töd. Endast från Cefalonia hafva inträffat 1000
nan insurgenter, väl försedda med kanoner och
imunition. Resningen vinner alltmera styrka och
utsträckning.
Enligt underrättelser till Triester-Zeitung
har staden Peta den 25 April blifvit eröfrad
af turkarne, 300) insurgenter under Karai-
skakis och Tzavella slagna af Osman Pascha
och Karaiskakis sekreterare dödad. Ett an-
nat Triester-Zeitung tillhandakommet med-
delande vill veta att man funnit papper, som
;kompromettera grekiska hofvet i fråga om
insurrektionen.,
Krigsteatern vid Donau.
Det enda officiella som denna post briingar
oss från krigsteatern vid Donau är följande
depesch i den franska Monitören för i tisdags:
Turkarne hafva i Lilla Wallachiet satt sig i
pmarsch mot Crajowa.
Underrättelsen att ryssarne I dit ett vigtigt ne-
pderlag i Dobrutscha bekräftar sig fullkomligt,
pmen man har ännu ingen bestämd uppgift om
stället der striden egt rum.
aDet af ryssarne häftigt ansatta Silistria, mot-
pstod med framgång deras anfall; ryssarnes för-
pluster voro betydliga.
Redan af andra äldre underrättelser finner
man att turkarne skyndat att åter taga i be-
sittning det af ryssarne utrymda Lilla Wal-
lachiet. Enligt hvad Monitören innehåller cf-
ter en till regeringen ställd depesch från Belg-
rad af den 29 April, besätta turkarne hvar
efter annan de af ryssarne öfvergifna plat-
serna. Sedan den 24 hade turkarne redan
inryckt i Maglabit, Gunia, Projana och Pa-
lessi.
Lloyd berättar dessutom, att på rysk be-
fallning hafva äfven den wallachiska milisen,
gränsbevakarne och darobanzerna (et slags
milis) dragit sig tillbaka ur Lilla Wallaciiet,
så att landet var blottadt på allt slags be-
sättning då turkarne dit inryckte.
I sammanhang med rörelserna i Lilla Wal-
lachiet berättas att turkarne hade för afsigt att
utrymma Kalafat och Widdin, och att detta
skulle vara verkstäldt redan innan den 6 Maj,
då numera, sedan Lilla Wallachiet blifvi ut-
rymdt och ryssarne börjat uteslutande pätän-
ga vid Nedre Donau, dessa positioner bifva
öfverflödiga.
Om den från Lilla Wallachiet uttågande Li-
prandiska kårens tillstånd skrifves till Augsb.
Mllg. Zeit. af en korrespondent, som påstås
alldeles icke kunna beskyllas för någon af-
voghet mot ryssarne:
Efter hvad det påstäs qvarblifver generallöjtnant
Liprandis kär i Bukarest för att hemta sig; den kam-
perade midt i snön under hela sistförflutne viner i
en ganska ogästvänlig trakt och måste nästan dagii-
fen värja sig emot en temligen öfvermodig fiende.
Dessa besvärligheter fördrog menskapet med sällsynt
härdighet, ehuru kären förlorade mer än 20 procent
af sin nummerär.
De sednaste något utförligare berättelserna
om ställningen vid Silistria, innefattas i föl-
jande skrifvelse af den 25 April till Wiener
Lloyd:
General Liders stär med sin kär alldeles i grannska-
pet af fästningen. Den hittillsvarande kanonaden var
blott ett förspel; det egentliga förstörelseverket skall
börja den 1 Måj. Anfallet mot Silistria skall före-
tagas med en styrka af 30,00; man, hvilka redan
kampera nära Silistria. 200 kanoner af gröfsta ka-
liber skola understödja anfallet. Man hoppas inttaga
Silistria inom sex eller åtta dagar. Samtidigt der-
med förbereder man sig att gå öfver Donau vid Olte-
nitza. Turkarne rusta sig i Silistria med all makt
till motvärn.
Om de många strider som egt rum i Po-
brutscha och trakten af Trajansvallen, såsom vid
Tschernavoda, Karassu m. fl. punkter saknas
ännu närmare och fullt tillförlitliga underrät-
telser. Vi hänhålla oss i detta afseende till
den depesch vi här ofvan meddelat ur fr:an-
ska Monitören, och hvilken ger vid handen
att den sista sammandrabbning man ännu vet
att omförmäla, utfallit till turkarnes fördel.
Om en ny strid, som den 23 April skulle ha
förefallit vid Tschernawoda läser man emel-
lertid i Wienertidningen Presse:
Den 23 April stod vid Tschernavoda en sex tm-
mars strid, som slutade lika ofördelaktigt för ryssirne
om träffningarne vid Costelli och Kustendschi. 2ys-
sarnes förlust vid Tschernavoda kan uppskattas till
500 döda, 250 fångna och 15 kanoner med anspan.
Turkarne, hvilka, betydligt underlägsna till anta!, se-
sgerrikt underhöllo striden mot ryssarne, hafva likile-
les lidit icke obetydliga förluster. Ryssarne hade un-
der natten skyndsamt retirerat bakom Tschernavoda
och lemnat stridsfältet ät turkarne.
Detta är det hufvudsakliga af hvad vi veta
om tilldragelserna vid Trajansvallens vesitra
inda eller i grannskapet af Donaus krökning
mot norr. Från Trajansvallens östra ända
omförmäles deremot, att ryssarne tagit Ku-
stendsche i besittning. Staden hade blifvit
stucken i brand, huru och af hvem vet man
ännu icke. Tvenne franska fartyg hade legat
i hamnen, hvilka skickat några officerare i
land för att efterforska orsaken till branden
och de kunde vid ryssarnes anryckande red
knapp nöd rädda sig i skyddet af fartygens
kanoner, som något hejdade ryssarnes marsch.
En mindre afdelning franska trupper lära ta-
rit i strid med ryssarne, för att skydda ti-
karnes återtåg.
Efter hvad man kan sluta af underrättl-
serna om turkarnes rörelser söder om Tsa-
jansvallen, koncentrerar Omer Pascha sna
stridskrafter vid Balkanlinien, stödjande sig
på Schumla och Varna, hvilka punkter än
ytterligare befästas. Till Varna hade redan
den 19 April ankommit 2300 fransmän och
1800 engelsmän.
Slutligen förmäler en depesch, att en af-
delning af de förenade flottorna börjat be-
skjuta ryssarnes batterier vid Sulinamynningen.
Svarta Hafrvet.
Om Odessas bombardement har man ännu n-
gen fullständig rapport hvarken från de allr-
rades eller från ryska sidan. Hvad vi af de-
pescher och berättelser från spridda håll kun-
nat erfara är följande:
Bombardementet egde rum den 23 April,
började kl. 10 f. m. och fortfor i 10 timmer.
Franska Monitörens depesch omförmäler ett