att den hår åberopade skyddstull af 25 :procent bloi existerade på papperet, men i verkligheten icke ut gjorde mer än 3 procent af varuvärdet. Tal. trodd t vara vida bättre att hafva en bestämd tull lik: för alla, och att man vid tullagstiftning borde und vika nägra kryphål. Den häröfver af hr Printzen. sköld begärda votering utföll med 53 röster för ut skottets förslag, mot 35 för antagande. Kongl. Maj:ts proposition. Tullen ä rör, sadelmakararbeten och salmiak, bifölls. Salpeter: Den utaf utkottet föreslagna tull af I rdr pr lispund, höjdes tll 2 rår, på yrkande af hr Bildt, med hvilken flera edamöter sig förenade. Pletmmr slöts kl. 2, 11. Presteståndet. Plenum d. 8 Maj, kl. 6 e. tm. (Fortsättning af Tullbetänkandet.) Artiklarne Speglar och Lampetter åsattes den a tskottet föreslagna införseltullen, 8 sk. jpr skälpund artikeln Stearin gjordes en nedsättnimg frän der af utskottet föreslagna tullsatsen 5 sk. pr skålpunc till 4 sk. Denna nedsättning skedde sässom följd a ståndets beslut om nedsättande från 9 (till 4 sk. p skälpund af införseltullen ä stearinljus. DDe föreslagna tullsatserna ä Strumpor, Strumpstickor, Strängar, Stål, Stålarbeten, Sägblad och Säpa fastställde:s. Artikeln Talg gaf anledning till någon diskussion, hvarvid prosten Melen yrkade, att då tullen å stearim och stearinljus blifvit nedsatt, äfven tullen ä talg borde nedsättas, och föreslog talaren 16 sk. pr lispumd, i fall en nedsättning, som han helst önskade, till ll2 sk. ansägs för stor. Prosten P. C. Arosenius, hvilke:n förklarade sig varit emot den stora nedsättning, som skedde å stearinljustullen, hvilken han för sin del önskat bestämd till 6 sk., Hoppades att vid tulltarans slutliga behandling ändring häruti kan ske, oc2 stearinljus blifva åsatte en lämpligare tull. På grwmd af denna förmodan kunde han ej bidraga till en redsättning ä talgtullen,. utan önskade dess. bibehållarde vid hvad utskottet föreslagit, för att bevara staten; inkomst af denna tull. Doktor Sandberg önskade nedsättning, just emedan det finnes flera behof, för hvilka talg är nödig, och på det den fattige må kunna komma i tillfälle att få köpa sig ett och annat ljus under de långa och mörka vinterqvällarne. Denna. nedsättning kan ej blifva skadlig för landtmannen, ddå den inom landet tillkomna talgen ej är tillräcklig föör dess behof. Komminister Beckman yttrade sig äfven för nedsättning till 12 sk. Prosten P. C. Aroseniuss trodde, att om man nu nedsatte tullen ä talg till 112 sk. pr 1 och stearinljus till 6 sk. pr , blefve samma olämpliga analogi rådande mellan råämnet oc:h fabrikatet som förut. Tullen å talg bestämdes derefter till 16 sk. pr 18. Tenn, Termometrar, Terpentin, Tobak, Tryffel, Träd, jernoch stål-, voppar. och messings-, bommullsoch linne-, Trävaror och Tägvirke äsattes de föreslagna tullbeloppen. Vid frågan om tullsatsen ä Ull förklarade prosten Wählander, det en förvillelse läg i föreställningen att de inhemska yllefabrikerna beskattat det öfriga landet. Under det skydd de njutit hafva deras fabrikater förbättrats och ställningen skulle hafva varit bättre i fall kontrollerna kunnat vara strängare. Det svenska klädet kostar ej mer än det utländska, om man tager i betraktande de högre transportkostnader detsamma är underkastadt, och är i godhet den utländska varan ej underlägset. Utländska kläden finnas visserligen, som äro billigare, men de äro äfven betydligt sämre; dock hoppades talaren att man ej skall tvinga vära fabrikanter att handla på samma sätt som de utländska. Dä jag ej hyser de mig påförda äsigterna, att förbud och höga tullar skola vara industriens enda värn, motsätter jag mig ej upphäfvandet af införselförbudet af utländska kläden, men yrkar, för att gifva yllefabrikanterna någon ersättning, tullfri införsel af ull. ; Prosten Almqvist: Dä man ej längre kan få njuta i af det vitsordade förbudssystemet, hvilket man bekla-l: gar ej handhafvits nog strängt, då allting skulle varit så bra, vill man bereda klädesfabriksintrresset genom l! tullfri införsel af ull så stora fördelar som möjligt. Den föreslagna tullen å ull. fördyrar ej en aln kläde l! med mer än 4 sk. och införseltullen ä kläde utgör 11: rdr 24 sk. pr aln. Enligt hvad jag förut yttrat anser jag den föreslagna ulltullen nästan fför låg och: kan sälunda ej gå in på dess borttagandee. Prosten P. C. Arosenius motsatte sig tuullfri införsel af ull för den stora menighetens skull, ssom lefver af ullberedning; ty dä en nedsättning af ttullen skulle inverka ofördelaktigt på ullproducenten, 1 komme den äfven att utsträcka sig till arbetstagaren, , hvars aflöning alltid minskas i samma proportion : som arbets gifvarens vinst å den tillverkade varan blilifver mindre. Hofpredikanten Hasselroth ville hafva tullen tullfri. I ett land med så härdt klimat som våårt behöfves mera kläder af ull än af andra tyger, och dä den stora allmänheten mäste köpa sig sina kkläder, samt ulltillgängarne ej äro tillräckliga för sjjelfva landtmannen, kan det ej vara någon fara för ullproducen-: ten. Af den finare ullen har nästan lika myckett blifvit utfördt som infördt, och jag tror att yllefabri-f kanten, genom den större stadga bans näring härigenom vunne, skulle hafsa fördel, liksom den större allmänheten, genom att få en behöflig vara för ett)s skapligt pris. Ifrågayvarande tullsats ä uM är för delf gröfre kläden, som mest förbrukas, dettsamma som: förbud. ! Vid votering bifölls utskottets framställning medl! 27 röster mot 6, som voro för tullfri inföförsel. i Artiklarne Ur och Urkedjor godkändes. ;:. Frägan om tullen ä Vin äterremitteracades, för att behandlas i sammanhang med öfriga spirituuösa drycker. i Tullsatserna ä Vinsten och Vismuth goodkändes. —— Borgareståndet. Plenum i lördags afton. Tulltazan. Ständet antog utskottets förslag i hvad det rörde paraplyer och parasoller, porslin, portföljer, taskböcker, ridikyler, nattsäckar, portemonnaier och resväskor, redskap och machinerier, eller delar deraf, ej speci ficerade, rör, sadelmakarearbeten, salmiak, salpeter, koksalt, saltsyra, saxar, segel, siktar, sirap, skomakarearbeten och slöjdevaror. Deremot nedsatte ståndet tullen under utskottets förslag i afseende på färgadt silke, nemnligen från 1 rdr 16 sk. till 1 rår pr , och å smör från 1 rd. 2:11 290 Al mar leon Dot förra haclatat fattadna mad Ir d