att den hår åberopade skyddstull af 25 :procent bloi
existerade på papperet, men i verkligheten icke ut
gjorde mer än 3 procent af varuvärdet. Tal. trodd
t vara vida bättre att hafva en bestämd tull lik:
för alla, och att man vid tullagstiftning borde und
vika nägra kryphål. Den häröfver af hr Printzen.
sköld begärda votering utföll med 53 röster för ut
skottets förslag, mot 35 för antagande. Kongl. Maj:ts
proposition. Tullen ä rör, sadelmakararbeten och
salmiak, bifölls. Salpeter: Den utaf utkottet före-
slagna tull af I rdr pr lispund, höjdes tll 2 rår, på
yrkande af hr Bildt, med hvilken flera edamöter sig
förenade. Pletmmr slöts kl. 2, 11.
Presteståndet.
Plenum d. 8 Maj, kl. 6 e. tm.
(Fortsättning af Tullbetänkandet.)
Artiklarne Speglar och Lampetter åsattes den a
tskottet föreslagna införseltullen, 8 sk. jpr skälpund
artikeln Stearin gjordes en nedsättnimg frän der
af utskottet föreslagna tullsatsen 5 sk. pr skålpunc
till 4 sk. Denna nedsättning skedde sässom följd a
ståndets beslut om nedsättande från 9 (till 4 sk. p
skälpund af införseltullen ä stearinljus. DDe föreslagna
tullsatserna ä Strumpor, Strumpstickor, Strängar, Stål,
Stålarbeten, Sägblad och Säpa fastställde:s. Artikeln
Talg gaf anledning till någon diskussion, hvarvid pro-
sten Melen yrkade, att då tullen å stearim och stearin-
ljus blifvit nedsatt, äfven tullen ä talg borde nedsät-
tas, och föreslog talaren 16 sk. pr lispumd, i fall en
nedsättning, som han helst önskade, till ll2 sk. ansägs
för stor. Prosten P. C. Arosenius, hvilke:n förklarade
sig varit emot den stora nedsättning, som skedde å
stearinljustullen, hvilken han för sin del önskat be-
stämd till 6 sk., Hoppades att vid tulltarans slutliga
behandling ändring häruti kan ske, oc2 stearinljus
blifva åsatte en lämpligare tull. På grwmd af denna
förmodan kunde han ej bidraga till en redsättning ä
talgtullen,. utan önskade dess. bibehållarde vid hvad
utskottet föreslagit, för att bevara staten; inkomst af
denna tull. Doktor Sandberg önskade nedsättning,
just emedan det finnes flera behof, för hvilka talg är
nödig, och på det den fattige må kunna komma i
tillfälle att få köpa sig ett och annat ljus under de
långa och mörka vinterqvällarne. Denna. nedsättning
kan ej blifva skadlig för landtmannen, ddå den inom
landet tillkomna talgen ej är tillräcklig föör dess behof.
Komminister Beckman yttrade sig äfven för nedsätt-
ning till 12 sk. Prosten P. C. Aroseniuss trodde, att
om man nu nedsatte tullen ä talg till 112 sk. pr 1
och stearinljus till 6 sk. pr , blefve samma olämp-
liga analogi rådande mellan råämnet oc:h fabrikatet
som förut.
Tullen å talg bestämdes derefter till 16 sk. pr 18.
Tenn, Termometrar, Terpentin, Tobak, Tryffel,
Träd, jern- och stål-, voppar. och messings-, bommulls-
och linne-, Trävaror och Tägvirke äsattes de föreslagna
tullbeloppen.
Vid frågan om tullsatsen ä Ull förklarade prosten
Wählander, det en förvillelse läg i föreställningen att
de inhemska yllefabrikerna beskattat det öfriga lan-
det. Under det skydd de njutit hafva deras fabrika-
ter förbättrats och ställningen skulle hafva varit bättre
i fall kontrollerna kunnat vara strängare. Det sven-
ska klädet kostar ej mer än det utländska, om man
tager i betraktande de högre transportkostnader det-
samma är underkastadt, och är i godhet den utländ-
ska varan ej underlägset. Utländska kläden finnas
visserligen, som äro billigare, men de äro äfven be-
tydligt sämre; dock hoppades talaren att man ej skall
tvinga vära fabrikanter att handla på samma sätt
som de utländska. Dä jag ej hyser de mig påförda
äsigterna, att förbud och höga tullar skola vara indu-
striens enda värn, motsätter jag mig ej upphäfvandet
af införselförbudet af utländska kläden, men yrkar,
för att gifva yllefabrikanterna någon ersättning, tull-
fri införsel af ull. ;
Prosten Almqvist: Dä man ej längre kan få njuta i
af det vitsordade förbudssystemet, hvilket man bekla-l:
gar ej handhafvits nog strängt, då allting skulle varit
så bra, vill man bereda klädesfabriksintrresset genom l!
tullfri införsel af ull så stora fördelar som möjligt.
Den föreslagna tullen å ull. fördyrar ej en aln kläde l!
med mer än 4 sk. och införseltullen ä kläde utgör 11:
rdr 24 sk. pr aln. Enligt hvad jag förut yttrat an-
ser jag den föreslagna ulltullen nästan fför låg och:
kan sälunda ej gå in på dess borttagandee.
Prosten P. C. Arosenius motsatte sig tuullfri införsel
af ull för den stora menighetens skull, ssom lefver af
ullberedning; ty dä en nedsättning af ttullen skulle
inverka ofördelaktigt på ullproducenten, 1 komme den
äfven att utsträcka sig till arbetstagaren, , hvars aflö-
ning alltid minskas i samma proportion : som arbets
gifvarens vinst å den tillverkade varan blilifver mindre.
Hofpredikanten Hasselroth ville hafva tullen tullfri.
I ett land med så härdt klimat som våårt behöfves
mera kläder af ull än af andra tyger, och dä den
stora allmänheten mäste köpa sig sina kkläder, samt
ulltillgängarne ej äro tillräckliga för sjjelfva landt-
mannen, kan det ej vara någon fara för ullproducen-:
ten. Af den finare ullen har nästan lika myckett
blifvit utfördt som infördt, och jag tror att yllefabri-f
kanten, genom den större stadga bans näring härige-
nom vunne, skulle hafsa fördel, liksom den större
allmänheten, genom att få en behöflig vara för ett)s
skapligt pris. Ifrågayvarande tullsats ä uM är för delf
gröfre kläden, som mest förbrukas, dettsamma som:
förbud. !
Vid votering bifölls utskottets framställning medl!
27 röster mot 6, som voro för tullfri inföförsel. i
Artiklarne Ur och Urkedjor godkändes. ;:.
Frägan om tullen ä Vin äterremitteracades, för att
behandlas i sammanhang med öfriga spirituuösa drycker. i
Tullsatserna ä Vinsten och Vismuth goodkändes.
——
Borgareståndet.
Plenum i lördags afton.
Tulltazan.
Ständet antog utskottets förslag i hvad det rörde
paraplyer och parasoller, porslin, portföljer, taskböc-
ker, ridikyler, nattsäckar, portemonnaier och resväskor,
redskap och machinerier, eller delar deraf, ej speci
ficerade, rör, sadelmakarearbeten, salmiak, salpeter,
koksalt, saltsyra, saxar, segel, siktar, sirap, skoma-
karearbeten och slöjdevaror.
Deremot nedsatte ståndet tullen under utskottets
förslag i afseende på färgadt silke, nemnligen från 1
rdr 16 sk. till 1 rår pr , och å smör från 1 rd.
2:11 290 Al mar leon Dot förra haclatat fattadna mad Ir
d