Bondeståndet.
Plenum den 9 Maj e. m.
Bevillningsutskottets förslag i fråga om projekterade
förändringar i tulltaxan bifölls från och med artikeln
stågvirke, til och ned Vismut, utom i afseende på
vin. Utskottets förslag att införselstullen å vin må
bibehållas obrändrad äterremitterades på yrkande af
Lars Magnw Knutsson, som väckt motion att vintullen
måtte höjas i män af beskattningen på bränvinet, då
dels flere m2d honom instämde, dels Petter Jönsson,
v. talman Svartling och flere talade för återremisser.
Vid artikeln ull uppträdde förre talman Nils Persson
mot utskottetts förslag. Hans åsigt var att det visst
kunde medfööra svärigheter för tjenstemännen att be-
dömma om ssammanblandad ull hörde hufvudsakligen
till gröfre elller finare slaget, men omöjligt borde det
åtminstone iccke vara att skilja fin ull från grof. Det
vore emellertid orimligt att fin ull, som produceras
vid schäferier, som blifvit anlagda med stor kostnad
och behöfva skyddstull, skall få införas för samma
låga tull som den grofva ullen, helst sådant blott vore
en lättnad för de förmögnare klasserna, som förbruka
de fina ylleväfnaderna, under det den grofva ullen,
som mest föjrbrukas af de ringare klasserna, skulle
fortfarande lbära den gamla tullen. Han föreslog 4
sk. för fin vull. Atskillige instämde med förre tal-
mannen. MNMyqvist erinrade att de finare racefår som
införskrifvitss småningom försämrats, sä att för schaäfe-
riernas beståånd och fårafvelns fortfarande förbättring
alltjemt nya racedjur mäste införskrifvas, om man ej
vill låta de färädlade hjordarne äter förfalla. Sådant
synes bevittna, att den finare ullproduktionen ej är
för vårt land en naturlig näring, hvarföre det icke
heller är värdt att försöka hålla den uppe genom höga
tullar, helst när, som här, oreda uppstår och svårighet
förefinnes att bedömma om varan hör under högre
eller lägre tullsats. -
Anders Persson från Örebro län utvecklade utskot-
tets skäl i fråga om svärigheten att bedöma till hvil-
ken tullsats varan vore hänförlig, och hvilket också
förmodligen vållat, att en stor mängd ull, som bordt
erlägga 6 sk. i tull, inkommit säsom grof för 2 sk.
Detta talade för införande af lika hög tull för alla
slag. Då man dessutom nu afser att borttaga för-
budet för imförsel af kläde och åsätta det färdiga fa-
brikatet lärmplig införseltull, så borde klädesfabrikan-
terna anses; hafva skäl för sitt anspråk, att tullen ä
räämnet nedsättes. Nils Nilsson från Wermland de-
lade förre talmannens åsigter och erinrade att om
också en deel af den ull, som borde förtullas med 6
sk., inkommer för 2 sk., så har staten derpå icke
förlorat me:ra än den skulle göra om utskottets förslag
bifölls. Deremot skulle den förlora än ytterligare
27,000 rår. om all den fina ullen finge inkomma för
2 sk. tull. Erik Ersson från Dalarne instämde. Pet-
ter Classon, Rudberg och Petter Jönsson voro af
samma mening som Nils Perssm. Vice talmannen
Svartling fruktade att förbudet för klädesinförseln blir
upphäfdt och med anledning deraf förordar han bifall.
Petter Måtensson, Anders Persson från Östergöth-
land, Sanlberg och Carl Olsson instämde. Bengt
Gudmundsson uppgaf sig hafva erfarenhet, att ull-af-
kastningen småningom blir sämre vid de schäferier,
som grundlagts med beräkning på race-förädling ge:
nom utländska djur. Emellertid önskade han gerns
nägot högre skydd än hvad utskottet föreslagit för de
uyrbara anläggningarne, och då han var för en enda