägligt blefve. Detta föranledde en lång tvist, hvarunder Anders Persson först reserverade sig emot beslutet om inbjudningen och dervid åberopade alla under diskussionen för afslagsmeningen hafde yttranden, hvilka han yrkade måtte i reservationen få åtfölja sjelfva nbjndningen, men hvarifrån han likväl sedermera afstod. Saken slutades dermed, att Petter Mårtensson afstod från begäran om bordläggning och sär skildt beslut fattades att medstånden skulle underrättas att bondeståndet jemte inbjudning i saken ville ill dem afskicka utdrag af sitt protokoll öfver den i frågan förefallna diskussion. Ekonomiutskottets betänkande n:o 81, som tillstyrker ständerna att hos K.j M:t göra framställning . om undersökning i fråga om Fahlu stads skjutsskyllighet föranledde likaledes en lång debatt, under vilken Ola Mänsson, Lekberg, David Andersson, Måns Månsson och Petter Jönsson talade för afslag, ch Nils Larsson, Wassmuth samt Bergström, Erik örsson, och Anders Ersson frän Dalarne jemte Carl ärsson för bifall. Oaktadt så val de tre represenanterna från Dalarne som Nils Larsson och Carl Brsson med mycken värma i flera anföranden talade ör bifall, segrade dock afslagsmenningen vid votesing med 32 mot 28. nt Ekonomiutskottets betänkande nr 84 afslogs, på yrande af Ola Mänsson och förre talmannen Nils Persson; deremot biföllos utan diskussion samma utskotts bet. nr 86, statsutskottets utl. nr 91, bevillningsutskottets betänkanden n:is 12 och 13 samt lagutskotets betänkanden n:is 27 och 28. Bevillningsutskottets bet. nr II rönte deremot det ide, att gillas till sin första punkt och afsläs till sin redje, under det ståndet lät bero vid den andra. — Om införande i tidningen Aftonbladet af redanstående anhålles ödmjukligen: Med anledning af en i Tidning för Fahlu Län och Stad till undertecknad ställd uppmaning att rätta stt begånget misstag vid min, i Aftonbladet JM4 92, nförda artikel, får jag härmedelst göra den erinran, utt i stället för uttrycken: nu oupphörligt talar om kandal, rätteligen bordt stä: nu talar om skamn, wilket ord rörande jernvägsundersökningen återfinnes . Fablu Tidning Mm 14 för d. ä. Stockholm d. 8 Maj 1854. A. F. Boman. Riksdagsfullmäktig. RÅTTEGÅNGSoca POLISSAKER Återigen en onaturlig moder. Sedan poliskommissarien S. Tinggren inlemnat fölande rapport, jemte dervid bifogade läkarebetyg, var